Medeltidsarkeolog och ny kulturdirektör

28 augusti 2012

Calle Nathanson vill vara med när moderna samhällen planeras

Han har påbrå från Polen, Finland, Tyskland och Österrike. Själv växte han upp i Sigtuna i en tid av de största arkeologiska utgrävningarna i Sverige.

Med den bakgrunden har historia och kulturuttryck alltid intresserat Calle Nathanson, landstingets nya kulturdirektör.

Calle NathansonCalle Nathanson talar snabbt, nästan otåligt. Att skjuta upp saker ligger inte för honom. Helst skulle nog allt ha varit gjort i förrgår.

Vid 42 års ålder har han hunnit arbeta som arkeolog på bland annat Sigtuna museum och Stockholms stadsmuseum, varit borgarrådssekreterare och sakkunnig i kulturfrågor i Stockholms stad och på Sveriges kommuner och landsting, SKL.

Han är trebarnspappa, ordförande för Tensta konsthall och vice ordförande för jazzklubben Fasching. Och lagledare i döttrarnas fotbollslag. Och så läser han en del, spelar i ska-band då och då, twittrar och debatterar. Forskningsantologin han är redaktör för publiceras i dagarna.

Calle NathansonLa ifrån sig spaden

Calle Nathanson utbildade sig till medeltidsarkeolog och arbetade med utgrävningar. Han märkte att en stor del av fynden kom från andra delar av världen och allt eftersom växte hans intresse för kultur i ett globalt perspektiv. Därför valde han år 2000 att lägga ifrån sig spaden och ge sig in i kulturpolitiken.

– Kulturen har ett absolut egenvärde. Dessutom gör den det möjligt att åstadkomma saker inom andra sektorer. Ta stadsplanering till exempel. Man tjänar mycket på att koppla in kulturcheferna i arbetet med de kommunala översiktsplanerna från början, istället för att slänga in dem i efterhand, säger Calle Nathanson.

 Utgå från platsens själ

Calle Nathanson

Cultural Planning kallas det när den lokala samhällsplaneringen genomsyras av kultur.

På SKL var Calle Nathanson mycket engagerad i det. Flera kommuner i landet arbetar redan enligt metoden. En hörnpelare är att utgå från platsen och människorna, att finna "platsens själ", istället för att pådyvla samhällen en kulturell identitet uppifrån.

– Utan Cultural Planning riskerar man att bygga kulturellt torftiga eller segregerande miljöer, och man kan göra misstag som kostar stora pengar i förlängningen för att människor inte trivs.

 

Calle NathansonVilka får plats på scenen?

Men att söka "platsens själ" kan också vara riskabelt:

– Vi som ansvarar för dagens kulturpolitik och fördelar pengarna: Vilka ger vi plats på scenen? Kan vi jobba med att söka en plats identitet utan att utestänga dem som är nyinflyttade och inte har sin historia där? Riskerar vi rentav att underblåsa främlingsfientlighet?

En av Calle Nathansons första arbetsuppgifter som chef för Kultur i länet, var att arrangera ett seminarium med just detta tema under Almedalsveckan i somras.

I Uppsala län har Enköping och Tierp visat intresse för att utveckla sina kommuner med hjälp av Cultural Planning.

– Det är ett medvetet sätt att planera, framhåller Calle Nathanson. Metoden är väl utarbetad och vi kan erbjuda stöd, nätverk och kunnande. Jag hoppas att fler kommuner i länet ser möjligheterna.

 

Intensivt arbete med kulturplanen

Sedan i april, när Calle Nathanson blev kulturdirektör, har hans dagar till stor del varit späckade med arbete med den så kallade kulturplanen.

Regeringen har beslutat att landstingen tillsammans med representanter för olika kulturaktörer ska ta fram treåriga kulturplaner. De utgör underlag för förhandlingarna med staten om hur kulturresurserna ska fördelas.

Den plan som Kultur i länet utarbetat antogs av fullmäktige i juni. Nu ser Calle Nathanson fram emot att omsätta den i konkreta insatser. Den börjar gälla 2013 och omfattar både insatser som drivs helt av landstinget och sådana som utförs av andra och där landstinget är medfinansiär.

 

Vill skapa ett litteraturcentrum

Calle Nathanson ser tre områden för landstinget att prioritera: Det första är ett litteraturcentrum, där litterära insatser runt om i länet koordineras för att underlätta möten mellan skribenter och publik och mellan proffs och amatörer.

Det andra är en scenkonstkarusell med inspiration från Konsertkarusellen, ett framgångsrikt samarbete i Musik i Upplands regi med att föra ut musikevenemang till alla delar av länet.

– Något liknande kan man göra i tillsammans med Riksteatern och Stadsteatern, funderar Calle Nathanson.

Det tredje är att titta närmare på hur det regionala konstuppdraget ska organiseras.

– Många var skeptiska till landstingets roll i början, bland annat Uppsala kommun och Klys, Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd, säger Calle Nathanson.

– Bland annat var de oroliga för att landstinget inte skulle ha tillräcklig kompetens. Men jag tror alla är nöjda nu. Det gäller ju att använda skattepengarna på bästa vis och med ett lite mer formaliserat arbetssätt blir det mer pengar direkt till kulturen.

 

Text: Karin Cassel
Foto: Kenneth Gunnarsson

Kulturdirektör
Calle Nathanson

Född: 1970
Familj: hustru och tre döttrar i tonåren
Bor: på Kungsholmen i Stockholm
Spelar: saxofon
Dansar: afrodans - åtminstone på 90-talet i gruppen Ta Mana
Ser: mer och mer konst
Läser: har precis avslutat Korparna av Tomas Bannerhed. Vilken debut!
Lyssnar på: just nu: Slag från Hjärtat – reggae
Motto: Vänta inte till i morgon – gör det nu!

 

Tre utvecklingsområden i Kulturplan för Uppsala län 2013

  • Ett rikare konstliv
  • En ökad kulturell delaktighet
  • En attraktiv livsmiljö