Vad är en ätstörning och vad kan man göra?

Det finns flera olika ätstörningar, av vilka anorexia nervosa och bulimia nervosa är de mest kända. De kan förekomma samtidigt eller växelvis hos samma individer. De flesta som drabbas av en ätstörning blir så småningom friska. I samband med påfrestningar senare i livet kan man dock få kortare eller längre återfall i ätstörningen.

Anorexia nervosa

Anorexia nervosa drabbar främst flickor och unga kvinnor. Anorexia betyder aptitlöshet, men det är missvisande, för det handlar om avsiktlig självsvält. Det primära symtomet är viktfobi, vilket innebär att personen får ångest inte bara av övervikt, utan av den för åldern normala kroppskonstitutionen. Kroppsbilden är förvrängd genom att normalt hull tolkas som fetma. Ofta finns även föreställningen om att all mattillförsel ger fetma, och att mat inte behövs för kroppens värmehushållning. Livet präglas av en strävan efter slankhet, med bantning, avmagring, och svält som följd. Personen bygger upp sin identitet på att vara mager. Hon känner stolthet över sin slankhet, och känner sig värdelös utan denna mycket magra kropp. Utan behandling leder sjukdomen i en del fall till döden p.g.a. svält eller självmord.

Psykiska symtom är viktfobi, störd kroppsuppfattning, matfixering, koncentrationssvårigheter, dålig självkänsla, tvångssymptom, depression, och sömnsvårigheter. Fysiska symtom är undervikt, menstruationsbortfall hos kvinnor och minskad spermaproduktion hos män, sänkt ämnesomsättning, låg puls, lågt blodtryck, sänkt kroppstemperatur, ökad kroppsbehåring, muskelsvaghet, benskörhet, och karies.

Bulimia nervosa

Bulimia nervosa, hetsätning, är ett vanligt problem hos många kvinnor. Den som lider av hetsätning vräker i sig stora mängder mat. Hetsätning sker ofta i ensamhet och matinköpen sker ofta på flera olika ställen för att undgå misstankar. Ofta äts kaloririk och näringsfattig mat som chips, glass, kakor, choklad, smör och margarin. För att förhindra viktuppgång följs hetsätandet ofta av kräkningar, användande av laxermedel, vätskedrivande mediciner eller lavemang. En matorgie med efterföljande rensning kan ta flera timmar och göra personen fysiskt utmattad. Periodvis äter personen alldeles för lite, sedan tar hungern över och hon tappar kontrollen och hetsäter. Detta skäms hon för och känner sig värdelös för att inte kunna hantera en så basal sak som maten. Tillståndet kan leda till depression, social isolering, och självmord.

Psykiska symtom är trötthet, koncentrationssvårigheter, självförakt, depression, försämrat minne och humörsvängningar. Fysiska symtom är frätskador på tänderna, kaliumbrist, muskelsvaghet, svullnad, mag- och tarmproblem, uttänjd magsäck, och menstruationsstörningar.

Hetsätningsstörning

Hetsätningsstörning är närsläktat med bulimia nervosa. Vid hetsätningsstörning äter personen stora mängder mat, men kompenserar sedan inte för matintaget. Följden blir därför nästan alltid att den drabbade blir överviktig. Ungefär 30% av alla kraftigt överviktiga lider av hetsätningsstörning.

Psykiska symtom är trötthet, koncentrationssvårigheter, självförakt, depression, försämrat minne och humörsvängningar. Fysiska symtom är svullnad, mag- och tarmproblem, och uttänjd matsäck.

Ätstörning UNS

Ätstörning UNS är en lindrigare form av ätstörning där kompensatoriska metoder som kräkning, laxering, vätskedrivande medicin, intensiv motion eller fasta används för att banta. Man hetsäter inte heller lika okontrollerat som vid bulimi.

Ortoexi

Ortoexi ("nyttighetsätstörning") är ett tvångsmässigt följande av olika hälsodieter som leder till att allmäntillståndet försämras både fysiskt och psykiskt. Många går ned i vikt utan att försöka banta för att deras diet innehåller för lite energi. Istället för viktfobi handlar det om en tvångsmässig strävan efter att få kontroll över både kroppen och livet.

Hur vanligt är det med ätstörningar?

Ungefär 1 % av befolkningen lider av ätstörningar. Ätstörningar är vanligare inom vissa yrkesgrupper, som balettdansöser (7%), mannekänger (7%), och elitidrottare (8 - 40%). Mörkertalet för speciellt de atypiska ätstörningarna är dock stort.

Orsaker

Ännu vet vi inte vad som orsakar ätstörningarna. Teorier har skiftat genom åren, från psykologiska teorier om barndomen till biologiska teorier om nervsystemets funktion. Troligtvis är det en kombination av en ärftlig sårbarhet och påfrestningar eller stress som gör att en ätstörning utlöses. Nästan alla har dock bantat innan ätstörningen utlösts. En förebyggande åtgärd är därför att förhindra att flickor och unga kvinnor bantar. En viktig del av behandlingsinsatsen är också att avbryta pågående bantning och svält.

