Infektioner

Hosta
Tonsillit
Sinuit
Infektiös rinit
Otit
Pneumoni
Erysipelas
Perianal streptokockinfektion ("stjärtfluss")
Sårinfektioner och bölder
Hund- och kattbett
Herpes simplex/zoster
Urinvägsinfektioner
Kutan borrelia
Influensa

 

Pictogram barn Hosta

Evidens saknas för att expektorantia, hostdämpande eller bronkdilaterande läkemedel har effekt vid förkylningshosta eller krupp och bör därför undvikas.

Honung har visats ha en viss hostdämpande effekt vid övre luftvägsinfektion och kan prövas vid besvärande hosta. Barn under 1 år bör dock inte ges honung p.g.a. den ökade risken för botulism i denna åldersgrupp.

Upp

Pictogram barn Tonsillit

Rekommendationerna nedan gäller tonsillit utlöst av grupp A streptokocker.

Förstahandsval - även vid makulopapulöst exantem utan klåda

fenoximetylpenicillin

12,5 mg/kg x 3 i 10 dagar
Max 1 g x 3

generika, t ex Kåvepenin

 

Vid recidiv inom 30 dagar

cefadroxil

15 mg/kg x 2 i 10 dagar
Max 500 mg x 2

generika

klindamycin

5 mg/kg x 3 10 dagar
Max 300 mg x 3.

Dalacin

Alternativen ovan är likvärdiga.

Vid pc-allergi typ 1

klindamycin

5 mg/kg x 3 i 10 dagar
Max 300 mg x 3

Dalacin

Halsont och samtidig snuva, hosta eller heshet är sannolikt viros. Provtagning för streptokocker är då onödig och bör undvikas.

Hos barn <3 år är tonsillit sällsynt. Andra infektionsdiagnoser bör uteslutas innan diagnosen tonsillit ställs hos denna patientgrupp. Hos barn ≥3 år utreds halsont utan samtidig snuva, hosta eller heshet utifrån de fyra s.k. Centorkriterierna (feber ≥38,5°C; ömmande lymfkörtlar i käkvinklarna; beläggningar på tonsillerna eller hos barn 3-6 år rodnade, svullna tonsiller; frånvaro av hosta). För varje patient görs alltid också en helhetsbedömning av symtomens svårighetsgrad, vilket också bör påverka ställningstagandet till antibiotikabehandling. Remittering till sjukhus görs vid septiska symtom och andra tecken på allvarlig infektion såsom andningssvårigheter, svårigheter att svälja saliv, diarré och kräkningar.

  • 0–2 Centorkriterier, opåverkad patient med lätta/måttliga besvär: Trolig virusinfektion. Avstå från provtagning och antibiotika.
  • 3–4 Centorkriterier: Möjlig infektion med streptokocker grupp A. Där fördelarna med antibiotikabehandling bedöms överväga nackdelarna tas snabbtest. Vid positivt test, ge antibiotikabehandling. Vid negativt test och påverkad patient, utred för annat bakteriellt agens eller för viros såsom Epstein-Barr-virus (mononukleos).

Uppmana patienten att återkomma om symtomen förvärras eller om ingen förbättring har skett inom tre dagar, oavsett om patienten har fått behandling med antibiotika eller inte. Överväg svalgodling, snabbtest om det inte redan är taget, och eventuell ytterligare utredning vid försämring eller utebliven förbättring efter initial bedömning.

Den vanligaste orsaken till recidiv av tonsillit är att barnet har återsmittats. Vid >2 recidiv inom en familj överväg provtagning av familjemedlemmarna och behandling av asymtomatiska bärare.

Observera att CRP inte kan skilja mellan bakteriell eller virusorsakad faryngotonsillit.

Vid upprepade tonsilliter (tre till fyra per år) kan tonsillektomi övervägas.

Rekommendationerna baseras på Läkemedelsverkets och STRAMAs rekommendationer.

Upp

Pictogram barn Sinuit

Maxillarsinus utvecklas successivt under uppväxten och maxillarsinuit är ovanligt hos små barn. Barn med okomplicerad maxillarsinuit har inte nytta av antibiotikabehandling. Vid ensidig, varig snuva, misstänk främmande kropp. Akut debut med svår värk, periorbital svullnad, hög feber, allmänpåverkan inklusive slöhet, föranleder misstanke om etmoidit. Dessa patienter ska omhändertas akut för ställningstagande till behandling och remiss till barn/ÖNH-specialist.

