Levnadsvanor

Tobaksbruk 

Alkoholbruk

Fysisk aktivitet

Matvanor

 

Tobaksbruk

Fråga patienten om rökning och snusning enligt nedan eller be patienten fylla i ett formulär med frågorna. Svaren förs in i journaltabell för levnadsvanor i Cosmic.

1. Rökning

 2. Snusning

Har aldrig varit rökare
Har slutat röka för >6 mån sedan
Har slutat röka för <6 mån sedan
Röker, men inte dagligen
Röker dagligen

  • 1-9 cigaretter/dag
  • 10-19 cigaretter/dag
  • ≥20 cigaretter/dag

Har aldrig varit snusare
Har slutat snusa för >6 mån sedan
Har slutat snusa för <6 mån sedan
Snusar, men inte dagligen
Snusar dagligen

  • 1-3 dosor/vecka
  • 4-6 dosor/vecka
  • ≥7 dosor/vecka

För patienter som röker dagligen samt för patienter som ska genomgå operation, ge enkla råd och remittera till tobaksavvänjning (kvalificerat rådgivande samtal). Uppehåll före och efter operation i sammanlagt 6-8 veckor rekommenderas, men är också viktigt vid akuta operationer. För gravida, ammande, snusare och i övrigt när det bedöms relevant rekommenderas rådgivande samtal.

Vidtagna åtgärder dokumenteras i journal med KVÅ-koder inom öppenvården, och genom att man upprättar en individuell vårdplan ("GVP Tobak") inom slutenvården.

Enkla råd (<5 min, KVÅ-kod DV111)

Ge rådet att sluta med tobak. Informera och ge enkla råd (sätt stoppdag, vid behov nikotinläkemedel, nya vanor och strategier vid röksug). Undersök intresse för vidare stöd och hänvisa eller remittera till tobaksavvänjningsenheten inom Region Uppsala eller den nationella Sluta-röka-linjen 020 – 84 00 00. Kan kompletteras med skriftlig information, t.ex. nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvårds (HFS) broschyr "Goda levnadsvanor gör skillnad" och/eller information på 1177 vårdguiden.

Rådgivande samtal (10-15 min, ibland upp till 30 min, KVÅ-kod DV112)

Rådgivande dialog om tobaksbruk anpassad till patientens hälsa, risknivå och andra förutsättningar. Stärk motivationen. Diskutera tidigare erfarenhet och tobaksberoendet, och överväg om behov finns av läkemedelsbehandling. Diskutera strategier vid röksug samt återfallsprevention. Hänvisa till tobaksavvänjningsenheten inom Region Uppsala eller den nationella Sluta-röka-linjen 020–84 00 00. Komplettera gärna med skriftlig information.

Kvalificerat rådgivande samtal – "Tobaksavvänjning" (KVÅ-kod DV113)

Tobaksavvänjning genomförs i grupp eller individuellt med beteendevetenskaplig metod av diplomerade tobaksavvänjare och är mer omfattande än rådgivande samtal. I grupper deltar 5-10 deltagare vid ca 8 träffar, omkring 1 timme/gång. Kvalificerat rådgivande samtal kan även erbjudas genom nationella Sluta-röka-linjen 020–84 00 00.

Var finns tobaksavvänjarna?

Tobaksavvänjare finns på i stort sett alla vårdcentraler, såväl offentliga som privata, och vid Lungkliniken på Akademiska sjukhuset, se aktuell information om gruppstarter samt kontaktuppgifter till samtliga enheter. Den nationella Sluta-röka-linjen 020–84 00 00 erbjuder kostnadsfri rådgivning och är ett bra komplement.

Uppföljning

Patienter som har fått rådgivande samtal följs upp minst en gång. Patienter som fått kvalificerat rådgivande samtal följs upp 3 - 6 - 12 månader efter tobaksstopp. Uppföljningen är en del av behandlingen och kan ske genom besök, brev eller via telefon.

Läkemedelsbehandling

Se "Tobaksberoende".