Komplikationer

Komplikationer vid ätstörningar är ofta en följd av kräkningar och av laxermedelsanvändning, men även av svältens effekter på kroppen. Kräkningarna som förekommer vid bulimi ger ofta upphov till tandskador. Den sura magsaften löser upp emaljen och gör tänderna mer ömtåliga. Spottkörtlarna kan också svullna upp av kräkningarna. Man kan få magkatarr och skador på matstrupen av kräkningarna. Laxermedelsanvändning kan försämra tarmens funktion, och i vissa fall ge upphov till bestående tarmskador. Kräkningar och laxermedelsanvändning kan rubba kroppens saltbalans, och ge brist på kalium. Detta medför en ökad risk för rubbningar av hjärtats funktion, som kan bli livshotande. Även njurskador och muskelsvaghet är komplikationer av kaliumbrist.

Svält gör att fettvävnaden och så småningom även musklerna bryts ned. Detta ger en tilltagande muskelsvaghet. Nybildning av celler i kroppen försvåras och leder till försämrad sårläkning. Bildningen av blodkroppar påverkas, och kan ge blodbrist. Skelettet urkalkas och ger upphov till osteoporos. Hjärtat som också är en muskel försvagas vid långvarig svält. Rubbningar av hjärtrytmen kan uppstå. Vid svår svält finns en risk för hjärtsvikt som kan leda till plötsliga dödsfall hos anorektiker. Att menstruationen upphör är ett av de tidigaste sjukdomstecknen vid anorexia nervosa. Menstruationsstörningar kan även förekomma vid hetsätning.

Man får ofta även sociala komplikationer av en ätstörning. Det är svårt att äta med andra, och man kan dra sig undan social kontakt och bli isolerad. Svält och bantning ger koncentrationssvårigheter som kan försvåra inlärning och ge studieproblem, och sänka arbetsförmågan.

Vad kan man göra vid en ätstörning?

Behandling av ätstörningar gäller både att normalisera vikten och att behandla den underliggande psykologiska störningen. Ofta behandlas hela familjen i familjeterapi.

Vid anorexia bör viktökning ske i lugn takt, högst ett kilo i veckan. Vid livshotande fall måste näringsbristen hävas snabbt med dropp eller sondmatning. Vid bulimi kan man träna på att äta lagom stora portioner. Vägning, som ofta skett flera gånger per dag, bör begränsas till en gång i veckan.

Antidepressiv medicin kan ibland vara en hjälp vid ätstörningar. Kognitiv beteendeterapi har god effekt vid ätstörningar, liksom interpersonell terapi med fokus på relationer. Terapi i grupp har god effekt. En kombination av medicin och terapi har större effekt än var behandling för sig.

Kognitiv beteendeterapi används numera även vid ätstörningar. Terapeuten arbetar å ena sidan med att bekräfta patienten genom att lyssna och återspegla det som berättas. Å andra sidan leder terapeuten patienten mot förändring genom att låta henne utmana och konfrontera sina rädslor och prova nya färdigheter. Terapeuten hjälper patienten att bryta den onda cirkel som består av negativa attityder och antaganden, ett extremt fokus på vikt och utseende, bantning och svält, hetsätning, ångest, skuld och skam, motion, kräkning, laxering, och som leder till ytterligare negativa attityder och antaganden. Patienten kan föra dagbok över sitt ätande och beteende, få undervisning om vad som händer i kroppen när man svälter eller hetsäter, och få nya strategier för att bryta den onda cirkeln. Man arbetar med negativa tankar och attityder och stärker en positiv självbild och ett mer realistiskt och positivt tänkande.

Att leva med en ätstörning

Det är viktigt att man blir medveten om att man lider av en ätstörning. När man kommit till insikt om att maten är ett problem i tillvaron finns det flera saker man kan göra för att komma till rätta med problemet.

Berätta för någon som du har förtroende för. Det känns bättre om du pratar med någon om ätstörningen och inte bär det helt själv.

Sök professionell hjälp. Personer som lider av en ätstörning har ofta svårt att inse allvaret med sjukdomen. Professionell hjälp behövs för att bli frisk.

Undvik att borsta tänderna efter kräkning. Magsyran fräter på tänderna och om du borstar tänderna efter kräkning så förvärras problemet. Skölj munnen med vatten istället. Skölj gärna med fluor för att få en starkare emalj.

Tänk till innan du hetsäter. Känn efter om du verkligen är hungrig. Du kanske äter för att döva någon annan känsla som ensamhet, tristess, ilska, eller ledsenhet. Försök att ge uttryck för känslan istället för att döva den med mat.

Hoppa inte över måltider. Låt det inte gå mer än 4 timmar mellan de tillfällen du äter, eftersom man då lätt får ett okontrollerbart sug som leder till hetsätning.

Lagra inte mat som frestar till hetsätning som chips, glass och godis i hemmet.

Klandra inte dig själv. Många människor tröstäter, det är ett vanligt problem. Se problemet och sök hjälp för det.

Du är en unik och värdefull människa. Ditt värde hänger inte på din vikt eller ditt utseende, utan på att just du med både dina styrkor och brister behövs. Du har många fina sidor, se och gläds över dem. Acceptera dina bristor, de får finnas. Att ha brister är en del av att vara människa. Du duger som du är.

Författare: Elisabet Alphonce

Faktagranskat av Agneta Rosling, överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri.

Version: 2010-09-01

-----------------

Faktatexten får skrivas ut, kopieras och spridas fritt till intresserade. Den får däremot inte säljas eller publiceras i andra sammanhang utan tillstånd från Infoteket om funktionshinder.