Rekommendationerna baseras på Läkemedelsverkets och STRAMAs rekommendationer.

Upp

Pictogram barn Infektiös rinit

Även friska barn i förskoleåldern är i hög utsträckning koloniserade i näsan med de vanliga luftvägspatogenerna Pneumokocker, Hemofilus och Moraxella. Odlingar från näsan är därför nästan alltid positiva och bör inte göras hos opåverkade barn. Enbart förekomst av missfärgad snuva utan allmänpåverkan eller feber är inget skäl till antibiotikabehandling, även om det finns positiva odlingar. Barn i förskoleåldern kan ha över tio övre luftvägsinfetioner om året. De som har friska perioder mellan infektionerna (om än korta), växer som förväntat, inte infekteras med atypiska patogener eller får svåra infektioner behöver inte utredas. Kraftig ensidig snuva bör föra tankarna till främmande kropp.

Vid behov kan näsdroppar med koksaltslösning eller slemhinneavsvällande behandling användas.

natriumklorid

nässpray/ näsdroppar

T.ex. Renässans eller motsvarande, alla åldrar

xylometazolin*

nässpray

T.ex. Nasoferm och generika, från 1 års ålder

* Bör användas högst 10 dagar i följd p.g.a. risken för läkemedelsinducerad rinit.

Slemhinneavsvällande för barn <1 år saknas på marknaden. Vid behov kan följande användas:

Allt innehåll i en Nezeril 0,25 mg/ml endosbehållare droppas ur i en ren behållare (räkna dropparna). Droppa ut lika många droppar ur en endosbehållare av natriumkloridlösning. Blanda och sug upp hela blandningen i den tomma Nezerilbehållaren. Detta ger styrkan 0,125 mg/ml och kan användas till barn <1 år i doseringen:

1-6 mån: 2 droppar i vardera näsborre högst 3 ggr per dygn. Max 5 dagar.

7 mån-1 år: 4 droppar i vardera näsborre högst 3 ggr per dygn. Max 5 dagar.

Upp

Pictogram barn Otit

Vid allmänpåverkan (till exempel slöhet, oförmåga till normal kontakt eller till att skratta och le, irritabilitet) eller minsta tecken på mastoidit (rodnad, svullnad, ömhet bakom örat eller utstående ytteröra) bör patienten undersökas snarast och remitteras akut till ÖNH-specialist eller pediatrisk akutklinik.

Förstahandsval - även vid makulopapulöst exantem utan klåda

fenoximetylpenicillin

25 mg/kg x 3 i 5 dagar
Normal maxdos 1,6 g x 3, men kan vid behov ökas till 2 g x 3.

generika, t ex Kåvepenin

 

Vid recidiv* - även vid makulopapulöst exantem utan klåda

fenoximetylpenicillin

25mg/kg x 3 i 10 dagar
Normal maxdos 1,6 g x 3, men kan vid behov ökas till 2 g x 3.

generika, t ex Kåvepenin

amoxicillin

20mg/kg x 3 i 10 dagar
Normal maxdos 750 mg x 3, men kan vid behov ökas till 1 g x 3.

generika

Alternativen ovan är likvärdiga.
* Ny akut mediaotit inom en månad med symtomfritt intervall.

Vid terapisvikt med fenoximetylpenicillin

amoxicillin

20mg/kg x 3 i 10 dagar
Normal maxdos 750 mg x 3, men kan vid behov ökas till 1 g x 3.

generika

Gör NPH-odling och eventuell odling från hörselgången vid perforation.

Vid pc-allergi typ 1

erytromycin

10mg/kg x 4 i 7 dagar
Normal maxdos 2 g/dygn.

Ery-Max, oral suspension

20mg/kg x 2 i 7 dagar
Normal maxdos 2 g/dygn.

