Vad är en psykos?

När verkligheten rämnar kan livet te sig som en vaken mardröm. En panikartad känsla av att vara förföljd eller utsatt för ondska kan färga tillvaron. En psykos innebär en förändrad verklighetsuppfattning präglad av vanföreställningar, hallucinationer och beteendeavvikelser. Kognitiva störningar och tankestörningar kan också förekomma.

Vanföreställningar kan bestå av tankar till exempel om att vara förföljd, att maten är förgiftad, eller att man är utvald till någon upphöjd uppgift som att vara Gud själv.

Hallucinationer är sinnesupplevelser utan motsvarande yttre stimulans.

Hallucinationer kan förekomma från alla olika sinnen (syn, hörsel, lukt, känsel, smak) men hörselhallucinationer är vanligast. Hörselhallucinationer kan till exempel vara röster som kommenterar det man gör eller som uppmanar en att handla på olika sätt. Det kan också vara ljud som steg eller knäppningar som hörs i huvudet eller som om de kommer från omgivningen.

Kognitiva störningar kan vara svårigheter att koncentrera sig eller att stegvis planera och utföra en handling samt svårigheter med uppmärksamhet och minne. Tankestörningar kan yttra sig så att huvudet känns överfullt av tankar, eller tvärtom, alldeles tomt på tankar. Man kan även tappa tråden i ett resonemang.
Så kallade negativa symtom kan innebära att personen är tillbakadragen, mindre öppen och upplever apati, glädjelöshet samt saknar engagemang, drivkraft och intresse för olika aktiviteter.

Beteendeavvikelser som till exempel att personen pratar för sig själv eller undviker saker eller situationer kan förekomma.

De psykotiska syndromen

Vid vanföreställningssyndrom dominerar feltolkningar av omvärlden. Vanföreställningen kan till exempel vara att partnern är otrogen eller att människor vill en illa.

Vid psykos UNS (Utan Närmare Specifikation) är symtomen alltför okarakteristiska eller osäkra för att ge en mer specifik diagnos.

Vid schizofreni varar psykossymtomen minst en månad och funktionsförlust på flera områden minst ett halvår och kan bestå hela livet. Symtomen innefattar tankestörningar, inadekvata affekter, apati, ambivalens, inåtvändhet samt vanföreställningar, hallucinationer, och ibland ett avvikande beteende. Talet kan bli svårförståeligt och logiken följa egna mönster. Det är vanligt att man vid schizofreni fungerar sämre än före debuten i arbetsliv, studier eller i sociala relationer. Vid schizofreni är det vanligt att psykosen återkommer i skov om man inte behandlar sjukdomen. Risken för funktionsnedsättningar ökar ju fler skov man går igenom.
Schizofreniform störning liknar schizofreni men varar kortare tid och går över inom en sexmånadersperiod.

Vid schizo-affektiv störning förekommer schizofreni samtidigt med en depression eller en bipolär sjukdom.

Hur vanligt är psykoser?

Varje år insjuknar mellan 10 och 20 personer per 100 000 invånare för första gången i psykos. För en tredjedel går psykosen över relativt snart och återkommer inte. För en tredjedel återkommer psykosen men personerna återhämtar sig väl mellan skoven. Den sista tredjedelen utvecklar mer djupgående psykiska förändringar som kan ge funktionshinder. Det finns ca 40 000 personer i Sverige med psykiska funktionsnedsättningar.

Schizofreni diagnostiseras oftast i sena ungdomsåren eller i tidig vuxenålder och livstidsrisken är strax under 1 %.

Vad beror en psykos på?

Många faktorer samverkar och någon entydig förklaring eller orsak finns inte idag. Man brukar tala om en sårbarhet som innebär att människor har olika stark benägenhet att reagera med psykos när de utsätts för stress. Schizofreni till exempel har sannolikt en komplex ärftlighet där en interaktion mellan ett flertal gener skapar en risk att drabbas av sjukdomen.

Även neurobiologiska faktorer som undernäring eller syrebrist under fostertiden kan ge en ökad risk att utveckla schizofreni senare i livet. Miljön under uppväxttiden spelar också en stor roll, där allvarligt störda uppväxtförhållanden kan förstärka den biologiska sårbarheten och goda uppväxtförhållanden kan fungera som ett skydd mot att utveckla sjukdomen.

En person med hög sårbarhet kan leva utan problem tills något händer som utlöser psykosen. Det kan vara en större påfrestning som att flytta hemifrån, börja studera, klara militärtjänsten, få sitt första barn en kroppslig ansträngning som sjukdom, långvarig sömnbrist eller drogpåverkan.

Vad kan man göra vid en psykos?

Behandling

Vid en psykos behövs hjälp snabbt, helst inom ett dygn. Familjen bör vara en del av behandlingen redan från början. Om personen får stöd i hemmet av utbildad personal kan en inläggning undvikas. Miljön bör ge lugn och ro vid psykoser. Vid inläggning är en hemlik miljö att föredra framför stora vårdavdelningar. Bemötandet bör vara tydligt och empatiskt.

Mediciner mot de psykotiska vanföreställningarna samt mot ångest och sömnsvårigheter kan lindra symtomen. Antipsykosmedel minskar symtom som paranoia, vanföreställningar och hallucinationer. Lugnande medel minskar ångest och oro. Insomningstabletter kan behövas under en period. Vid nedstämdhet som vid en depression kan antidepressiv medicin ges.

Psykologisk behandling erbjuds ofta i form av stödsamtal eller terapi. Kognitiv beteendeterapi har visat sig vara en god hjälp i återhämtningen genom att stärka problemlösningsförmågan och självförtroendet.

