Vad är läs- och skrivsvårigheter/dyslexi?

De flesta vuxna läser text utan ansträngning. När man väl har lärt sig att läsa är det faktiskt omöjligt att låta bli att läsa när man ser ett skrivet ord.

Att känna igen det skrivna ordet är för de flesta så automatiskt att man inte kan stoppa processen. Prova att titta på ordet i fetstil, och låt bli att läsa det... bord... Att läsa ord på ett främmande språk eller text med nya facktermer kan upplevas som ansträngande, men i grunden har den goda läsaren inga problem att avläsa ens påhittade ord som ”savol”. För personer med läs- och skrivsvårigheter fungerar det inte så.

För en person med läs- och skrivsvårigheter sker inte läsning automatiskt. Man kanske ofta läser fel eller så måste man lägga så mycket energi på att avläsa texten att innehållet helt eller delvis går förlorat. Det kan också ta mycket lång tid att läsa. Ofta är det även svårt att skriva korrekt. Bokstäver och hela ord försvinner. Tanken går snabbare än pennan och det är svårt att få ett sammanhang i det som skrivs.

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi

Läs- och skrivsvårigheter är ett övergripande begrepp som beskriver att en person har svårt med läsning och/eller skrivning.

Läs- och skrivsvårigheterna kan se olika ut för olika personer men det gemensamma är att läs- och skrivprocessen inte sker automatiskt.

Det kan finnas många olika orsaker till att man har svårt att läsa och skriva, till exempel syn- eller hörselnedsättning, språkstörning, understimulans, bristfällig undervisning eller begåvningshandikapp. Även stora koncentrationssvårigheter påverkar läs- och skrivinlärningen. Svårigheterna kan vara mindre eller större. För en del barn kan svårigheterna innebära att det tar längre tid att lära sig läsa och skriva, men att man så småningom får en fungerande läsning och skrivning.

Dyslexi, även kallat specifika läs- och skrivsvårigheter, innebär att det finns betydande svårigheter med läsning och stavning som har sin grund i brister i systemet som hanterar språkljud. Dessa svårigheter innebär kortfattat att man vid dyslexi har svårt att uppfatta språkljud och ljudsekvenser samt att man har svårt att skifta fokus från språkets innehåll (vad det betyder) till dess form (hur det låter och ser ut). Detta medför att det blir svårt att koppla ihop varje språkljud till ”sin” bokstav och att så småningom kunna läsa och skriva automatiskt. Dyslexi är biologiskt betingat och är alltså inte en följd av bristande stimulans. Det är vanligt att någon i släkten har eller har haft liknande svårigheter. Dyslexi kvarstår upp i vuxen ålder men kan vara mer eller mindre framträdande beroende på var man befinner sig i livet och beroende på vilka krav som ställs på en fungerande läs- och skrivförmåga. Man kan också lära sig strategier för att kompensera för svårigheterna vilket i sin tur gör att de blir mindre framträdande.

Vart vänder man sig om man tror att man har dyslexi/läs- och skrivsvårigheter?

I skolan finns stor kompetens om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, både vad gäller upptäckt, träning, anpassning och annat stöd. Speciallärare eller specialpedagoger kan oftast bistå med en pedagogisk bedömning av läs- och skrivförmågan. Räcker inte skolans kompetens eller om eleven misstänks ha bredare svårigheter, till exempel en mer övergripande språklig problematik, kan logopeder vara till hjälp. Logopeder bedömer elevens språk-, läs- och skrivförmåga, identifierar elevens starka sidor som kan utnyttjas i inlärningen och visar på svaga sidor som behöver kompenseras för. För mer information var god se Modell för utredning av läs- och skrivsvårigheter (pdf-fil).

Andra vanliga svårigheter

Många barn och vuxna med läs- och skrivsvårigheter har också andra problem. En del är nära knutna till språkförmågan. Det kan till exempel vara svårt att snabbt hitta rätt ord eller att uttala ord och meningar tydligt.

Det är också vanligt att man har brister i sin förmåga att hålla talat språk i arbetsminnet.

Många med läs- och skrivsvårigheter har också problem inom matematiken. De svårigheter personer med dyslexi har med matematik ska dock inte förväxlas med dyskalkyli, vilket innebär specifika svårigheter med taluppfattning. För personer med dyslexi kan lästal vara svåra eftersom man måste lägga all sin energi på att avläsa texten i stället för att lösa det matematiska problemet. Om man har samtidiga problem med arbetsminnet blir det svårt att lära in multiplikationstabeller och att göra omvandlingar.

