Vad är depression och vad kan man göra? - www.lul.se

Vad är depression och vad kan man göra?

Alla har upplevt nedstämdhet någon gång. Symtom som nedstämdhet, ångest, håglöshet, självkritik, koncentrationssvårigheter och sömnsvårigheter kan vara tecken på depression. Liknande symtom kan uppstå som en naturlig reaktion på händelser i livet som sjukdom, dödsfall, eller separationer. Depression är folksjukdom som ökar i vår tid och som innebär ett stort lidande för den drabbade.

Någon klar gräns mellan vanlig nedstämdhet och depression finns inte, men vid depression är besvären varaktiga och gör det svårt att fungera i vardagen. De flesta som har depression vet inte om det själva, utan söker hjälp för annat som smärtor eller sömnproblem.

Hur vanligt är depression?

Depression är den vanligaste orsaken till sjukskrivning i västvärlden. Ungefär en fjärdedel av alla män och hälften av alla kvinnor blir någon gång i livet deprimerade. Depressionerna ökar dessutom, även bland yngre människor. Vanlig nedstämdhet är ännu vanligare och drabbar de flesta människor någon gång i livet.

Depressiva tillstånd

Egentlig depression är den vanligaste formen av depression, och kan vara lindrig, måttlig, eller svår. Vid en lindrig depression klarar man att utföra vardagssysslor som att arbeta. Vid en måttlig depression kan man inte sköta arbete eller vardagsliv. Vid en svår depression är självmordstankar vanliga, och personen kan ha svårt att bry sig om grundläggande behov som att äta eller dricka. Antidepressiva läkemedel, kognitiv beteendeterapi och elbehandling är behandlingsmöjligheter vid depression.

Dystymi är mildare än egentlig depression, och kallas ibland för sjukligt svårmod.

Utmattningsdepression är en form av depression som utlösts av stress, vanligen i arbetslivet. Utmattningssyndrom har bara vissa av de typiska tecknen för egentlig depression, men olika tecken på stress finns, som yrsel, huvudvärk och hjärtklappning.

Bipolär sjukdom innebär att stämningsläget växlar mellan depression och mani dvs upprymdhet. Vid mani är personen mycket aktiv, upprymd, energisk och saknar omdöme och självkritik. Hypomani innebär att man är upprymd utan sociala konsekvenser, och är oftast själv inte medveten om det. Hypomani kan vara ett kreativt tillstånd. Litium är en vanlig behandling vid bipolär sjukdom. Bipolär depression är svår att skilja från vanlig depression och det kan ta tid innan rätt behandling sätts in. Det typiska för bipolär depression är att den har mycket passivitet och trötthet och ofta debuterar före 20 års ålder. Allvarligare depressioner efter förlossning är ofta bipolär depression.

Årstidsbunden depression brukar återkomma år från år under hösten eller vintern. Den årstidsbundna depressionen är en reaktion på det minskade dagsljuset under hösten och vintern. Ljusbehandling är en effektiv behandling vid denna typ av depression och att vara utomhus i dagsljus är också effektivt. Även antidepressiva läkemedel kan ges.

Symptom

Nedstämdhet är det mest vanliga tecknet på depression. Sinnesstämningen är sänkt och man har lätt för att gråta. Den sänkta sinnesstämningen sitter i under lång tid och påverkas inte mycket av positiva händelser. Nedstämdheten är djupare än vid vanlig vardagsdeppighet.

Ångest

Ångest, oroskänslor och irritabilitet är också vanliga i samband med depression.

Koncentrationssvårigheter

Koncentrationssvårigheter som svårigheter att se på TV eller att läsa förekommer oftast i samband med depression. Tankarna kan upplevas som svårfångade och ibland kan man uppleva att minnet fungerar sämre än vanligt.

Sömnsvårigheter

Sömnsvårigheter är ett annat symtom på depression. Man kan ha svårt att somna eller så vaknar man mitt i natten eller tidigt på morgonen. Ofta förekommer ångest i samband med det tidiga uppvaknandet.

Kroppsliga symtom

Kroppsliga symtom som aptitlöshet, förstoppning, muntorrhet och smärtor av olika slag kan vara tecken på en depression. Depression påverkar hela människan, även kroppen. Den sexuella lusten minskar och livsglädjen försvinner. Ibland blir rörelsemönstret långsamt och ansiktsuttrycket stelt och livlöst.

