Vad är språkstörning?

Barn utvecklar sitt språk i olika takt. En del talar tidigt rent och i långa meningar, medan andra tar längre tid på sig att nå dit. Är utvecklingen mycket långsam eller annorlunda kallar man det för språkstörning. För många barn kommer språket så småningom ikapp. För andra kan språksvårigheterna följa med långt upp i åldrarna eller hela livet. Språkstörning kan ta sig många olika uttryck. Den kan vara lätt eller mer omfattande.

Språkljud

Språkljuden är organiserade i system och det finns regler för hur ljuden kombineras. Barn med svårigheter inom detta område skapar sitt eget språkljudssystem där till exempel alla ljud som görs långt bak i munnen byts ut mot ljud som görs långt fram. Katt blir då ”tatt” och docka blir ”dotta”. Det är också vanligt att ljud (som f, s) byts ut mot andra ljud som är enklare att uttala så att fot blir ”tot”. Hur ljuden byts ut varierar från barn till barn. En del språkljud som t.ex. /r/ och /s/ kanske inte barnet kan uttala alls. Detta behöver inte bero på en språkstörning utan på motorik. Att tala kräver samordning av många muskler. Svag munmotorik, svårigheter att samordna rörelserna eller svårighet att planera flera rörelser i följd kan göra talet otydligt.

Ordförråd och begrepp

Ord behövs för att man ska förstå andra, men också för att man ska kunna uttrycka sig. Ord är språkets byggstenar och kan delas upp i begrepp, till exempel form, antal eller färg, men även i olika kategorier som frukt och grönsaker. Barn lär sig ord och begrepp genom att de hör orden eller kommer i kontakt med dem i samtal, lek och vid högläsning. Barn med ord- och begreppssvårigheter kan få svårt med förståelsen av det som sägs, och så småningom också med läsförståelsen. De kan också ha svårt att uttrycka sig, att hitta rätt ord. En del kan också bilda egna ord längre upp i åldrarna, till exempel ”klippare” i stället för sax. Alla barn behöver möta ord och begrepp flera gånger för att de ska lära sig dem. Detta är särskilt viktigt om det finns svårigheter med språket.

Grammatik och ordföljd

Det finns regler för hur man böjer ord och hur de kan sättas samman till en mening. Barn behöver både lära sig att själva bygga meningar och att förstå andra. De måste lära sig att förstå hur betydelsen ändras om man exempelvis byter plats på orden i en mening. Små barn med grammatiska svårigheter kan exempelvis ha svårt att förstå eller uttrycka skillnaden mellan flicka och flickor eller hur betydelsen ändras om man säger katten jagar hunden/hunden jagar katten. Det kan även vara svårt att förstå långa instruktioner.

Språkförståelse

Med språkförståelse menas den mer övergripande förståelsen av vad som sägs. Språkförståelse innebär förenklat en förståelse av ord, begrepp och grammatiska konstruktioner, men också till viss del av det som sägs ”mellan raderna”. Man kan märka att barn har problem med språkförståelsen genom att de kanske inte kan följa instruktioner så bra, eller att de inte kan återge något som har blivit berättat för dem.

Språkanvändning

Det finns regler för hur man talar med varandra och hur man underlättar samspelet med andra. Det innefattar att turas om med att lyssna och tala, att kunna hålla en röd tråd i samtalet, att visa intresse för samtalspartnern och att uppfatta och ta hänsyn till kroppsspråk och mimik. Samtal med barn som har sådana svårigheter kan ibland ta tvära kast mellan olika samtalsämnen och det kan vara svårt att följa med i vad barnen berättar.

Följer språkstörningen med hela livet?