Läsning och skrivning hos personer med adhd/add och autismspektrumtillstånd

Många med andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, till exempel adhd eller autismspektrumtillstånd (AST), har också läs- och skrivsvårigheter. Naturligtvis kan dyslexi förekomma även i denna elevgrupp och det är inte alltid lätt att avgöra vad som är grundorsaken till läs- och skrivsvårigheterna.

För barn med adhd kan svårigheterna med läsning till exempel bero på att läsinlärningen är för mentalt krävande, att de inte klarar att hålla koncentrationen tillräckligt länge för att läsa noga eller för att läsa hela texten till slut. Detta påverkar läsförståelsen. Brister i arbetsminne är vanliga vid adhd och påverkar också negativt. När barn med adhd skriver kan de ha svårigheter med att hålla den röda tråden.

Barn med AST har oftast lättare med själva lästekniken, det vill säga att ljuda ihop bokstäverna till ord. De kan däremot ha svårare med läsförståelsen, eftersom de har svårt att tolka innehållet i texten och att läsa
mellan raderna. När de skriver har de svårt att anpassa texten till läsarens perspektiv.

Hur blir det i skolan?

Man får svårigheter med sitt skolarbete om man inte kan läsa sig till kunskap eller om man inte kan redovisa vad man kan genom att uttrycka sig i skrift. Det är då skolans uppgift att, i samarbete med föräldrarna, hjälpa eleven att hitta andra vägar till kunskapsinhämtning och kunskapsredovisning. Utgå från elevens starka sidor och låt eleven glänsa i det som hen är bra på!

Det är viktigt att skolan gör en kartläggning av språk-, läs- och skrivförmåga både för att se vilka krav på läsning och skrivning som finns i elevens miljö och för att förstå vilka följder läs- och skrivsvårigheterna får för barnet/ungdomen i vardagen och i skolan. Ansvariga pedagoger måste därefter vidta åtgärder för att glappet mellan den faktiska läs- och skrivförmågan och kravet på läsande och skrivande blir så litet som möjligt.

Att ha svårt att läsa och skriva får inte bli ett hinder i utvecklingen eller inlärningen. Elever med läs- och skrivsvårigheter behöver därför både hjälp att kompensera för sina svårigheter och hjälp att träna sin läs- och skrivförmåga. Hur fördelningen mellan träning och kompensation ser ut varierar beroende på elevens ålder. Det är också viktigt att eleven lär sig förstå och acceptera de svårigheter hen har för att mer och mer kunna ta eget ansvar för sin inlärning. Att man som förälder har en tillåtande och neutral inställning till läs- och skrivsvårigheterna underlättar för barnet/ungdomen.

Lär man sig aldrig läsa och skriva?

Beroende på vilka svårigheter man har och hur stora de är utvecklas läs- och skrivförmågan olika mycket. För många med dyslexi följer svårigheterna med hela livet även om man kanske lär sig läsa så pass att man klarar sig bra i samhället. En del kan fortfarande inte läsa snabbt eller stava rätt i vuxen ålder.

Hur blir det sedan?

Alla personer är olika. Detta gäller också personer med läs- och skrivsvårigheter. Har man läs- och skrivsvårigheter får man emellertid oftast kämpa mer än andra, framför allt under skoltiden men också i vardagen. Alla aktiviteter och uppgifter som ställer krav på läs- och skrivförmågan tar mer tid vilket är viktigt att omgivningen/arbetsgivare är medvetna om och tar hänsyn till.

I dagens samhälle förutsätts man kunna läsa och skriva obehindrat. I och med den ökande användningen av sociala medier och e-post som viktiga kommunikationskanaler blir också läs- och skrivsvårigheterna mer framträdande även på fritiden. Men, det omvända gäller också. Tack vare ökat användande av teknologi, till exempel rättstavningsprogram, uppläsningsverktyg och smartphones underlättas vardagen också betydligt för personer med läs- och skrivsvårigheter.

Författare: logoped Helena Wandin

Reviderat av Malin Appelqvist, länslogopedi, Akademiska sjukhuset

Faktagranskat av Astrid Frylmark, OrdAF AB, Härnösand

Version: 2015-05-01

----------------------

Faktatexten får skrivas ut, kopieras och spridas fritt till intresserade. Den får däremot inte säljas eller publiceras i andra sammanhang utan tillstånd från Infoteket om funktionshinder.