Nya nationella riktlinjer för vård av psoriasis

Individuell genomgång av riskfaktorer kopplade till levnadsvanor, strukturerad utvärdering av behandlingseffekt samt behandling med vissa TNF-hämmare är några av åtgärderna som har hög prioritet enligt de nya nationella riktlinjerna för vård vid psoriasis.

Vad är psoriasis? Psoriasis betraktas idag inte som enbart en hudsjukdom, utan som en systemsjukdom, där immunsystemet spelar en central roll. Världshälsoorganisationen (WHO) uppgraderade psoriasis till en allvarlig kronisk sjukdom 2014. Psoriasis kan ge allt från lindriga till funktionsnedsättande besvär. Många påverkas psykosocialt, och sjukdomen kan vara mycket stigmatiserande. Trots det är psoriasis en underbehandlad sjukdom. Psoriasis har mycket hög ärftlighet, men den yttersta orsaken till sjukdomen är ännu okänd. Sjukdomen kan utlösas och förvärras av faktorer i omgivningen, som infektioner, psykisk påfrestning och ohälsosam livsstil. Många som får psoriasis löper även högre risk att få andra sjukdomar med potentiellt allvarliga konsekvenser. Personer med svår psoriasis har till exempel oftare högt blodtryck, diabetes, övervikt och höga blodfetter, vilket ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

Hur vanligt är psoriasis? 2–4 procent av den västerländska befolkningen har psoriasis. I Socialstyrelsens nationella hälsodataregister finns cirka 200 000 personer med psoriasis, som fått läkemedelsbehandling eller sjukhusvård för sjukdomen under en femårsperiod. Cirka 5 000 av dem är barn och unga (under 18 år). Här ingår dock inte personer som enbart behandlas i primärvården för sin psoriasis och som inte hämtat ut läkemedlet kalcipotriol på recept (kalcipotriol används bara vid psoriasis, till skillnad från andra vanliga behandlingar vid psoriasis). Detta innebär att hälsodataregistren underskattar det faktiska antalet personer med psoriasis i Sverige. Psoriasis är lika vanligt hos kvinnor som hos män. Svår psoriasis är dock vanligare hos män, vilket kan förklara att vårdkonsumtionen är ojämn.

Rekommendationer som ges i de nya nationella riktlinjerna för psoriasis är att hälso- och sjukvården bör

  • erbjuda individuell genomgång av riskfaktorer kopplade till levnadsvanor till personer med svår psoriasis (prioritet 2)
  • erbjuda återkommande utvärderingar av kardiovaskulära riskfaktorer till personer med svår psoriasis (prioritet 3)
  • erbjuda utredning av psoriasisartropati till personer med misstänkt psoriasisartropati (prioritet 3)
  • erbjuda psoriasisutbildning till personer med medelsvår och svår psoriasis (prioritet 3)
  • erbjuda strukturerad utvärdering av behandlingseffekt med både livskvalitetsinstrument och kliniska instrument till personer med svår psoriasis (prioritet 1)
  • erbjuda dermatologisk specialistbedömning till barn med misstänkt psoriasis (prioritet 3)
  • erbjuda steroider grupp III till personer med psoriasis (prioritet 3). (kan erbjuda steroider grupp III och kalcipotriol i kombination (i form av salva, gel eller skum) till personer med psoriasis (prioritet 4))
  • erbjuda medicinsk fotvård till personer med svår psoriasis på fötterna (prioritet 3)
  • erbjuda steroider grupp III–IV till personer med psoriasis i hårbotten (prioritet 3)
  • erbjuda ljusbehandling med UVB till personer med medelsvår till svår psoriasis (prioritet 3)
  • erbjuda klimatvård med vårdteam i minst tre veckor till personer med svår psoriasis som har otillräcklig effekt av andra behandlingsalternativ och särskilt behov av utbildning, förändrade levnadsvanor och fysisk aktivitet (prioritet 3)
  • erbjuda metotrexat till personer med svår psoriasis (prioritet 2)
  • erbjuda etanercept, adalimumab till personer med svår psoriasis (prioritet 2)
  • erbjuda infliximab, certolizumabpegol till personer med svår psoriasis (prioritet 3)
  • erbjuda brodalumab, ixekizumab eller sekukinumab (IL-17hämmare), guselkumab (IL-23-hämmare), ustekinumab (IL-12/23-hämmare) till personer med svår psoriasis (prioritet 3)