Vad är normal språkutveckling?

Förmågan att tillägna sig ett språk är medfödd. Babyn reagerar på röster och rör sig i takt med rytmen i omgivningens språk. Sin mammas röst, som barnet har hört redan i moderlivet, känner babyn igen. Själv "uttrycker sig" babyn med blickkontakt – kroppsspråk –leenden -- och skrik.

Men, för att språket och förmågan att kommunicera ska utvecklas måste barnet få många erfarenheter av att delta i ett samspel.

Mot slutet av det första levnadsåret...

  • lyssnar barnet till sitt namn
  • förstår barnet några ord och enkla fraser
  • uttrycker sig barnet i ljudanden, jollerramsor, gester och enstaka ord

 

1-åringen

Vid 1 års ålder är barnet redan en aktiv samtalspartner som använder sig av både ljudanden, gester och enstaka ord. Kroppsspråket, gesterna och ljudandet dominerar fortfarande. Så uttrycker sig barn i denna ålder t ex genom att: sträcka sig mot något som de vill ha

  • fösa undan sådant som de ogillar
  • låta på olika sätt för att få uppmärksamhet
  • skaka på huvudet för att säga 'nej'
  • le och skratta när de trivs
  •  vinka för att säga 'hej då'

 

Men det talade språket är under snabb utveckling. Först använder barnet enstaka ord. "Mamma", "pappa", "nalle", "där" och "upp" är exempel på tidiga ord. Ord som förstås i sitt sammanhang och som också kan kombineras med en gest. Uttalet är kanske inte helt riktigt, men orden liknar i alla fall oftast vuxenorden och vad barnet säger är förstås viktigare än hur det sägs.
Språk och lek är intimt kopplade till varandra. Med de första orden kommer också de första låtsaslekarna, t ex att mata dockan och bädda ner nallen i sängen.

Språkförståelse

Ditt barn förstår nu enkla uppmaningar och hämtar villigt det du frågar efter. Att peka ut föremål och så småningom också avbildade föremål är roligt och en "lek" som barnet gärna leker med dig. Men det är inte bara förståelsen av talat språk som växer. Barnet börjar nu också bli medvetet om andras känslor.

Ditt barn är på väg att bli en god samtalspartner

Din 1½-2-åring uttrycker sig i både gester och enstaka ord – först substantiv, sedan också verb. Så småningom börjar barnet också kunna sätta ihop 2-3 ord till en liten mening, "Åka bil", "Mamma sko", "Nalle sova sängen". Den exakta betydelsen avgörs av sammanhanget. Själv förstår barnet många fler ord än det kan säga.

2-3-åringen

Ditt barn är nu väl förtrogen med samtalets struktur – lyssna >prata > lyssna – och vill gärna "ha ett ord med" i samtalet även när det inte har "bjudits in" att delta.

Det talade språket blir successivt också barnets viktigaste språk. Vid 2-3-års ålder pratar barnet både när det vill berätta om sådant som det ser och upplever och för att göra sig förstådd. Genom det talade språket blir barnet också bekant med sin omvärld. Nu kan barnet t ex tala om vad det vill ha, men också säga ifrån när det är något som ogillas. Kroppsspråket är fortfarande uttrycksfullt och kompletterar det sagda. Men barnet pratar inte bara för att kommunicera. Leken kombineras ofta med prat och många barn ligger och småpratar för sig själva innan de somnar.

Språkförståelse

Ditt barn har sedan länge kunnat peka ut sådant som du har frågat efter "Var är...?". Nu kan barnet med ord svara på sådana och andra s.k. V-frågor som "Vad gör du?", "Vem är det som kommer?". Barnet förstår även om du använder lite längre meningar och tycker om att få uträtta ärenden du ber om hjälp med. Genom att barnet nu förstår så mycket mer kan det också bättre koncentrera sig när du läser och berättar korta bildberättelser.

Din 3-åring

är redan en van samtalspartner som gärna pratar med både dig och andra välbekanta vuxna som ger sig tid att lyssna. Nu förstår också barnet flera ord t ex sådana som beskriver egenskaper (stor och liten), tillhörighet (min och din) läge och position (på, i och under). Barnets eget ordförråd har också vuxit och därmed även meningarnas längd. Barnet använder inte längre bara grundformerna på orden. Tillägget av 's' för att markera ägande (mammas) brukar vara det första tecknet på en grammatisk utveckling.