Upp

Alkoholbruk

Ställ frågorna 1 och 2 nedan eller be patienten fylla i ett formulär med frågorna. Visa gärna en bild på standardglasen. Svaren förs in i journaltabell för levnadsvanor. Journaltabell kräver dock direktsignering i Cosmic så för personal som ej skriver själv är det istället möjligt att svarsalternativen dikteras enligt de fasta valen under sökordet "Levnadsvanor". Alternativt kan AUDIT-formuläret användas. AUDIT-formulär finns i Cosmic (välj "Ny blankett" under menyvalet "Journal" och sök efter "AUDIT"). Endast slutpoäng enligt AUDIT införs i journaltabell.

Veckokonsumtion

 Intensivkonsumtion (berusningsdrickande)

1. Hur många standardglas dricker du en vanlig vecka?

Dricker inte alkohol
<1 standardglas
1-4 standardglas
5-9 standardglas
10-14 standardglas
≥15 standardglas

2. Hur ofta dricker du 4(kvinna)/5(man) standardglas eller mer vid ett och samma tillfälle, t.ex. under en kväll?

Dricker inte alkohol
Aldrig
Mer sällan än ett tillfälle i månaden
Varje månad
Varje vecka
Dagligen eller nästan dagligen

En veckokonsumtion från 10 glas för kvinnor och 15 glas för män innebär riskbruk.

 Varje månad eller oftare innebär riskbruk.

Observera att allt alkoholbruk definieras som  riskbruk hos gravida.

Vid riskbruk rekommenderas rådgivande samtal, men även enkla råd är av värde. Har patienten ett alkoholberoende, hänvisa vidare till lämplig instans (se under "Resurser vid behov av mer hjälp").

Vidtagna åtgärder dokumenteras i journal med KVÅ-koder inom öppenvården, och genom att man upprättar en individuell vårdplan ("GVP Alkohol") inom slutenvården.

Enkla råd (<5 min, KVÅ-kod DV121)

Informera patienten att en hög veckokonsumtion/frekvent intensivkonsumtion/berusningsdrickande innebär ett riskbruk. Använd nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvårds (HFS) broschyr "Goda levnadsvanor gör skillnad" eller Region Uppsalas "Det handlar om din hälsa". Ge broschyren till patienten och uppmana till konsumtion med mindre risk. Dokumentera med KVÅ-kod DV121 inom öppenvården, och genom individuell vårdplan ("GVP Alkohol") inom slutenvården.

Rådgivande samtal (10-15 min, ibland upp till 30 min, KVÅ-kod DV122)

Rådgivande samtal är den åtgärd som rekommenderas vid riskbruk och förutsätter vissa kunskaper kring riskbruk och ohälsa.

Resurser vid behov av mer hjälp – kvalificerat rådgivande samtal (KVÅ-kod DV123)

Kommuners stöd gällande alkohol

Enköping
Nyängens öppenvårdsmottagning 0171-395 96

Heby
Beroendeteamet 0224-360 25

Håbo
Avdelningen Stöd till vuxna 0171-525 00

Knivsta
Råd och Stöd 018-34 70 00

Tierp
Beroendemottagning Gula villan 0293-21 80 00

Uppsala
Råd och behandlingsgruppen 018-727 14 70

Älvkarleby
Individ- och familjeomsorgen 026-832 10 / 070-666 43 32

Östhammar
Omsorg och stöd 0173-860 00

Mobila beroendesköterskor

Södra länet (inkl Heby och Knivsta): 018-617 04 35
Norra länet: 072-145 74 64

Beroendemedicinska mottagningen

Akademiska sjukhuset: 018-611 21 00

För patienter från andra län, kontakta kurator för hjälp med kontaktuppgifter till lämplig instans.

Läkemedelsbehandling vid alkoholberoende

Se "Alkoholberoende".

Upp

Fysisk aktivitet

OBS! Diagnosspecifika rekommendationer finns under respektive kapitel i listan över rekommenderade läkemedel.

Ställ frågorna nedan om patientens fysiska aktivitet beträffande typ och omfattning eller be patienten fylla i ett formulär med frågorna.

Vardagsmotion

 Fysisk träning

1. Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt vardagsmotion?

Svar anges i antal minuter/vecka

2. Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt fysisk träning som får dig andfådd?

Svar anges i antal minuter/vecka

 Vardagsmotion innebär aktivitet med måttlig intensitet som ger en ökning av puls och andning (varm) t.ex. promenader och trädgårdsarbete.

 Fysisk träning innebär aktivitet med hög intensitet som ger en markant ökning av puls och andning (svettig) t.ex. löpning och bollsport.