Rehabilitering

Det är viktigt med en helhetssyn tidigt i behandlingen. Arbetsterapeuten kan göra funktionsbedömningar och föreslå träning som bidrar till att få vardagslivet att fungera. Sjukgymnastik kan förbättra kroppskännedom, koordination och styrka samt ge träning i bland annat avslappningstekniker. Kuratorn kan se över ekonomin och hjälpa personen att få det stöd som han eller hon har rätt till. Boendestöd kan erbjudas vid långvarigt behov av stöd i hemmet. Ett personligt ombud kan hjälpa till om svårigheter i kontakten med myndigheter uppstår.
Försäkringskassan erbjuder sjukersättning vid nedsatt arbetsförmåga. Sysselsättning och arbetsträning kan erbjudas av kommunen. Via arbetsförmedlingen kan anställning underlättas med hjälp av bidrag.

Återhämtning

De flesta som drabbats av psykoser återhämtar sig till ett gott liv. Man kanske fortfarande har kontakt med psykiatrin och tar medicin men vardagslivet och de sociala relationerna fungerar bra. Viktiga faktorer i återhämtningen är till exempel medicin och andra människor som kan ge stöd och uppmuntran. Ofta upplever personen att tillvaron rasade under psykosen men att det kom en vändpunkt vid vilken återhämtningen kunde börja. Återhämtning sker stegvis och med den kommer en ny identitet, där erfarenheterna från psykosperioden kan bli en tillgång.

Att leva med en psykos

Tips för nyinsjuknade

Medicinering är som regel nödvändig för att undvika ytterligare skov av psykossjukdomen, särskilt vid diagnosen schizofreni. Men mediciner kan också ge biverkningar. Vanliga biverkningar är trötthet, viktuppgång och stelhet eller skakningar i händerna. Hormonell påverkan kan även ge sexuella biverkningar som mjölk i brösten, oregelbunden mens eller minskad sexuell lust och förmåga. Om man besväras mycket av en viss biverkning kan det hjälpa att byta preparat då vissa nyare mediciner har mindre biverkningar än äldre sorter. Att hitta en medicin som passar en kan ta lite tid men kan sedan vara en verklig hjälp i återhämtningen.
Det är viktigt att hålla koll på stressen efter en psykos. Att lära känna sina egna gränser för vad man orkar är viktigt. Att äta och sova regelbundet ger välmående och ett visst skydd mot återfall.

Motion är viktigt för hälsan och speciellt viktigt då man medicinerar med neuroleptika som kan ge ökad aptit och viktuppgång. Vissa av dessa mediciner kan också ge en ökad risk för att utveckla diabetes och detta kan motverkas genom att motionera regelbundet. Motion ökar även välmåendet och minskar risken för depressioner.

Tala med din läkare om dina alkoholvanor och be om råd inför hur du ska förhålla dig till alkohol i just din situation och med din aktuella medicinering. Alkohol kan vara olämpligt i kombination med vissa mediciner.

Det är viktigt att undvika droger när man har fått en psykos. Droger kan utlösa återfall i psykosen. Droger som cannabis, LSD och PCP kan utlösa psykoser även hos personer som inte tidigare varit drabbade av en psykos. De kan även öka risken för att man ska utveckla schizofreni. Bruk av droger ökar också risken för att bli utsatt för våld och att själv bli våldsam. De är därför direkt olämpliga i kombination med en psykosproblematik.

Tidiga varningstecken

Om man lär sig vilka ens tidiga varningstecken är kan man undvika att återinsjukna genom att söka hjälp i tid. De tidiga varningstecknen är individuella men kan inkludera sådant som en upplevelse av att folk är emot en, att relationer med närstående personer blir mer konfliktfyllda än vanligt, att man blir irritabel och får känslomässiga svängningar, att man börjar uppleva vanföreställningar eller höra röster. Om man är uppmärksam på sina tidiga varningstecken kan man minska på stressen, söka extra stöd från vården eller justera medicindosen tillsammans med sin läkare och på så vis undvika att återinsjukna.

Att hantera röster

Röstupplevelser som är besvärande kan hanteras på olika sätt. Medicinering hjälper oftast men ibland kan röstupplevelser finnas kvar trots adekvat medicinering. Då kan man pröva olika strategier för att hantera rösterna. Vad som fungerar bäst är individuellt.

Att minska på stressen och undvika situationer som är alltför jobbiga är en strategi som kan vara till hjälp. Att vila och se till att man sover ordentligt samt att äta regelbundet är också viktigt.

Man kan distrahera sig från att lyssna på rösterna genom någon aktivitet som att lyssna på musik, gärna lugn musik som inte stressar en. Att läsa, lösa korsord, se på tv, eller ägna sig åt någon form av motion kan också hjälpa. Gemenskap kan lindra rösterna.

Sätt gränser för rösterna, säg ifrån åt dem, det är du som ska styra över rösterna, inte de över dig. Om det fungerar för dig kan du avsätta en tid för att prata med rösterna varje dag och be dem vara tysta resten av dagen. Du kan också ignorera rösterna och strunta i vad de säger.

Skapa en bra samarbetsrelation med din läkare för att få ytterligare hjälp att hantera rösterna om de är hotfulla eller besvärande.

Författare: Elisabet Alphonce

Faktagranskad av: Eva Lindström överläkare vid psykiatrin, Akademiska sjukhuset i Uppsala.

2011-12-01

------------------------

Faktatexten får skrivas ut, kopieras och spridas fritt till intresserade. Den får däremot inte säljas eller publiceras i andra sammanhang utan tillstånd från Infoteket om funktionshinder.