Vad är utvecklingsstörning? - Lättläst

Skriv ut

Utvecklingsstörning kallas ibland för begåvningshandikapp eller
förståndshandikapp.
Ibland delar man in utvecklingsstörning i lindrig, måttlig och svår.
Den som har en utvecklingsstörning behöver längre tid och mer
hjälp än andra för att lära sig saker.
En del ganska vanliga saker kan vara för svåra för att lära sig, även
när man är vuxen, till exempel att förstå sig på pengar, att hitta i sin
omgivning och att passa tider.

Utvecklingsstörningen går inte att träna bort, men alla kan lära sig
mera genom att öva.
Alla som har en utvecklingsstörning är inte lika varandra!

En del kan lära sig att både skriva och läsa, medan andra bara
kan det som ganska små barn kan. En del kan prata vanligt, medan andra bara lär sig att säga några
ord och behöver använda tecken eller bilder för att tala om vad de
vill. En del ser alldeles "vanliga" ut, medan andra har ett lite mer
ovanligt utseende.

Hur tar man reda på om någon har utvecklingsstörning?

Det börjar ofta med att vuxna ser att barnet har svårt att lära sig
många olika saker som andra jämngamla barn klarar.
Ibland upptäcker de vuxna det när barnet är litet och ibland så
märks det mer tydligt när barnet börjar i skolan.

När föräldrarna börjar fundera på om deras barn har en
utvecklingsstörning kan de prata med psykolog, läkare och andra
som är duktiga på att veta mycket om barns utveckling.
Då pratar man om hur det har varit, ända sedan barnet föddes.
Det är viktigt att ta reda på om barnet alltid behövt lång tid för att lära sig saker.
Barnet får göra olika testuppgifter tillsammans med psykolog och
träffa läkare.

På så sätt tar man reda på vad barnet är bra på och hur mycket som
är svårt för honom eller henne.
När psykologen och läkaren går igenom testresultaten tittar de på:

Om barnet har svårt att lära sig och förstå många olika saker
som andra lika gamla barn klarar. Om barnet behöver mycket tid för att lära sig det mesta. Om det är många vanliga saker som barnet har svårt att klara
hemma och när det leker med jämngamla barn.

Om det alltid brukar vara så, då får barnet diagnosen
utvecklingsstörning.

Ibland kan det vara så att man har svårt för något speciellt som
till exempel att läsa och skriva eller att räkna mattetal, men klarar
annat lika bra som andra jämngamla.
Då har man inte en utvecklingsstörning.

Varför har en del personer utvecklingsstörning?

I många fall kan man aldrig hitta någon förklaring, men ibland vet
man vad det beror på.
När man vet vad det beror på, så finns det ofta ett fel på någon
kromosom eller så har barnet fått någon skada innan det föddes,
eller när det var riktigt litet.

Varför går man i särskola?

Alla barn i Sverige måste gå i skola. Det står i lagen.
Barn som har en utvecklingsstörning kan få gå i särskola,
där lärarna är extra duktiga på att göra så att undervisningen passar
för varje elev.

De som till exempel kan lära sig läsa får göra det och de som
behöver träna sig på vanliga vardagssaker får göra det.
I särskolan har man inte lika bråttom som i grundskolan, för man
vet att eleverna behöver mer tid för varje sak de ska lära sig.

Vad händer när man blir vuxen om man har
utvecklingsstörning?

Utvecklingsstörningen eller begåvningshandikappet har man hela
livet.
Det gör att vissa behöver jättemycket hjälp också när de är vuxna
medan andra kanske klarar det mesta själva.
Nästan alla flyttar hemifrån när de blir vuxna.

De som behöver mycket hjälp flyttar till hus eller lägenheter där det
finns personal som tar hand om dem som bor där.
De som inte behöver så mycket hjälp kan bo själva, precis som
vanligt.
Ibland behöver de kanske extra hjälp t ex med att läsa krångliga
papper, fylla i svåra blanketter och hålla ordning på sin ekonomi.

Lättläst faktablad av Kerstin Andersson

---------------------

Faktatexten får skrivas ut, kopieras och spridas fritt till intresserade. Den får däremot inte säljas eller publiceras i andra sammanhang utan tillstånd från Infoteket om funktionshinder.