Allmänna rekommendationer

Gränsen för otillräckligt fysisk aktivitet hos vuxna går vid under 150 aktivitetsminuter per vecka. Den allmänna rekommendationen är således fysisk aktivitet av måttlig intensitet i minst 150 min/vecka eller hög intensitet i minst 75 min/vecka. Aktivitet av måttlig och hög intensitet kan även kombineras. Aktiviteten bör spridas ut över flera dagar och utföras i pass om minst 10 minuter. Styrketräning av stora muskelgrupper två ggr/vecka rekommenderas också. Äldre över 65 år bör även träna balans.

Borg RPE-skalan (rate of perceived exertion) kan användas för skattning av intensitet.

Med styrketräning avses återkommande övningar som genomförs med syfte att förbättra styrka och muskulär uthållighet. Ett träningspass utgörs av 8–10 olika övningar för olika muskelgrupper. Varje övning utförs med 8-12 repetitioner som upprepas 2-3 ggr (set).

Observera att ovanstående rekommendationer är riktvärden och att den enskilda patienten kan behöva inleda med lägre frekvens och kortare duration.

 (Klicka för att visa större bild)

Åtgärder vid otillräcklig fysisk aktivitet

Vid otillräcklig fysisk aktivitet rekommenderas rådgivande samtal, men även enkla råd är av värde. Har patienten diabetes rekommenderas dock i första hand kvalificerat rådgivande samtal.

Vidtagna åtgärder dokumenteras i journal med KVÅ-koder inom öppenvården, och genom att man upprättar en individuell vårdplan ("GVP Fysisk aktivitet") inom slutenvården.

Enkla råd (<5 min, KVÅ-kod DV131)

Ge rådet att öka den fysiska aktiviteten. Använd gärna kapitlet om fysisk aktivitet i nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvårds (HFS) broschyr "Goda levnadsvanor gör skillnad".

Rådgivande samtal (10-15 min, ibland upp till 30 min, KVÅ-kod DV132)

Rådgivande samtal rekommenderas i första hand vid otillräcklig fysisk aktivitet. Man har en dialog om ökad fysisk aktivitet utifrån patienten situation, hälsa och risknivå. Motiverande strategier kan inkluderas. Kompletteras med skriftlig ordination (FaR®) eller tips om stegräknare.

Kvalificerat rådgivande samtal (KVÅ-kod DV133)

Kvalificerat rådgivande samtal utförs med beteendevetenskaplig metod av särskilt utbildad personal och rekommenderas endast vid diabetes. Tidsmässigt mer omfattande än det rådgivande samtalet och som regel vid upprepade tillfällen. Kan kompletteras med skriftlig ordination (FaR®) eller tips om stegräknare.

Fysisk aktivitet på recept (FaR®)

FaR® förskrivs till de som är i behov av extra stöd att komma igång eller att öka sin fysiska aktivitet. Man kan ordinera både vardagsmotion och/eller mer intensiva fysiska aktiviteter. FaR®-blanketten finns i blankettbiblioteket i Cosmic. Planera uppföljning samt slussa patienten vidare till en aktivitetsarrangör om det blir aktuellt (se vidare under "Friskvårdslots").

Friskvårdslots

Om patienten behöver extra stöd att hitta lämplig fysisk aktivitet kan friskvårdslotsarna vid Upplands idrottsförbund hjälpa till. Skicka då kopia på FaR®-blanketten med post: Friskvårdslotsen, Upplands idrottsförbund, Box 23062, 750 23 Uppsala.

Friskvårdslotsarna är hälsopedagoger som hjälper till att hitta lämpliga fysiska aktiviteter, stödjer och följer upp via telefon. I aktivitetskatalogen på Upplands Idrottsförbunds hemsida finns information om fysiska aktiviteter i länet.

Uppföljning

Uppföljningen är en del av behandlingen och kan ske genom besök, telefon eller på annat sätt. Patienter som har fått rådgivande samtal följs upp minst en gång. För de som fått FaR® som skickats till friskvårdslots, får förskrivaren en skriftlig utvärdering efter 6 månader. Denna scannas eller skrivs in i journalen.

