Offentlighet och sekretess

Bild av beslutsklubbaLagarna som styr offentlighet och sekretess

I Sverige har var och en frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor. Likaså finns frihet att inhämta och ta emot upplysningar samt ta del av andras yttranden. Detta tillhör de friheter och rättigheter som genom grundlagsbestämmelser är garanterade varje medborgare i vårt land, se 2 kap 1 Regeringsformen, (RF).

För att demokratin ska fungera och för att enskilda ska ha rättssäkerhet, är det viktigt att var och en så långt möjligt ges rätt till insyn i myndigheternas verksamhet. Denna insyn garanteras i grundlagen Tryckfrihetsförordningen (TF) , Där sägs i 2 kap 1 att "till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall varje svensk medborgare ha rätt att taga del av allmänna handlingar",

Denna regel är ett uttryck för vad som brukar kallas offentlighetsprincipen.

 

Allmänna handlingar

Bestämmelser om allmänna handlingar finns i Tryckfrihetsförordningens andra kapitel.

Allmänna handlingar finns bara i offentlig verksamhet. Handling definieras som en framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniska hjälpmedel. Förutom traditionella pappershandlingar i hälso- och sjukvården, till exempel journaler, är videoband, röntgenfilm, ljudband, data-disketter m m också handlingar.

En allmän handling är antingen offentlig eller hemlig. Om en allmän handling är offentlig är myndigheten skyldig att vid förfrågan lämna ut den. Reglerna om hemliga handlingar finns i Sekretesslagen.

En handling blir allmän handling när den kommer in till eller upprättas inom myndigheten. Utförligare information om vad som gäller för begreppet allmän handling och registrering av allmänna handlingar, se Diarieföring och arkivering på kliniknivå.

 

Sekretesslagen

Hemlig handling

Undantag från offentlighetsprincipen regleras i Sekretesslagen (SekrL). Denna lag tillåter att handlingar får hållas hemliga i vissa fall. Det gäller exempelvis till skydd för landets säkerhet, myndigheternas tillsynsverksamhet, för att förhindra brott och skydd för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Sekretessen för den enskildes personliga förhållanden berör i högsta grad landstingets verksamhet.

Bestämmelserna om sekretess i den allmänna hälso- och sjukvården finns samlade i Sekretesslagen 7 kap. Av 1 framgår att sekretess gäller inom hälso- och sjukvården för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men (sk omvänt skaderekvisit).

Andra handlingar inom landstinget som kan vara hemliga är material som används i rättstvist och i vissa fall material som ska användas i fackliga förhandlingar.

I samband med upphandling får uppgift som rör anbud eller motsvarande erbjudande inte i något fall lämnas till annan än den som avgett anbudet förrän alla anbud offentliggörs eller avtal har slutits. Även egen-regianbud är hemliga. Upphandlingshandlingar kan vara hemliga även efter att avtal slutits om det kan antas att anbudsgivaren lider skada om uppgiften röjs,

Upphandlingsavdelningen kan ge information i dessa frågor.

 

Tystnadsplikt

Sekretesslagen reglerar även frågan om tystnadsplikt.
Tystnadsplikt gäller för all personal i hälso- och sjukvården, även efter det att man slutat sin tjänst. Tystnadsplikten omfattar även administrativ personal och praktikanter/ studerande.

Tystnadsplikten omfattar även personer som utan att vara anställda vid Akademiska sjukhuset utför uppgifter för sjukhuset.

För våra växeltelefonister gäller ännu strängare regler än för övriga anställda, så kallad absolut sekretess, om alla uppgifter som de får om telefonsamtal till eller från personer på sjukhuset.

 

Meddelarfrihet

Enligt Tryckfrihetsförordningens bestämmelser om meddelarfrihet står det var och en fritt att lämna uppgifter till pressen och andra massmedia i vilket ämne som helst.
Meddelaren har rätt att vara anonym och det är till och med straffbart för en myndighet att efterforska källan. Inom sjukvården gäller meddelarfrihet vid exempelvis frågor av organisatorisk och ekonomisk art.

Meddelarfriheten är dock starkt inskränkt inom hälso- och sjukvården när det gäller enskilds personliga förhållanden. Sekretessen tar över meddelarfriheten.

Då är inte bara meddelarfriheten upphävd utan också det vidsträckta anonymitetsskyddet.

Det är i en sådan situation till och med tillåtet att efterforska vem som brutit tystnadsplikten. En journalist kan av domstol tvingas att bekräfta källan om denna är åtalad eller starkt misstänkt.