Ery-Max, oral suspension

Till barn över 35 kg kan kapslar‡ ges (250 mg x 4 alt 500 mg x 2 i 7 dagar).

trimetoprim + sulfametoxazol

Bactrim/Eusaprim

Ålder

Dos Bactrim/Eusaprim

6 v - 5 mån

20 mg + 100 mg x 2 i 7 dagar

6 mån - 5 år

40 mg + 200 mg x 2 i 7 dagar

6 - 12 år

80 mg + 400 mg x 2 i 7 dagar

över 12 år

160 mg + 800 mg x 2 i 7 dagar

Antibiotikabehandling rekommenderas för följande patientgrupper:

  • Barn < 1 år eller >12 år med säkerställd akut mediaotit.
  • Barn < 2 år med bilateral akut mediaotit
  • Alla patienter med akut mediaotit och perforerad trumhinna oavsett ålder.
  • Barn i åldern 1-12 år med akut mediaotit och komplicerande faktorer†

För barn i åldern 1-12 år med akut mediaotit utan komplicerande faktorer†, liksom vid osäker diagnos utan komplicerande faktorer, rekommenderas aktiv exspektans. I omkring hälften av fallen av akut mediaotit kan ingen bakteriell genes påvisas.

Vid osäker diagnos med komplicerande faktorer† görs i första hand ytterligare diagnostik eller remittering till specialist.

Rekommendera nytt läkarbesök efter 2–3 dagar vid utebliven eller tveksam förbättring samt omgående vid försämring, oavsett om antibiotikabehandling ges eller inte.

Vid recidiverande akut mediaotit (minst tre episoder under en sexmånadersperiod eller minst fyra episoder under ett år) bör remittering till ÖNH-specialist göras.

Rinnande "rörotit" behandlas med örondroppar (Terracortril med Polymyxin B) under 5–7 dagar (2–3 droppar 2–3 gånger dagligen) om patienten för övrigt är opåverkad.

Rekommendationerna baseras på Läkemedelsverkets och STRAMAs rekommendationer.

Svår värk trots adekvat analgetikabehandling; infektionskänslighet på grund av annan samtidig sjukdom/syndrom eller behandling; missbildningar i ansiktsskelett eller inneröra; tillstånd efter skall- eller ansiktsfraktur; cochleaimplantat; känd mellanöresjukdom eller tidigare öronoperation (avser inte plaströr); känd sensorineural hörselnedsättning.

‡ Ery-Max enterokapslar kan ges i lägre dos på grund av bättre absorption.

 Upp 

Pictogram barn Pneumoni

Alla fall som bedöms ha lunginflammation bör behandlas med antibiotika. Vanliga symtom och fynd vid pneumoni hos barn är feber, takypné (andningsfrekvens > 50/min hos barn < 1 år respektive > 40/min hos barn > 1 år eller subjektiva andningsbesvär hos äldre barn) och påverkat allmäntillstånd. Hosta och andra luftvägssymtom kan saknas. CRP är inte nödvändigt vid kliniskt klar pneumoni, men kan vara av värde för att följa förloppet. Vid utebliven förbättring efter 3 dagar gör ny bedömning och eventuell lungröntgen. Vid terapisvikt, pc-allergi typ 1 eller kliniskt klar misstanke om atypisk pneumoni (takypné, påverkat allmäntillstånd, långsamt sjukdomsförlopp, torrhosta, huvudvärk, feber) ges behandling med erytromycin.

Vid oklar nedre luftvägsinfektion hos barn med viss allmänpåverkan och feber, som är trötta men inte slöa, och som har lätt förhöjd andningsfrekvens men inte takypné kan CRP ge vägledning men måste bedömas i relation till sjukdomsduration. CRP >80 + klinik talar för pneumoni, överväg antibiotika. CRP <10 efter >24 h utesluter med hög sannolikhet pneumoni, avstå från antibiotika.

Förstahandsval vid behov av mixtur (<ca 5 år) – även vid makulopapulöst exantem utan klåda

fenoximetylpenicillin

20 mg/kg x 3 i 7 dagar
Normal maxdos 1,6 g x 3, men kan vid behov ökas till 2 g x 3.

generika, t ex Kåvepenin

amoxicillin*

15 mg/kg x 3 i 5 dagar
Max 500 mg x 3.

generika

*Amoxicillin är ett alternativ till fenoximetylpenicillin hos de yngsta barnen då tillräckligt hög serumkoncentration kan uppnås lättare. Amoxicillin har bättre smak än fenoximetylpenicillin, längre halveringstid, högre absorption och lägre proteinbindningsgrad. Det har också bättre effekt mot H influenzae. Nackdelen är större selektion av penicillinresistenta bakterier, och amoxicillin bör därför användas sparsamt.

