Äldrereklistan: Undernäring

Vad bör behandlas?

Den sjuka individens nutrition måste betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling och därmed underkastas samma krav på utredning, diagnos, behandlingsplanering och uppföljning/dokumentation.
Ett minimikrav för att bedöma om risk för undernäring föreligger är att registrera tre riskfaktorer:
1. Ofrivillig viktförlust – oavsett tidsförlopp och omfattning
2. Ätsvårigheter, t.ex. aptitlöshet, tugg- och sväljsvårigheter, eller dålig munhälsa
3. Undervikt, det vill säga body mass index (BMI) under 22

Icke-farmakologisk behandling

Behandling av undernäring ska vara individanpassad och en utredning av orsaken till undernäringstillståndet bör alltid föregå behandling.

Kost

Energi- och proteinrik

 

Energibehov:

  • Sängbundna

25 kcal/kg kroppsvikt

  • Uppegående

30 kcal/kg kroppsvikt

  • Sjukdom (återuppbyggnadskost)

35-40 kcal/kg kroppsvikt

Vätskebehov

30 ml/kg kroppsvikt

 

Se över livsmedelsval och måltidsordning (3 huvudmål och 1-3 mellanmål), nattfastan bör inte överstiga 11 timmar. Näringsdrycker och andra kosttillägg, mineral-/vitamintillskott vid behov. Konsistensanpassad kost (t.ex. timbalkost) vid tugg- och sväljsvårigheter. Rådgör om möjligt med logoped.

Vilka läkemedel/kombinationer bör undvikas/särskilt beaktas?

Läkemedel som påverkar matintaget och ger biverkningar i form av minskad aptit, smakstörningar, illamående, trötthet, yrsel, konfusion, muntorrhet, förstoppning med mera bör i möjligaste mån undvikas. En läkemedelsgenomgång är alltid motiverat. Se FASS för läkemedel som påverkar CNS, munhälsan samt kan ge smakstörningar.

När/hur avsluta nutriotionsbehandling?

Erbjudande om brytpunktsamtal för att klargöra målet med den fortsatta vården. Målsättningen med nutritionsbehandlingen är avgörande för när beslut tas om nutritionsbehandlingen ska avslutas. I sent palliativt skede är det endast fokus på att undvika törst, hunger, illamående och kräkningar hos den sjuke.

Upp