Vad är en personlighetsstörning och vad kan man göra?

Skriv ut

Personlighet kan definieras som de inrotade och stabila mönster av tankar, känslor och beteenden som kännetecknar en individs unika livsstil och anpassning. Dessa mönster kan beskrivas som kombinationer av personlighetsdrag som varierar mellan olika individer. Att vara unik och ha speciella förmågor och svagheter är för det mesta normalt. Med personlighetsstörning avses ett stabilt mönster av så avvikande och oflexibla personlighetsdrag att de leder till påtagligt lidande för individen eller försämrad social och yrkesmässig funktion.

Det finns tio olika personlighetsstörningar som är delade i tre olika grupper. Den första gruppen beskriver udda eller excentriska störningar: paranoid personlighetsstörning, schizoid personlighetsstörning, och schizotyp personlighetsstörning. Den andra gruppen beskriver dramatiska, emotionella, eller oberäkneliga störningar: antisocial personlighetsstörning, borderline personlighetsstörning, histrionisk personlighetsstörning, och narcissistisk personlighetsstörning. Den sista gruppen beskriver räddhågade störningar: fobisk personlighetsstörning, osjälvständig personlighetsstörning, och tvångsmässig personlighetsstörning.

Paranoid personlighetsstörning

Paranoid personlighetsstörning innebär att personen är ovanligt misstänksam mot andra människor. Misstankarna kan handla om att andra människor luras, utnyttjar eller skadar honom eller henne. Personen är ofta upptagen med orättvisa tvivel om andra lojalitet eller trovärdighet. Detta gör att personen får svårt att lita på andra och våga anförtro sig åt andra. Elaka eller hotande meningar kan läsas in i kommentarer och handlingar. Personen kan även ha grundlösa misstankar mot sin partner.

Schizoid personlighetsstörning

Schizoid personlighetsstörning innebär en brist på intresse för sociala relationer. Personen föredrar att vara själv och har få, om några, nära vänner. Personen har svårt att uttrycka känslor och kan verka likgiltig eller emotionellt kylig. Han eller hon är ofta upptagen av fantasier och själviakttagelser, och känner sällan glädje inför aktiviteter. Personen saknar ofta lust till sex med andra personer.

Schizotyp personlighetsstörning

Schizotyp personlighetsstörning innebär ofta social isolering, och personen uppfattas ha ett udda beteende. Personen saknar förmåga till socialt samspel och känner obehag eller ångest i sociala situationer. Dessutom har personen ofta känslan av att ha ett extra (magiskt) sinne, och tror på vidskepelse, klärvoajans, telepati och liknande. Talet kan vara omständigt, vagt eller metaforiskt. Ofta saknar personen nära vänner eller personliga kontakter utöver den närmaste familjen.

Antisocial personlighetsstörning

Antisocial personlighetsstörning innebär att personen har en svag moralisk utveckling och saknar respekt för andra människors rättigheter och för sociala normer. Ibland kan personen handla olagligt, ljuga och luras. Personen är ofta impulsiv, irritabel, eller aggressiv. Personen kan agera vårdslöst och ha bristande respekt för egen eller andras säkerhet. Personen kan visa oberördhet eller bortrationalisera situationer där han eller hon behandlat någon illa, skadat, eller stulit från någon annan.

Borderline personlighetsstörning

Borderline personlighetsstörning innebär svårigheter att hantera känslor, turbulenta mellanmänskliga relationer och ett extremt svart-vitt tänkande. Personen har ofta svår separationsångest, och är omväxlande klängig och avståndsskapande i viktiga relationer. Människor kan idealiseras omväxlande med att de nedvärderas. Personen är ofta impulsiv, till exempel slösaktig med pengar, kaotisk eller vårdslös i trafiken. Vissa personer skadar sig själva, begår självmordshandlingar, eller har svårt att kontrollera sin aggressivitet. Det finns en osäkerhet i självbild och identitet. Personen känner ofta en tomhetskänsla, och kan ibland bli misstänksam mot andra eller få overklighetskänslor. Störningen kallas också för emotionellt instabil personlighetsstörning.

Histrionisk personlighetsstörning

Histrionisk personlighetsstörning innebär starka känslouttryck, ett orimligt stort behov av uppmärksamhet, och ett olämpligt förföriskt uppträdande. Personen kan vara överdrivet livlig, flirtig, och dramatisk i sina gester och känslouttryck. Personen söker ständigt efter uppmuntran och godkännande, och är mycket känslig för kritik. Han eller hon vill vara i centrum av uppmärksamheten och är ofta lättpåverkad av andra människor.

Narcissistisk personlighetsstörning

Narcissistisk personlighetsstörning innebär ett stort självhävdelsebehov, en överdriven grandios självbild, och en brist på medkänsla inför andra människor. Personen tror sig ofta ha stora talanger och när fantasier om stor framgång, makt, skönhet, och status. Personen förväntar sig beundran från andra och kan uppvisa arrogans mot andra människor. Han eller hon vill få speciella förmåner och utnyttjar ofta andra för sina egna behov.