Förstahandsval när tabletter kan tas (från ca 5 år) – även vid makulopapulöst exantem utan klåda

fenoximetylpenicillin

12,5 mg/kg x 3 i 7 dagar
Normal maxdos 1,6 g x 3, men kan vid behov ökas till 2 g x 3.

generika, t ex Kåvepenin

Vid terapisvikt, pc-allergi typ 1 eller kliniskt klar misstanke om atypisk pneumoni

erytromycin

10mg/kg x 4 i 7 dagar
Normal maxdos 2 g/dygn.

Ery-Max, oral suspension, till barn <35 kg

500 mg x 4 i 7 dagar

Abboticin Novum, tabletter / Ery-Max, oral susp, till barn >35 kg

250 mg x 4 i 7 dagar†

Ery-Max, enterokapslar, till barn >35 kg

Ery-Max enterokapslar kan ges i lägre dos på grund av bättre absorption.

Pneumoni hos barn är inte särskilt vanligt. Efter den andra konstaterade pneumonin bör man remittera till barnläkare för utredning kring eventuell underliggande orsak.

Rekommendationerna baseras på Läkemedelsverkets och STRAMAs rekommendationer.

Upp

Pictogram barn Erysipelas

Förstahandsval – även vid makulopapulöst exantem utan klåda

fenoximetylpenicillin

25 mg/kg x 3 i 10 dagar
Normal maxdos 1 g x 3, men kan vid behov ökas till 2 g x 3.

generika, t ex Kåvepenin

 

Vid misstanke om infektion med S. aureus

flukloxacillin

10-17 mg/kg x 3 i 10 dagar
Max 750 mg x 3. Hos barn >2 år med allvarligare infektion kan dosen ökas till 20-33 mg/kg x 3 (max 1 g x 3).

generika (tabletter), Heracillin (oral lösning)

cefadroxil

15 mg/kg x 2 i 10 dagar
Max 500 mg x 2.

generika

Flukloxacillin bör väljas före cefadroxil p.g.a. den sannolikt lägre risken för selektion av resistenta bakterier såsom ESBL-producerande tarmbakterier. Cefadroxil är ett alternativ till barn som inte kan ta tabletter och där den beska smaken av flukloxacillin mixtur inte tolereras.

Vid pc-allergi typ 1

klindamycin

5 mg/kg x 3 i 10 dagar
Max 300 mg x 3.

Dalacin

 Upp

Pictogram barn Perianal streptokockinfektion ("stjärtfluss")

Ta bakterieodling eller snabbtest för grupp A-streptokocker från perianal hud.

Förstahandsval

cefadroxil

15 mg/kg x 2 i 7 dagar
Max 500 mg x 2.

generika

Andrahandsval - även vid makulopapulöst exantem utan klåda

fenoximetylpenicillin

25 mg/kg x 3 i 7 dagar
Max 1 g x 3.

generika,t ex Kåvepenin

 

Vid pc-allergi typ 1

klindamycin

5mg/kg x 3 i 7 dagar
Max 300 mg x 3.

Dalacin

Upp

Pictogram barn Sårinfektioner och bölder

Antibiotikabehandling är bara indicerad vid tecken på spridd infektion såsom erysipelas, cellulit eller då djupare vävnader är involverade. Feberfria och opåverkade patienter med abscesser, inflammerade aterom och paronykier behandlas kirurgiskt och med lokal sårvård.

Förstahandsval – även vid makulopapulöst exantem utan klåda

flukloxacillin

16,5-25 mg/kg x 3 i 7 dagar
Max 750 mg x 3. Hos barn >2 år med allvarligare infektion kan dosen ökas till 20- 33 mg/kg x 3 (max 1 g x 3).

generika (tabletter), Heracillin (oral lösning)

 

Andrahandsval

cefadroxil

12,5-15 mg/kg x 2 i 7 dagar
Max 500 mg x 2.

generika

Flukloxacillin bör väljas före cefadroxil p.g.a. den sannolikt lägre risken för selektion av resistenta bakterier såsom ESBL-producerande tarmbakterier. Cefadroxil är ett alternativ till barn som inte kan ta tabletter och där den beska smaken av flukloxacillin mixtur inte tolereras.

