Vad är typisk läsutveckling?

De flesta barn lär sig läsa utan att man egentligen behöver fundera på hur det går till. Då tänker man inte på att läsning och skrivning är komplexa aktiviteter. För en god läsinlärning måste flera olika faktorer samverka. Att lära sig läsa går olika lätt beroende på språkliga förutsättningar, intresse och motivation, vana och pedagogik. De flesta barn följer ändå ett liknande mönster. Här nedan följer en beskrivning av hur det ofta ser ut.

Att lära sig läsa

De allra yngsta

Även små barn kan ibland bli sittande med en bok som de bläddrar i och ”läser”. Lekläsningen är en lek bland andra där barn gör något som de ser att vuxna brukar göra. Andra exempel är att låtsas laga mat, köra bil med mera. Många små barn känner också igen ord som bilder, till exempel sitt namn vid kroken för jackan i förskolan.

4-5 års ålder

Barnet börjar intressera sig för hur orden låter. Om man kan skilja på vad ord betyder och hur de låter är man fonologiskt medveten (se nästa sida). Orden ”macka” och ”ost” hör ihop men ”macka” och ”packa” låter nästan lika. Fler börjar låtsasskriva och låtsasläsa och vet hur man hanterar en bok. När man låtsasläser lär man sig hur text brukar se ut, hur man bläddrar i en bok, att texten skiljer sig från bilderna, läsriktning etc. Många barn har också redan i den här åldern erfarenhet av att sköta enkla program på datorn.

5-6 års ålder

Bokstäverna i omgivningen sätts i fokus. Mjölkpaketets text blir intressant och barnet kan lyssna till högläsning utan så många bilder i boken. Barnet kan skriva och känna igen sitt eget namn och kanske namnen på familjemedlemmarna. Vid den här åldern känner man igen vanligt förekommande logotyper i omgivningen utan att kunna analysera de ingående delarna. Man känner igen STOP-skylten och hur KONSUM-loggan ser ut men vet inte vilka bokstäver som ingår. Gåtor och ordlekar börjar bli roliga.

6-7 års ålder

Nu kommer insikten om att bokstäverna står för ljud. För att bli en fungerande läsare och skrivare måste man förstå den alfabetiska principen eller ”knäcka den alfabetiska koden”. Man måste alltså förstå att orden kan delas upp i språkljudsdelar (fonem) o-s-t. När barn har knäckt den alfabetiska koden analyseras varje bokstav aktivt och det är vanligt att ljuda högt vid läsning. Sex-sjuåringen kan skriva och känna igen flertalet bokstäver. Man använder mest de stora bokstäverna i den egna skriften.

8 års ålder

Här kan man också använda de små bokstäverna och kan även läsa ord med konsonantförbindelser som ”skruv” och ”tröst”. Många åttaåringar läser enkla böcker med bilder på egen hand.

9 års ålder

Många nioåringar läser böcker på 100 sidor eller mer med flyt och förståelse. Barn känner igen vanligt förekommande ord och bokstavsmönster, till exempel ”er”, ”ning” snabbt och utan att behöva fundera och behöver på så sätt inte ägna sig åt att ljuda fram varje bokstav.

Flera faktorer bidrar till att läsningen går framåt. Samtliga är viktiga pusselbitar för att barnet ska få ett gott läsflyt, en god förståelse av vad hen läser och för att barnet obehindrat och lustfyllt ska kunna ta sig igenom de texter det vill läsa. Språket är en grundläggande förutsättning för att läsningen ska fungera, och beskrivs närmare nedan. Andra viktiga faktorer är koncentration, uthållighet och arbetsminne.

Språklig förmåga

En god språklig förmåga är en förutsättning för fungerande läsning och skrivning. Den språkliga förmågan kan delas upp i olika delar där alla är lika viktiga för hur vi använder språket i tal och i skrift.

  • Form: Hur språket ser ut och låter (till exempel uttal och grammatik).
  • Innehåll: Vad ord och begrepp står för och hur de används.
  • Användande: Hur man använder språket för att kommunicera med andra på bästa sätt.

