Behandling med kognitiv beteendeterapi vid tvångssyndrom (OCD)

KBT-behandling för tvångssyndrom (OCD) kan se ut på många olika sätt. Hur den utformas beror på vilken typ av OCD-problem man har. Det beror också på om man utöver sin OCD har andra psykiska besvär, eller på omständigheter som ålder, boende och sysselsättning.

Viktiga principer inom Kbt-modellerna

Den mest utforskade behandlingsmetoden för OCD kallas exponering med ritualprevention. Behandlingen består av två delar:

1) Exponering

Första delen av behandlingen innebär att i små steg utsätta sig för sina tvångskänslor. Man tränar på att närma sig det som framkallar tvångskänslorna. Om man reagerar på smuts och därför undviker allt som upplevs smutsigt skall man träna på att smutsa ner sig. Det kan låta obehagligt och kanske hemskt, men det ska ske i den takt man klarar av. På samma sätt tränar man vid rädsla för vissa otäcka påträngande tankar. Exponering innebär att träna på att tänka just de tankarna och upptäcka att de inte framkallar de katastrofer man är rädd ska inträffa.

Inför den här träningen är det som patient viktigt att förstå idéerna bakom behandlingen och vara delaktig i hur behandlingen läggs upp. Behandlaren ska vara tydlig med att inget oväntat eller överraskande ska hända och förklara hur varje moment går till.

2) Ritualprevention

Andra delen av behandlingen innebär att träna på att stå emot sina impulser att göra ritualer. Vid exponeringsövningarna skall man inte göra någon ritual efteråt. Om man inte klarar av att avstå har ett för stort steg tagits i behandlingen.

Man skall också medvetet fortsätta att dra ner på ritualerna även när man inte tränar på exponering med sin terapeut. Det handlar om att förkorta tiden man gör sina ritualer, till exempel tvättar sig, kontrollerar, frågar sina föräldrar om någon katastrof kommer att hända, och så vidare.

Tvång handlar inte om förnuft. Impulsen att utföra en tvångshandling är automatisk och försvinner inte bara för att man själv vet att tvånget är överdrivet. Den drabbade behöver oftast inte fler eller bättre argument för att förstå det. Det vet man redan. Exponering och ritualprevention handlar om att påverka känslorna genom att skaffa sig direkta erfarenheter.

Stress hantering

Att ha tvångsproblem innebär alltid stress för personen själv och oftast även för omgivningen. Det gör att man mår sämre, får svårt att lösa problem i livet, även problem som inte har med själva tvånget att göra. Man har svårt att se att problem går att lösa. Det leder i sin tur till att tvångsproblemen växer och blir värre. En viktig del av den psykologiska behandlingen är att hjälpa personen och de anhöriga att sortera bland problemen, att tänka lugnt, hitta lösningar, planera för dem, testa olika alternativ och sedan utvärdera dem.

Vad man kan förvänta sig av en behandling

Själva behandlingen bygger på en dialog där det framgår hur både patient och behandlaren ser på de svårigheter som ska behandlas och hur behandlingen ska gå till. Som patient är det viktigt att få en bra beskrivning av principerna bakom behandlingsmetoden. Öppenhet och tydlighet är viktigt för en lyckad KBT-behandling.

Genom samtal, skattningsskalor, hemläxor i form av självobservation och övningar tillsammans med behandlaren kommer man som patient fram till vad som är viktigt och möjligt att jobba med.

Behandlingsprogrammen innehåller dels övningar tillsammans med terapeuten, men även hemuppgifter och uppföljning av hur hemuppgifterna har fungerat.

En viktig del i behandling är så kallad psykoedukation. Med det menas att den som har OCD lär sig mer om vad diagnosen innebär. När man får mer kunskap om och förstår varför olika saker och situationer känns svåra blir det lättare att hantera dem. Även anhöriga behöver stöd och utbildning.

Som anhörig blir man ofta indragen i olika tvångshandlingar och det är viktigt att få verktyg för att hantera tvångsproblemen på ett konstruktivt sätt.

Viktiga saker att tänka på som patient

Den som lider av OCD skäms ofta för sina tankar och känslor, och kanske framför allt för allt konstigt man gör. Man kan också ha en känsla av att det kan bli värre om någon får veta hur man tänker eller gör. Det kan kännas som att det är farligt att berätta. Man kan ha erfarenhet av att ingen förstår. En erfaren behandlare känner igen det sättet att reagera och känna, även om det finns mängder av varianter på hur tvång kan se ut. Att en behandlare visar förståelse för skamkänslor och rädslor hjälper den som behandlas att våga berätta för sin behandlare om hur det är.

Att ha förtroende för sin behandlare är viktigt. Om man som patient känner att man inte kan lita på hen bör man ta upp det så fort som möjligt. Det kan vara att man inte tror att hen har tillräcklig kunskap eller erfarenhet eller att man tycker att hen inte förstår hur man har det. Om behandlingen inte fungerar som man hade hoppats är det viktigt att vara öppen mot sin behandlare, till exempel att berätta att man inte klarade av sina hemuppgifter.

Resultat av behandlingen

De behandlingsmetoder som bygger på KBT-teorier är de metoder som har mest stöd i forskningen. Det är de som skall väljas i första hand.

Som patient är det viktigt att veta att man inte alltid kan förvänta sig att bli helt symptomfri från sina tvångsproblem.

Ett viktigt resultat av behandlingen är att kunna lära sig att leva ett bättre liv, trots sina tvång. Det behöver inte vara en misslyckad behandling om vissa tvångsproblem finns kvar. Kravet att bli helt utan tvångsproblem kan i sig vara en fälla. Man blir rädd för tecken på återfall, irriterad på att inte klara allt som en person utan OCD klarar, osv. Om fokus i stället är på att leva bättre med sina tvång går det lättare att nå bättre livskvalitet. En psykologisk behandling med KBT kan arbeta i riktning mot detta mål.

Faktagranskat av:
Sandra Bates, leg psykolog/psykoterapeut, KBT i utveckling, Uppsala.

Den här texten uppdaterades 2019-11-05. Senaste version av texten, tillsammans med eventuella lästips och länkar, hittar du på Infotekets webbplats. 

Version: 2019-11-05

-------------------------

Faktatexten får skrivas ut, kopieras och spridas fritt till intresserade. Den får däremot inte säljas eller publiceras i andra sammanhang utan tillstånd från Infoteket om funktionshinder.