Vid pc-allergi typ 1

klindamycin

5mg/kg x 3 i 7 dagar
Max 300 mg x 3.

Dalacin

 

Rekommendationerna baseras på Läkemedelsverkets och STRAMAs rekommendationer.

Upp

Pictogram barn Hund- och kattbett

Kattbett leder ofta till infektioner medan endast cirka en femtedel av alla hundbett blir infekterade. Antibiotikabehandling rekommenderas vid tecken på infektion såsom rodnad mer än två centimeter runt bettstället, svår smärta eller purulent sekretion. Vid feber och allmänpåverkan eller svårighet att röra en led bör patienten remitteras till sjukhus. Diagnostiken är klinisk, men odlingar från sår och abscesser bör tas för att adekvat behandla infektionen eftersom komplikationer kan utvecklas. Infektion med Pasteurella multicida från katt kan uppstå timmar efter bettskadan. Särskild försiktighet bör iakttas vid bett i händer och fötter.

Antibiotikabehandling i preventivt syfte kan övervägas vid hög infektionsrisk, dvs djupa katt- och hundbett i ansiktet, vid bett i direkt anslutning till led och till patienter med nedsatt immunförsvar. Profylax ges under tre dagar, men måste troligen påbörjas inom 24 timmar för att ha effekt.

Infekterade hundbett

amoxicillin + klavulansyra

20 mg/kg + 5 mg/kg x 3 i 10 dagar.
Max 500 mg + 125 mg x 3.

generika, t ex Spektramox

 

Infekterade kattbett

Förstahandsval – även vid makulopapulöst exantem utan klåda

fenoximetylpenicillin

25 mg/kg x 3 i 10 dagar.
Max 1 g x 3.

generika, t ex Kåvepenin

Vid sen debut av infektionstecken (>2 dygn) eller lednära infektion

amoxicillin + klavulansyra

20 mg/kg + 5 mg/kg x 3 i 10 dagar.
Max 500 mg + 125 mg x 3.

generika, t ex Spektramox

 

Vid pc-allergi typ 1 hos barn från 8 år

doxycyklin

200 mg dag 1, sedan 100 mg/dag, i totalt 9 dagar

generika, t.ex. Doxycyklin

Vid pc-allergi typ 1 hos barn under 8 år

trimetoprim + sulfametoxazol

3 mg/kg + 15 mg/kg x 2 i 10 dagar.
Max 80 mg + 400 mg x 2.

generika, t.ex. Eusaprim

Vid artrit förlängs ovan angivna behandlingstider till 6 veckor, och vid osteit 3 månader.

Observera att varken klindamycin, erytromycin, perorala cefalosporiner eller flukloxacillin är verksamma mot den vanligaste patogenen, Pasteurella multocida.

Rekommendationerna baseras på Läkemedelsverkets och STRAMAs rekommendationer.

Upp

Pictogram barn Herpes simplex/ zoster

aciklovir

Zovirax oral suspension

Okomplicerade infektioner behöver sällan behandlas med antivirala läkemedel.

Upp

Pictogram barn Urinvägsinfektioner

Ta alltid urinodling. På barn yngre än 12–18 månader görs i första hand blåspunktion. Hos äldre barn eller när blåspunktion inte givit utbyte tas kastat (mittstråle-)prov. Påsprov är en nödlösning som ger otillförlitliga urinodlingsresultat och bör undvikas. Utrusta istället föräldrarna med ett provtagningskärl för att fånga upp urinen när barnet kissar. Spädbarn kissar ofta vid uppvaknandet vilket kan utnyttjas.

Riskerna med urinvägsinfektion hos barn är både under- och överbehandling. Ha pyelonefrit i åtanke vid oklar feber hos barn. Det är lätt att missa denna diagnos, vilket leder till underbehandling. Överbehandling kan orsakas av att man får föroreningar vid urinprovtagning.

Barn <2 år behandlas av eller i samråd med barnläkare.
Nedanstående rekommendationer gäller peroral behandling. Vid allmänpåverkan/sepsis eller om barnet kräks och inte kan behålla läkemedel givet per os ges intravenös behandling.

