REK-listan: Munhålan

Kariesprofylax
Muntorrhet
Smärtlindring
Antimykotisk behandling
Antibakteriell behandling – om tandborstning ej är möjlig
Antiinflammatorisk behandling – vid aftös stomatit
Antibiotikaprofylax inför tandingrepp

Kariesprofylax

Basprofylax

I allmänhet bör borstning utföras två gånger dagligen, minst två minuter varje gång och med två cm applicerad tandkräm.

Fluortandkräm

1000-1500 ppm

alla kommersiella fluortandkrämer

Duraphat tandkräm 

5000 ppm

för högriskpatienter (ex muntorrhet) 

 

Tilläggsprofylax

fluor

 lösning 0,2%

Ges inom läkemedelsförmånen vid kariesbehandling eller när muntorrheten orsakas av läkemedelsbehandling.

Den kariesförebyggande effekten av att använda fluorinnehållande sugtabletter eller tuggummi som tilläggsbehandling är bristfälligt undersökt.

Upp

Muntorrhet

Regelbunden kontakt med tandläkare/tandhygienist bör alltid erbjudas till patienter med muntorrhet för förebyggande individanpassade åtgärder.

Vid slemhinnebesvär och inför rengöring av intorkat slem

Saliversättningsmedel med natriumfluorid APL

munhålelösning 0,02%

se ATL

Zendium Saliva gel

 

receptfritt

Oral Cleaner

 

receptfritt

Upp

Smärtlindring

Korttidsbehandling vid smärtande sår i munhålan – afte, herpes och bitsår

benzydamin

 

lösning

Andolex

 

sugtablett

Zyx

receptfritt, ej förmån

Vid sveda av alkoholinnehållet i Andolex kan Zyx prövas.

Munvård på smärtande slemhinnor (kort duration)

lidokain

munsköljvätska 5 mg/ml

Lidokainhydroklorid i Oral Cleaner APL

se ATL

 

Lokalt på smärtande välavgränsade sår

lidokain

 

munhålepasta 

Lidokain 5%

se ATL

mixtur 20 mg/ml

Lidokain viskös

licenspreparat

Xylocain viskös har utgått från den svenska marknaden men likvärdiga licenspreparat är tillgängliga, bl.a. Lidocaine viscous 2% lösning (Roxane Laboratories, Inc, USA).

Upp

Antimykotisk behandling

nystatin

Mycostatin (mixtur)

Upp

Antibakteriell behandling – om tandborstning ej är möjlig

Ges endast om tandborstning ej är möjlig

klorhexidin

 

Hexident (sköljvätska)

Corsodyl (sköljvätska och munhålekräm, används som tandkräm)

Effekten av behandling med essenslösningar (Listerine och dylikt) är otillräckligt studerad.

Upp

Antiinflammatorisk behandling – vid aftös stomatit

triamcinolon

Triamcinolon 0,1% APL (mungel/-pasta)

Upp

Antibiotikaprofylax inför tandingrepp

Generellt gäller att den viktigaste infektionsprofylaxen är en god munhälsa. Det stora flertalet individer behöver inte antibiotikaprofylax i samband med tandvård, men för vissa kan det vara befogat.

Antibiotikaprofylax förskrivs i regel av tandläkaren. Behandlande läkare bör informera tandläkaren i de fall där en patient kan komma att behöva antibiotikaprofylax i samband med tandvården, t.ex. genom skriftlig information i form av behandlingskort.

Antibiotikaprofylax ges enligt följande:

  • Patienter med gravt nedsatt immunförsvar ska ha antibiotikaprofylax vid tandextraktion, subgingival depuration (”tandstensskrapning”) eller dentoalveolär kirurgi. Med gravt nedsatt immunförsvar avses a) neutrofila granulocyter < 1,0 x 109/L, b) defekt granulocytfunktion (t.ex. myelodysplastiskt syndrom och granulomatös sjukdom), och c) pågående tung immunosuppressiv behandling.
  • Patienter med ökad risk för infektionskomplikationer ska ha antibiotikaprofylax vid benskadande ingrepp. Detta omfattar a) högdosstrålbehandlat käkben, och b) cancerpatienter som behandlas med eller har behandlats med bisfosfonat intravenöst.
  • Profylax inför tandextraktion, subgingival depuration och dentoalveolär kirurgi kan övervägas till:
    – Patienter med nyopererad ledprotes (<3 månader postoperativt) och samtidig förekomst av ytterligare minst tre riskfaktorer och när ingreppet inte kan skjutas upp. Med riskfaktorer avses a) dåligt nutritionstillstånd, b) BMI >35, c) rökning, d) anemi, e) dålig munhälsa, f) om ingreppet tar lång tid, g) kronisk sjukdom med nedsatt funktion i vitala organ, h) okontrollerad systemsjukdom, i) primär eller förvärvad immunbrist, j) hög ålder, och d) American Society of Anesthesiologists (ASA) klass 3.
    – Patienter med hög risk för endokardit, definierade av European Society of Cardiology efter individuell bedömning av ansvarig läkare.

 

Antibiotikaprofylax ges i ovanstånde fall enligt nedan:

amoxicillin

2 g

1 h före behandling

engångsdos

generika

 

Vid penicillinallergi

klindamycin

600 mg

1 h före behandling

engångsdos

generika

 

Om peroral behandling inte är möjlig

bensylpenicillin

3 g

1-3 doser beroende på ingreppets duration

generika

 

Vid penicillinallergi

klindamycin

600 mg

1-3 doser beroende på ingreppets duration

generika

 

För tillstånd som ej motiverar antibiotikaprofylax, se ”Riktlinjer för antibiotikaprofylax, FTV och Käkkirurgen” i DocPlus.

 

Rekommendationerna baseras på Läkemedelsverkets och STRAMAs rekommendationer med komplettering, samt Folktandvården i Uppsala och STRAMA Uppsala läns riktlinjer.

Upp