Skuldkänslor

Skuldkänslor och känslor av meningslöshet kan dominera tankarna. Självmordstankar kan förekomma, särskilt vid djupa depressioner.

Orsaker

Lindriga depressioner brukar inte anses ha någon ärftlighet men man kan ärva en sårbarhet för allvarliga depressioner. Ofta finns utlösande faktorer som startar det hela. Balansen av serotonin och noradrenalin brukar vara lägre i synapserna mellan hjärncellerna vid depression.

Behandling

Det finns effektiv hjälp att få mot depressioner. Psykologiska behandlingsmetoder som kognitiv beteendeterapi kan hjälpa liksom mediciner och elbehandling.

Mediciner

Antidepressiva läkemedel ges ofta, och är en effektiv behandling mot depression. De påverkar signalsubstanser i hjärnan, framför allt serotonin och noradrenalin. Det finns nya mediciner, s k SSRI-medel, som har mindre biverkningar än de äldre tricykliska läkemedlen. Ibland har de äldre medicinerna en bättre effekt vid svåra depressioner. Litium är ett grundämne som ges framförallt vid bipolär sjukdom men även som tillägg vid andra typer av depressioner.

Elbehandling

Elbehandling (ECT) ges vid svårare depressioner, och är en effektiv behandling mot depression.

Ljusterapi

Ljusterapi använder speciella lampor som ger ett ljus som liknar solljuset. Ljusterapi är effektivt vid årstidsbundna depressioner. Vanliga promenader i dagsljus är också effektivt.

Kognitiv terapi

Kognitiv terapi handlar om att bygga upp en positiv självbild och att förändra negativa tankemönster. Kognitiv terapi är effektiv vid lindriga och måttliga depressioner.

Kognitiv beteendeterapi

Kognitiv beteendeterapi är en kombination av kognitiv terapi och beteendeterapi. Man arbetar med att förändra både tankemönster och beteende, som kan bidra till att man blir mer aktiv och återupptar sysslor som man slutat med pga depressionen. Kognitiv beteendeterapi är effektiv vid lindriga och måttliga depressioner.

Andra terapiformer

Interpersonell terapi är också effektiv vid depressioner. I interpersonell terapi tar man upp viktiga relationer. Psykodynamisk korttids terapi handlar om att ge insikt om omedvetna föreställningar, men fokuserar på nuet. Psykodynamisk korttids terapi har en viss effekt vid lindriga och måttliga depressioner. Psykodynamisk långtidsterapi ger insikt om tidiga upplevelser och omedvetna föreställningar. Det saknas stöd för att denna metod skulle ge effekt vid depressioner.

Strategier i vardagen:

Egen tid är viktig för att man ska må bra. Ofta kan en person som drabbats av depression ha varit "duktig" och haft många åtaganden för andra. Att ge sig själv tid till återhämtning, och till att fylla på kraft är viktigt. Om möjligt, ge dig själv en stund med egen tid varje dag. Motion är effektivt mot depressioner. En promenad mitt på dagen ger både ljus och motion, och kan vara speciellt viktig under den mörka årstiden. Motion kan också ge en känsla av välbefinnande och motverkar passiviteten. Stresshantering och god problemlösningsförmåga är viktig. Man kan få rensa bland åtaganden så att man inte tar ut sig för mycket. Att hålla sig inom den stressnivå som man klarar av är en viktig del i återhämtningen. Man får lära känna sina gränser och låta bli att pressa sig bortom dem.

Positivt tänkande är en hjälp i återhämtningen. Att börja se det lilla i vardagen som är positivt istället för att fokusera på problem kan innebära ett förändrat perspektiv. Återhämtning sker i små steg och då är det viktigt att se det positiva i varje framsteg.

Författare: Elisabet Alphonce

Faktagranskad av: Sven Granat, överläkare, psykos- och rehabiliteringskliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala.

2014-02-20

----------------------

Faktatexten får skrivas ut, kopieras och spridas fritt till intresserade. Den får däremot inte säljas eller publiceras i andra sammanhang utan tillstånd från Infoteket om funktionshinder.