Upp 

Pictogram barn Nedre urinvägsinfektion (cystit)

Förstahandsval vid empirisk behandling

nitrofurantoin*

1,5 mg/kg x 2 i 5 dagar.
Max 200 mg x 2.

Furadantin

cefadroxil

12,5 mg/kg x 2 i 5 dagar.
Max 1 g x 2.

generika

 

Alternativ efter resistensbestämning

trimetoprim

3 mg/kg x 2 i 5 dagar.
Max 200 mg x 2.

generika

amoxicillin

25 mg/kg x 3 i 5 dagar.
Max 1 g x 3.

generika

pivmecillinam† (från 5 års ålder)

200 mg x 3 i 5 dagar

generika

 

Flickor får lättare nedre urinvägsinfektion än pojkar. Flickor informeras senast efter tredje infektionen om kissrutiner och vikten av att tömma blåsan regelbundet och fullständigt. Uteslut förstoppning. Pojkar ska remitteras till barnläkare efter första infektionen recidivet, och flickor efter tredje recidivet.

* Kontraindicerat vid ålder ≤1 mån eller njurfunktionsnedsättning.

† Man har på senare år noterat en ökande resistensutveckling hos E. coli som år 2014 uppgick till ca 5%.

Upp

Pictogram barn Övre urinvägsinfektion (pyelonefrit)

ceftibuten

9 mg/kg x 1 i 10 dagar.
Max 400 mg x 1.

licenspreparat

Ceftibuten har utgått från den svenska marknaden. Om indikation föreligger för behandling med ceftibuten kan patienterna erhålla licenspreparat enligt lokal riktlinje.

Alternativ efter resistensbestämning

trimetoprim + sulfametoxazol

3 mg/kg + 15 mg/kg x 2 i 10 dagar.
Max 80 mg + 400 mg x 2.

generika, t ex Eusaprim

Alla patienter som har haft en övre urinvägsinfektion remitteras till barnläkare för vidare bedömning.

Upp

Pictogram barn Kutan borrelia

Pictogram barn Solitärt erytema migrans (förutom i huvud-halsregionen)

Förstahandsval - även vid makulopapulöst exantem utan klåda

fenoximetylpenicillin

25 mg/kg x 3 i 10 dagar.
Max 1 g x 3.

generika, t ex Kåvepenin

 

Vid pc-allergi typ 1

azitromyzin

10 mg/kg x 1 dag 1, sedan 5 mg/kg x 1 dag 2–5.
Max 500 mg x 1 dag 1 och 250 mg x 1 dag 2–5.

generika, alt Azitromax oral suspension

 

Pictogram barn Erytema migrans med feber, multipla erytema migrans eller erytema migrans i huvud-halsregionen

Från 8 år

doxycyklin

4 mg/kg x 1 i 14 dagar.
Max 200 mg x 1.

Vibranord oral susp

 

Barn under 8 år

amoxicillin

15 mg/kg x 3 i 14 dagar.
Max 1 g x 3.

generika

 

Vid pc-allergi hos barn under 8 år

azitromyzin

10 mg/kg x 1 dag 1, sedan 5 mg/kg x 1 dag 2–5.
Max 500 mg x 1 dag 1 och 250 mg x 1 dag 2–5.

generika, alt Azitromax oral suspension

För läkemedelsval och behandlingsregim vid andra manifestationer av borrelia än ovan (t.ex. neuroborrelios och borreliaartrit), se Läkemedelsverkets behandlingsrekommendation.

Upp

Pictogram barn Influensa

Årlig vaccination är den viktigaste åtgärden för att begränsa följderna av influensa i medicinska riskgrupper. Antivirala läkemedel är ett komplement och ersätter inte vaccination. Läkemedlen kan användas både profylaktiskt och terapeutiskt.
Patienter med följande tillstånd löper ökad risk att bli allvarligt sjuka av säsongsinfluensa enligt Folkhälsomyndigheten:

  • hjärtsjukdom
  • kronisk lungsjukdom, såsom svår astma
  • andra tillstånd som leder till nedsatt lungfunktion eller försämrad hostkraft och sekretstagnation (till exempel extrem fetma, neuromuskulära sjukdomar eller flerfunktionshinder)
  • kronisk lever- eller njursvikt
  • diabetes mellitus
  • tillstånd som innebär kraftigt nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller behandling.
     