Fobisk personlighetsstörning

Fobisk personlighetsstörning innebär en känsla av otillräcklighet, en rädsla för kritik och negativa omdömen och för att inte vara omtyckt. Personen undviker social kontakt av rädsla för att bli ogillad, förlöjligad eller avvisad. Självbilden är svag och personen tror att han eller hon är underlägsen eller ointressant. Personen är ofta försiktig av sig och engagerar sig inte gärna i aktiviteter eftersom de kan visa sig vara pinsamma.

Osjälvständig personlighetsstörning

Osjälvständig personlighetsstörning innebär en vilja att bli omhändertagen och en rädsla för att bli övergiven. Personen undviker att ta egna beslut och låter andra ta ansvar och initiativ. Han eller hon vill ha stöd av en förälder eller av sin partner. Personen har svårt att säga emot eller stå för sin åsikt, och går hellre med på något de tycker är fel än att säga ifrån. Personen står hellre ut med fysisk och psykisk misshandel än att leva ensam.

Tvångsmässig personlighetsstörning

Tvångsmässig personlighetsstörning innebär ett överdrivet flitigt och prestationsinriktat levnadssätt som leder till att personliga relationer försummas. Personen är så upptagen av ordning, detaljer, regler, mm att själva meningen med aktiviteten går förlorad. Perfektionismen stör förmågan att genomföra arbetsuppgifter. Personen kan vara överdrivet engagerad i sitt arbete så att fritiden försummas. Ibland kan personen samla på sig utslitna eller värdelösa saker och ha svårt att göra sig av med dem. Personen är ofta snål både mot sig själv och andra, och är stelbent och envis.

Hur vanligt är det med personlighetsstörningar?

Ca 10% av befolkningen har personlighetsstörningar, så det är rätt vanligt förekommande. Oftast består en personlighetsstörning genom livet, men den kan normaliseras spontant eller till följd av behandling.

Vad orsakar personlighetsstörningar?

Människan utvecklas i ett samspel mellan arv och miljö. Båda spelar roll för utvecklingen av en personlighetsstörning. Genetiska faktorer liksom diskreta hjärnskador har betydelse för hur personligheten utvecklas. Men även den sociala miljön är betydelsefull. Om ett barn utsätts för vanvård, misshandel, otrygghet eller kärlekslöshet eller andra trauman är risken större att barnets personlighetsutveckling blir hämmad.

Hur behandlas personlighetsstörningar?

Behandlingen vid de olika personlighetsstörningarna är beroende på vilken typ av störning det handlar om. En skör personlighet hos en person med borderline personlighetsstörning kan behöva stärkas, medan den moraliska utvecklingen kan behöva stödjas hos en person med antisocial personlighetsstörning. Gemensamt är dock att psykoterapi är den mest effektiva hjälpen. Det finns flera nya psykoterapiformer, bl.a. kognitiv beteendeterapi och dialektisk beteendeterapi som lämpar sig väl för behandling av personlighetstörningar. Dessutom kan mediciner användas för att lindra andra psykiska besvär som kan finnas samtidigt, som t.ex. depression, ångest, eller gränspsykostiska symtom.

Vad kan man göra själv?

Se dina styrkor. Du har många fina sidor. Det är mycket som du gör varje dag som är bra. Det kan vara så enkla saker som att ha diskat eller burit ut soporna. Eller att du har ringt en vän och samtalat en stund. Lägg märke till det och gläds åt det.

Se dina brister. Alla människor har brister, det är en del av att vara människa. Acceptera bristerna, de får finnas. Så länge som ditt agerande inte skadar dig själv eller någon annan är det okay. Du duger som du är.

Tänk efter vad du vill och längtar efter i ditt liv. Vad vill du? I vilken riktning vill du gå? Känn din längtan och tro på dina möjligheter att utvecklas.

Sätt upp små, realistiska mål för att börja gå i den riktning som du längtar efter. Målen ska vara så nära där du befinner dig att de är möjliga att uppnå. T.ex. om din dag just nu består av mycket tid hemma och du längtar efter ett välbetalt arbete, kan ett första steg vara att bli mer aktiv, kanske genom engagemang i någon förening eller träffpunktsverksamhet. Successivt kan man ta nya steg mot att nå det mål man vill förverkliga.

Se det positiva och lev i nuet. Låt inte stunden idag förstöras av att grubbla över tråkiga minnen eller fyllas av alltför mycket oro inför framtiden. Just nu finns en stund som du kan göra något fint utav. Idag finns det mycket positivt att ta till sig – smaken på ett kex med marmelad och en kopp te, den ljumma vinden som smeker kinden, eller en väns röst. Det lilla i vardagen som händer just nu. Det är det som är nyckeln till att uppleva lycka.

Författare: Elisabet Alphonce

Faktagranskad av: Professor Lisa Ekselius

------------------------

Faktatexten får skrivas ut, kopieras och spridas fritt till intresserade. Den får däremot inte säljas eller publiceras i andra sammanhang utan tillstånd från Infoteket om funktionshinder.