Barn med en lätt språkstörning har svårigheter inom ett område, oftast inom språkljudssystemet. Även om det kan vara till hinder att talet låter avvikande blir det ofta normalt före skolans start. Har barnet svårigheter med flera områden är det en måttlig språkstörning. Talet kan vara svårt att förstå men det kan också finnas andra språkliga svårigheter. Vid grav språkstörning kan barnets tal vara mycket svårt att förstå och barnet har svårigheter även med språkförståelsen. Även om talet och språkförmågan naturligtvis fortsätter att utvecklas kan svårigheter finnas kvar hela livet. Om man har kvarvarande språksvårigheter vid skolstart kan läs- och skrivinlärningen påverkas negativt.

Andra vanliga svårigheter

Det finns flera andra svårigheter som uppträder tillsammans med språkstörning. Exempelvis är problem med koncentration/ uppmärksamhet ganska vanligt förekommande. Språksvårigheterna kan också vara en del av en bredare problematik, så som vid adhd/add eller autism. Personer med adhd/ add kan bland annat ha svårt att berätta så att andra förstår vad de menar, samt att hålla tråden i samtal. Motoriska svårigheter kan även visa sig i att talet blir otydligt och låter forcerat. Personer med autism kan bland annat ha svårt att veta hur mycket de ska berätta, vad som kan intressera lyssnaren och att förstå bildliga uttryck som ”att lägga näsan i blöt”.

 

Det är inte alltid lätt att avgöra vad som är orsaken till de svårigheter som barnet har. Därför är det viktigt att man gör en grundlig kartläggning av problemen och hittar olika sätt för barnet att utvecklas vidare på.

 

Orsaker till språkstörning

Det finns olika förklaringsmodeller till varför man får en språkstörning men i många fall vet man inte. Hos många barn finns emellertid en ärftlighet, det vill säga det finns någon i den närmaste släkten som också har haft eller har en språkstörning.

När bör jag söka hjälp

 

När bör du söka hjälp?

 


0 – 0,5 år:

  • Om barnet har dålig kontroll av sug- och sväljmotoriken.
  • Om barnet inte tittar på den som talar till det.
  • Om barnet är mycket tyst.

 


0,5 – 1 år:

  • Om barnet jollrar lite eller inte alls.
  • Om barnet inte lyssnar på den som talar till det.


1 – 2 år:

 

  • Om barnet huvudsakligen styrs av vad det ser och vad som händer omkring det och sällan lyssnar på vad man säger.
  • Om barnet inte visar intresse för ömsesidig kontakt, lek eller kommunikation.


2 – 3 år:

  • Om barnet mestadels meddelar sig genom att ta den vuxne i handen, visa eller peka.
  • Om barnet inte alls, spontant, försöker härma den vuxnes ord.
  • Om barnets ord är mycket svåra att förstå.
  • Om barnet verkar ha svårt att förstå vad du säger till det.


4 – 6 år:

  • Om barnets ord är svåra att förstå.
  • Om barnet har svårt att sätta ihop ord till meningar.
  • Om barnet inte tycker om att tala.
  • Om barnet ofta missförstår uppmaningar.
  • Om barnet har svårt att berätta eller att hänga med i en berättelse.

 

Vart vänder jag mig om jag är orolig för mitt barns språk och tal?

Många barn får kontakt med logoped genom sin barnavårdscentral. BVC-sjuksköterskan observerar barnets språkutveckling och vid behov skickas remiss till logoped. Hos logopeden görs en bedömning av språk/tal. En del barn erbjuds tid för behandling/träning medan andra familjer får råd om hur man kan träna hemma. Har man stora språkliga svårigheter kan man även få plats i en språkförskola eller i en språkklass om en sådan finns på orten. Förutom BVC kan även vårdcentraler eller skolpsykologer remittera till logoped. Man kan också ringa själv till logopedmottagningen.

Faktagranskad av: Lena Nilsson, logoped vid Habiliteringen i Uppsala län.

 

 

 

 


Version: 2019-09-19

------------------------

Faktatexten får skrivas ut, kopieras och spridas fritt till intresserade. Den får däremot inte säljas eller publiceras i andra sammanhang utan tillstånd från Infoteket om funktionshinder.