Vaccination mot influensa
Enligt Folkhälsomyndigheten bör barn från 6 månaders ålder som tillhör de medicinska riskgrupperna ges årlig vaccination mot influensa.

Profylax med antivirala läkemedel
Den viktigaste målgruppen för antiviral postexpositionsprofylax är de medicinska riskgrupperna där vaccination inte varit möjlig eller patientens immunsvar gör att vaccinet kan ha suboptimal effekt. I situationer där expositionen för smitta bedöms som osäker eller låg eller vid mindre uttalad medicinsk risk förordas övervakning och tidig behandling vid första symtom på influensa. Antiviral postexpositionsprofylax bör inte ges om det har gått mer än 36–48 timmar sedan individen exponerades för influensa-smitta.

Särskilda överväganden vid influensa i samhället
För personer som tillhör en medicinsk riskgrupp men vaccinationen sker sent och en influensaepidemi redan har startat kan vid behov antiviral postexpositionsprofylax ges innan skyddseffekt uppnåtts, det vill säga under 10–14 dagar efter vaccinationstillfället.

För individer som tillhör medicinska riskgrupper och av olika skäl inte kan vaccineras, och för individer med nedsatt immunförsvar med förväntad låg/ingen skyddseffekt av vaccinet, rekommenderas i första hand försiktighetsåtgärder såsom att undvika närkontakt med infekterade individer. I sällsynta fall kan långtidsprofylax vara indicerad till patienter med mycket hög risk för allvarlig sjukdom vid influensasmitta. I lågrisksituationer för smitta eller vid mindre grav medicinsk risk förordas övervakning och tidig behandling vid första symtom på influensa.

Särskilda överväganden vid influensa inom hushåll med individ som tillhör medicinska riskgrupper
Vid influensasmitta i en familj där någon familjemedlem i riskgrupp bedömts som extra sårbar vid influensasmitta bör antiviral postexpositionsprofylax övervägas till riskpatienten oavsett vaccinationsstatus, och i särskilda fall till alla inom hushållet. Detta kan t.ex. gälla patient i riskgrupp med allvarliga underliggande sjukdomar eller gravt nedsatt allmäntillstånd av annan anledning. Behandlingen bör ges under minst sju till tio dagar eller tills utbrottet i familjen är över (7 dagar efter sista insjuknandet). Profylaxen bör insättas så snart som möjligt och senast inom 36–48 timmar från misstänkt smittotillfälle.
Influensautbrott på sjukhus
Se bakgrundsdokumentation eller Läkemedelsverkets behandlingsrekommendation.

Behandling med antivirala läkemedel
Antiviral behandling rekommenderas till patienter med misstänkt eller konfirmerad influensa:

  • som tillhör medicinska riskgrupper, med risk för allvarlig sjukdom och komplikationer
  • patienter med svår sjukdom som behöver sjukhusvård.

Behandling bör sättas in så tidigt som möjligt och som regel senast inom två dygn efter symtomdebut. Behandling kan även sättas in senare (efter två dygn) hos patienter med allvarlig sjukdom orsakad av influensavirus som kräver sjukhusvård, liksom hos gravt immunsupprimerade patienter.

Val av antiviralt läkemedel
Två neuraminidashämmare, oseltamivir (Tamiflu) och zanamivir (Relenza), är godkända för behandling av och profylax mot influensa A och B. Val av preparat och beredningsform styrs av patientens ålder, njurfunktion, influensasjukdomens allvarlighetsgrad och resistenssituationen.

Endast oseltamivir är godkänt till barn yngre än fem år. Oseltamivir har en fördel eftersom det kan ges oralt medan zanamivir inhaleras. Zanamivir förordas dock framför oseltamivir vid influensa B-epidemier och vid misstänkt eller visad resistens mot oseltamivir.

Vid svår influensa där systemexponering för läkemedlet är önskvärd rekommenderas i första hand oseltamivir. I fall med konfirmerad oseltamivirresistent influensa eller då utbredd cirkulation av oseltamivirresistenta virusvarianter i samhället identifierats rekommenderas zanamivir som förstahandsmedel.

Upp