Äldrereklistan: Matsmältningsorgan och ämnesomsättning

Syrarelaterade sjukdom/symtom i matstrupe och magsäck

Förstoppning            

Diabetes typ 2

  Syrarelaterade sjukdom/symtom i matstrupe och magsäck

Vad bör behandlas?

Magsår, gastroesofageal refluxsjukdom (GERD), profylax mot NSAID/ASA-relaterad magsårsblödning hos riskpatienter.

Icke-farmakologisk behandling

Ibland fås mer besvär av GERD om man lägger sig direkt efter måltid. Pröva även med höjd huvudända på sängen. Små och täta måltider som intas långsamt samt även konsistensanpassning. Vissa livsmedel, t.ex. choklad, starka kryddor, alkohol samt tobak, kan ge refluxsymtom och bör i så fall undvikas. Generellt dock begränsad vetenskaplig evidens för effekter av livsstilsåtgärder.

Vilka läkemedel bör användas?

Protonpumpshämmare (PPI) är förstahandsmedel. Eradikera alltid vid H.pyloriinfektion + ulcussjukdom. I regel räcker en veckas behandling med två antibiotika + PPI. Vid gastriska sår förlängs PPI-behandlingen i 4 veckor efter eradikering.

Vilka läkemedel/kombinationer bör undvikas/särskilt beaktas?

H2-receptorantagonister bör undvikas hos äldre, bland annat på grund av biverkningar. Risk för D-interaktioner (QT-tidsförlängning) mellan PPI och flera läkemedel, se janusinfo.se.

När/hur avsluta läkemedelsbehandling?

Kvarstår indikation? Ompröva alltid långtidsbehandling med PPI, oavsett indikation. Har PPI effekt på symtom? Om < 2 månaders behandling med PPI kan terapin avslutas direkt. Om längre tids behandling med PPI finns risk för reboundsymtom och utsättning bör ske med minskad dos över 8 veckor.

Upp

  Förstoppning

Vad bör behandlas?

Förstoppning oavsett genes ska inte leda till obehag och lidande. Vid opioidterapi bör behandling med laxantia ges samtidigt. Observera att bulkmedel inte bör användas.

Icke-farmakologisk behandling

Tillräckligt vätskeintag, fiberrik kost, lösande livsmedel och livsmedel med levande bakteriekultur. Fysisk aktivitet.

Vilka läkemedel bör användas?

Osmotiskt verkande laxermedel (t.ex. makrogol, laktulos, laktitol). Individuellt med smak - pröva olika.

Peristaltikstimulerande läkemedel (t.ex. natriumpikosulfat, bisakodyl) har nytta som ”nödlösare” vid akuta besvär.

Natriumpikosulfat i droppform (t.ex. 5 drp x 2-3 initialt) gör det enklare att titrera fram en lämplig dos. Kan vid behov ges som tillägg till en makrogol.

Vilka läkemedel/kombinationer bör undvikas/särskilt beaktas?

Risker med laxantia är bland annat elektrolytrubbningar och vätskeretention. Vissa läkemedel förvärrar förstoppning. Exempel på substanser med stor risk: järn i tablettform, opioider, kalcium och verapamil.

När/hur avsluta läkemedelsbehandling?

Utvärdera alltid effekten av laxantia och ändra/avsluta behandlingen om utebliven effekt, biverkningar eller vid avslutad behandling med läkemedel som gett upphov till förstoppning. Läkemedelsbehandling vid förstoppning kan avslutas direkt men med noggrann uppföljning.

Upp

  Diabetes typ 2

Vad bör behandlas?

Symtomgivande hyperglykemi respektive hypoglykemi bör undvikas. P-glukos hålls över 5 mmol/l, men under 15 mmol/l. HbA1c ska inte användas som effektmål, värden upp mot 70 mmol/mol accepteras.

Icke-farmakologisk behandling

Fysisk aktivitet uppmuntras. Kosten bör vara energi- och proteinrik, med fokus på fettkvalitet (omättat fett) samt typ av kolhydrater. Måltiderna fördelas jämnt över dagen. Kvällsmål behövs för att undvika lång nattfasta. Det är angeläget att upprätthålla god tandhälsa, då detta kan påverka sockerläget. 

Vilka läkemedel bör användas?

Insulin

  • När tablettbehandling är olämplig eller otillräcklig.
  • Vid terapisvikt och viktnedgång, misstänk insulinbrist och mät eventuellt C-peptid.
  • Vid förhöjt fasteglukos ordineras i första hand NPH-insulin till natten (kvällsmaten).
  • Vid problem med hypoglykemi, sänk dosen i första hand. Långverkande insulinanalog kan vara ett alternativ.
  • Undvik kortverkande insulin vid behov vid tillfällig topp hos opåverkad patient.

Observera att typ 1-diabetiker bör fortsätta med sin flerdosregim.

DPP-4-hämmare

  • Ges som tablett i en- eller tvådos och har en mild biverkningsprofil.
  • Vissa patienter svarar inte alls på behandlingen.
  • Utvärdera effekten efter 3-6 mån.

Vilka läkemedel/kombinationer bör undvikas/särskilt beaktas?

Metformin

  • Nyinsättning bör undvikas. Vid pågående behandling, håll noggrann kontroll på njurfunktion och B12-värde.
  • Reducera dos vid eGFR <60 ml/min. Överväg utsättning vid värden <45 ml/min, kontraindicerat vid <30 ml/min.
  • Ta hänsyn till andra njurbelastande läkemedel.
  • Sätt ut vid risk för intorkning.

 

Insulinfrisättare

  • Bör inte nyinsättas. Pågående behandling måste inte avbrytas, men följas upp noggrant.
  • Samtliga preparat ska sättas ut vid nedsatt njurfunktion (eGFR <30-45 ml/min).
  • Glibenklamid rekommenderas inte, på grund av aktiva metaboliter. Glimepirid och glipizid är att föredra.
  • Metiglinider (repaglinid) är mer snabbverkande. Ges till måltid, vilket kräver att födointag säkerställs.

 

Akarbos, glitazoner, GLP1-analoger bedöms olämpliga på grund av biverkningar och SGLT2-hämmare på grund av bristfälliga studier i denna patientgrupp.

När/hur avsluta läkemedelsbehandling?

Nedtrappning ska ske successivt med noggrann uppföljning. Om behandling sätts ut bör sockervärden även kontrolleras vid tillstånd som kan ge förhöjda värden, till exempel infektioner.

Upp