 

Språklig medvetenhet

Att rikta uppmärksamheten på språkets form istället för på innehållet kallas språklig medvetenhet. Exempel på språklig medvetenhet är att kunna markera stavelser i ord genom handklapp (vi-ta, ka-me-ra), räkna hur många ord det finns i en mening och att förstå att ordet ”fil” kan betyda flera olika saker.
När det handlar om språkljuden kallas det fonologisk medvetenhet. Om man har en god fonologisk medvetenhet kan man rimma, tala ”i-språket” (”bi bi viti limm”) eller så småningom även rövarspråket (bob-ä bob-ä vov-i-tot-a...).

Ordavkodning

Den lästekniska delen av läsningen, att titta på ett ord och läsa ut vad det står, kallas för ordavkodning. Ordavkodningen utvecklas i flera steg från att låtsasläsa och känna igen vanliga skyltar till att ljuda sig igenom långa, okända ord och till att snabbt kunna titta på ett ord eller en del av ett ord som man känner igen.

Läsflyt

Den som läser med flyt kan identifiera ord och förstå samtidigt. Då har man en god ordavkodning. Läsflyt är inte något man uppnår plötsligt utan kräver mycket träning! Har man ett gott läsflyt blir läsningen mindre mödosam och mycket roligare.

Läsförståelse

Flera faktorer påverkar hur vi förstår det vi läser. Om man har en god lästeknik går avkodningen av det man läser automatiskt. Detta gör att fokus i stället kan läggas på läsförståelsen. Å andra sidan kan förståelse också bidra till att avkodningen blir säkrare. Ordförrådet spelar en viktig roll då ett stort ordförråd gör det lättare att förstå det man läser. Omvänt växer ordförrådet också genom läsning. Omvärldskunskap gör det lättare att tolka texten. Sist, men absolut inte minst, spelar intresse och motivation en stor roll för läsförståelsen.

Läsintresse

Ett barns läsinlärning hänger nära samman med motivation - om det finns vilja och lust att läsa. Med egen läsning har man chans att vidga sin värld, man får glädje och avkoppling, spänning och underhållning. Man måste lägga ner mycket tid på sin läsning utanför skolan eftersom tiden i skolan inte räcker till för att utveckla läsningen till en färdighet. Därför är de vuxnas insats att stimulera barn till att upptäcka lusten i läsningen mycket betydelsefull. Ljudböcker blir allt vanligare. De finns att köpa, streama eller låna på biblioteket. Ljudböckerna öppnar nya möjligheter till ”bokupplevelser” även för dem som inte läser obehindrat, men kan också användas för att dela läsupplevelsen med någon, till exempel under en bilfärd.

Webbsidor

Det finns flertalet hemsidor med matnyttig information kring läsning/skrivning. En ideell förening kallas Kodknäckarna. På Kodknäckarnas hemsida finns bra information för den som vill veta mer, men också flertalet förslag på lekar och övningar för att stimulera läs- och skrivinlärningen. www.kodknackarna.se

www.spraklek.se är en informationssida för föräldrar.

Idag används smartphones, Ipads och läsplattor även för rolig träning av läs- och skrivförmågan. På www.logopedeniskolan.blogspot.com finns flertalet appar recenserade för den som vill veta mer.

Har du frågor om ditt barns läsutveckling eller om hur du kan stimulera barnets läsutveckling, kontakta gärna logopedmottagning.

 

Författare: Cecilia von Mentzer och Helena Wandin, logopeder

Reviderat av Malin Appelqvist, länslogopedi, Akademiska sjukhuset

Faktagranskad av: Astrid Frylmark, OrdAF AB, Härnösand

Version: 2015-05-01

-----------------------

Faktatexten får skrivas ut, kopieras och spridas fritt till intresserade. Den får däremot inte säljas eller publiceras i andra sammanhang utan tillstånd från Infoteket om funktionshinder.