Fysisk aktivitet hos äldre patienter

Sarkopeni är åldersrelaterad förlust av muskelmassa och muskelfunktion vilket sker med 1-2% per år efter 50 års ålder. För äldre personer är det av stor vikt att följa de allmänna rekommendationerna. Av stor vikt är också att undvika långvarigt stillasittande. Äldre kan mycket högt upp i åren förbättra kondition, styrka, balans och rörlighet. Patienter med kroniska sjukdomstillstånd eller funktionshinder, vilka inte kan nå upp till de generella rekommendationerna, bör vara så fysiskt aktiva som tillståndet medger.

Upp

Matvanor

För att ta reda på om en person har ohälsosamma matvanor används Socialstyrelsen kostindex, som ger en uppskattning av kostens näringsmässiga kvalitet. Ställ frågorna nedan och poängsätt eller be patienten fylla i ett formulär med frågorna.

(Klicka för att visa större bild)


Poängen summeras till ett kostindex där 9-12 poäng indikerar hälsosamma matvanor, medan 0-4 poäng tyder på betydande ohälsosamma matvanor. Målsättningen är att erbjuda stöd till personer som äter allra sämst (dvs 0–4 poäng). För personer med 5-8 poäng görs en individuell bedömning av lämplig åtgärd. Frågan om frukost är inte poängsatt men säger något om måltidsordning och planering. Särskild uppmärksamhet riktas till de med låga poäng, som sällan äter frukost och samtidigt har övervikt eller fetma.

Mät också längd, vikt och eventuellt midjemått samt räkna ut BMI.

(Klicka för att visa större bild)

Resultatet av bedömningen förs in i journaltabell för levnadsvanor. Åtgärder enligt nedan rekommenderas.

Kostindex

 Åtgärd

0-4 poäng

Betydande ohälsosamma matvanor. Ge enkla, standardiserade råd om mat. Kan kompletteras med livsmedelsverkets kostråd skriftligt. Erbjud och motivera till kvalificerat rådgivande samtal.

5-8 poäng

Individuell bedömning utifrån patientens diagnos och behov. Erbjud enkla råd, rådgivande samtal eller kvalificerat rådgivande samtal beroende på den sammantagna riskbedömningen och patientens motivationsgrad.

9-12 poäng

 Patienten följer i stort rekommendationerna.

Vidtagna åtgärder dokumenteras i journal med KVÅ-koder inom öppenvården, och genom att man upprättar en individuell vårdplan ("GVP Risk för malnutrition") inom slutenvården.

Enkla råd (<5 min, KVÅ-kod DV141)

Information och korta, standardiserade råd för att göra patienten uppmärksam på att matvanorna har betydelse för hälsan. Kan ges i samband med att frågorna ställs.

När det är aktuellt, beroende på patientens tillstånd, diagnos och kunskapsnivå kan man uppmuntra till bättre matvanor utifrån Livsmedelsverkets kostråd. Undersök intresse för vidare stöd och hänvisa eller remittera vidare till dietist eller annan personal för kvalificerat rådgivande samtal.Kan kompletteras med skriftlig information, t.ex. nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvårds (HFS) broschyr "Goda levnadsvanor gör skillnad", som innehåller Livsmedelsverkets kostråd, eller webbaserad information från 1177 Vårdguiden.Livsmedelsverket har också tagit fram en sida för vårdpersonal om hälsosam mat.

Rådgivande samtal (10-15 min, ibland upp till 30 min, KVÅ-kod DV142)

Man har en rådgivande dialog om mat anpassad till patientens ålder, hälsa, risknivå och andra förutsättningar. Detta kan ske i samband med screeningstillfället, vid ett återbesök eller ett besök som gäller något annat. Dialogen kan också vara en del i en gruppbehandling, eller som en del av en motiverande strategi om patienten inte är redo eller inte uppfyller kriterier för kvalificerat rådgivande samtal. Komplettera gärna med livsmedelsverkets kostråd skriftligt.

Kvalificerat rådgivande samtal (KVÅ-kod DV143)

Kvalificerat rådgivande samtal genomförs av legitimerad dietist eller legitimerad personal med hög kompetens inom kost och nutrition och som har utbildats i patientcentrerad samtalsmetodik och motiverande strategier.

Uppföljning

Patienter som har fått rådgivande samtal följs upp minst en gång. Beträffande kvalificerat rådgivande samtal ingår erbjudande om uppföljning med flera återbesök om patienten är motiverad.

Upp