3-4-åringen

Ditt barn är nu en riktigt skicklig samtalspartner och inte längre så beroende av vuxenstöd för att kunna fullfölja ett samtal. Eftersom barnet nu använder längre
meningar och har ett tydligare uttal kan det göra sig förstådd även hos den som inte känner barnet väl.

Det talade språket

I den här åldern börjar barnet lära sig att fråga om lov, kunna prata om andra och kunna skämta och skoja. Mot slutet av den här perioden behärskar barnet det talade språket så väl att det helt dominerar över kroppsspråket som dock fortfarande oftast är mycket livligt. Den språkliga utvecklingen och den allmänna mognaden gör att barnet nu kan knyta mer långvariga kontakter med andra barn och att lek i grupp fungerar.

Språkförståelse

Ditt barn förstår fortfarande mycket mer än det själv kan uttrycka. Förhållandet mellan språkförståelse och språkanvändning kommer för övrigt att vara detsamma hela livet. Också vi vuxna förstår t ex ord som vi själva aldrig skulle använda. Den ökade språkförståelsen gör att barnet också orkar lyssna bättre när du läser högt. Men, det är inte bara texten som kan vara mer omfattande. Också meningarna kan vara längre och mer utvecklade. Fast ännu behövs förstås bilderna som komplement.

Din 4-åring

Din 4-åring klarar sig bra på egen hand tillsammans med både jämnåriga och vuxna som det är väl bekant med. Nu känner sig barnet som en vuxen och vill inte bli behandlad som en baby – även om återfall kan uppstå ibland. Att få vara med i vardagsaktiviteter har barnet nästan alltid tyckt om. Nu kan det också – med lite stöd – verkligen vara till hjälp. Det ger växt!

5-6-åringen

5-6-åringar pratar nästa som vuxna. De frågar, resonerar och berättar – både om det som har hänt och det som ska hända. Nu kan de också anpassa sitt sätt att prata till den de talar med. Så använder de – precis som vuxna – t ex ett enklare språk när de pratar med småbarn. Nu inser barnet också att man ibland måste förklara en del saker innan man kan börja berätta. Att på det här sättet kunna ta lyssnarens perspektiv hänger förstås ihop med den allmänna mognaden. Ordförrådet, som växer hela livet, fortsätter att öka. Vissa böjningsformer kan fortfarande bli fel. 'Gedde' och 'hållde' kan dröja kvar en bit upp i skolåldern, men för det mesta överensstämmer också barnets grammatik med den vuxnes. En del barn har kvar lite finputsning på uttalet. Det är framför allt ske- och tje-ljud samt /r/ och /s/ som kan vålla problem. Ord som börjar med flera konsonanter i rad kan också vara svåra, t.ex. tr- sv- skr-.

I den här ålder är de flesta barn medvetna om att man kan läsa på skyltar och paket och vill gärna veta vad det står. En del barn kan själva läsa välkända 'ordbilder'. Många har länge kunnat skriva sitt namn, även om det ibland blir bak och fram och med spegelvända bokstäver. Många barn både låtsasläser och låtsasskriver. Det visar att barnet förstått att texten berättar något viktigt. De tycker också om att rimma och lyssna på det första ljudet i ord och kan bilda sammansatta ord som t.ex. 'jord' och 'gubbe' och uppfatta om man säger riktiga eller felaktiga meningar.

Kort sagt 5-6-åringen är med full fart på väg in läsandets och skrivandets värld.

Författare: Texten är hämtad ur CPLOL-broschyrerna sammanställda, bearbetade och anpassade för svenska förhållanden efter engelsk förlaga av Monica Westerlund, Länslogopedi, Akademiska sjukhuset.

Version: 2012-06-01

-------------------------

Faktatexten får skrivas ut, kopieras och spridas fritt till intresserade. Den får däremot inte säljas eller publiceras i andra sammanhang utan tillstånd från Infoteket om funktionshinder.