Vår historia

"Åkerman var en man som var framsynt och klok
Ty han ansåg att viktigt det var
Att vår ungdom i Uppland fick läsa i bok
Om historiens fornstora dar
Hans idé var att få, starta skola så att
Vuxna söner ur lantmännens klass
Kunde skaffa sig bildning och kunna ta plats
Uppå bildningens sköna parnass"
(Erik Wall vid vårt 125-års jubileum 2001)

1800-talet
Vår historia börjar med A F Åkerman, ledamot i det nybildade Uppsala läns landsting, som tillsatte en kommitté 1874 för att inrätta en folkhögskola i Uppsala län. Skolan skulle finnas i Uppsala för att kunna "draga fördel af den rikare tillgång på lärarekrafter och på vetenskapliga samlingar af mångahanda slag, som universitetet erbjuder".

1876 beslutades att starta Uppsala läns folkhögskola. Vi började vår verksamhet på "öfre våningen af Waksala och Ulleråkers häraders tingshus". Till föreståndare valdes, bland 8 sökanden, Fil doktor och folkskoleinstruktören G.A. Magnusson från Blekinge. Skolans första läsår startade den 6 oktober 1876 och stor vikt i undervisningen lades vid "att viktigare än att ensidigt öfva minnet är att värma ynglingens känsla, elda hans håg och odla hans förstånd till klarhet och skärpa".

Finns någon av dina anhöriga med bland skolans allra första elever?

Fotografiet visar kursdeltagare från läsåret 1896-1897

Namnlistan är från folkhögskolans allra första läsår 1876-1877.

Per August Andersson, Husby, Anders Gustaf Eriksson, Prästgården Waksala,  Erik Gustaf Eriksson, Skeke Rasbo Nils Magnus Chrusander, Skuttungeby Skuttunge,  Johan Petter Pettersson Fridolf Anselm Söderström, Filke Hagby August Vilhelm Bärlin, Örsunda Gryta,  Johan Axel Ekberg, Apalla Skokloster,  Johan August Andersson, Hummelsta Löt August Gottfrid Karlsson, Dalby Veckholm,  Emil Gottfrid Johanzon, Norrvissjö Björklinge,  August Larsson, Björklinge  Anders Petter Julin, Göksby Tegelsmora,  Karl Otto Hallsenius, Gryttjom Tierp,  Mats Eriksson, Kussil Hållnäs,  Frans Vidlund, Moralund Lagga,  Johan Reinhold Jansson, Täby Östuna,  Anders Petter Lindkvist, Bärby Faringe, Per Erik Rosén, Stensta Söderby-Karl,  Adolf Vilhelm Jansson, Sorby Björkskog,  Erik Andersson, N. Strandmora By  Johan Eriksson, S. Strandmoera By,  Johan Alfred Johansson, Vibberbo Söderbärke  Anders Johan Sjöberg, Qvarnsnäs Söderbärke,  Lars Andersson, Ista Österfärnebo,  Henrik Håkansson, Bergvik Söderala Rosarius Andersson, Skrädene Töcksmark,  Anders Petter Jakobsson, Ihlen Rennelanda

1901
Elevernas "håg, förstånd, klarhet o skärpa" mattades dock av i det Uppländska studentlivet. Detta medförde att skolan flyttade till Gryttjom utanför Tierp för att få bort ett "otuktigt lefverne". Skolan flyttade 1901 in i ett hus som tillhört släkten De Geer. Då kom också flickor in på skolan. Vi blev kvar i Gryttjom fram till 1926.

 1926
Wiks slott eller som det gamla namnet är, Viks mur, inköptes av landstinget 1923 och Uppsala läns folkhögskola flyttade 1926 från Gryttjom till Wik.

Wiks slott är Sveriges bäst bevarade medeltidsborg
-uppförd under senare delen av 1400-talet. Wiks anor går däremot ytterligare minst 200 år tillbaka i tiden. Massiva murar och vallgravar gjorde borgen ointaglig. Slottet var på medeltiden ett av de starkaste fästena i Mälardalen, något som man kan förstå än idag när man sitter innanför de metertjocka murarna, kanske framför en sprakande brasa.

Slottet har genomgått flera restaureringar. Det har gått i arv från släkt till släkt och inte förrän 1912 såldes det för första gången. Bankiren Alfred Berg köpte slottet med tillhörande byggnader och park detta år. Berg fyllde slottet och Stenhuset med vapensamlingar och konst. Hans intresse för slottet tog sig många uttryck, t. ex. lät han 1917 bygga den stora röda ekonomibyggnaden, ritad av Ivar Tengbom. Tengbomska huset används nu av eleverna på konstlinjen på Wiks folkhögskola. I Tengboms norra flygel ligger vävstugan. 1928 var första året som de kvinnliga sommarkursdeltagarna fick väva där, och där har vävts sedan dess.

Efter Bergs död 1920 var slottet till salu. Redaktör C. S. Dahlin blev nästa ägare, men bara i ett år. 1923 lät han Uppsala läns landsting köpa Wiks slott för en betydligt lägre summa än han själv betalat. Han ville på så sätt gynna Sveriges ungdom. I landstingets ägo blev slottet folkhögskola.

Gustav Vasa belägrade en gång i tiden Wiks slott i över ett år utan att lyckas komma innanför murarna. Idag står emellertid Wiks portar öppna för besökare. Konferenser, kurser, konserter och mycket annat arrangeras i denna historiska omgivning se www.wiksslott.se.

 

1970
Ända fram till 1970-talet bedrevs undervisning i slottets lokaler, då byggdes den nuvarande skolbyggnaden och folkhögskolans långa kurser flyttade in där. Folkhögskolans har idag en omfattande verksamhet på Wik-området med musiklinje, skrivarlinje och teaterlinje i skolhuset, konstlinje och vävkurs i Tengbom samt en mängd korta kurser huvudsakligen i Stenhuset.

 

 

 

1979
Ett projektarbete av elever på Wik resulterade 1979 i att en dagfolkhögskola startade inne i Uppsala. Behovet av en folkhögskola belägen i Uppsala hade under åren ökat för att kunna erbjuda skolans pedagogik till dem som bildat familj och har ett eget boende och där ett internatboende inte är möjligt. Dagfolkhögskolan började sin verksamhet i en villa i Valsätra med 11 deltagare.

I takt med att elevunderlaget ökat har dagfolkhögskolan flyttat från Valsätra till idag nya och trevliga lokaler i Ulleråkersområdet under namnet Uppsala folkhögskola.

2000-talet
Vår historia började på 1800-talet med Uppsala läns folkhögskola i Ulleråkers härads tingshus, vidare till De Geers släktgård i Gryttjom för att idag finnas som Wiks folkhögskola på Viks mur med filialen Uppsala folkhögskola i Ulleråker. Folkhögskolan är idag en modern skola med aktivt engagemang i vårt globala samhälle där människan och vår gemensamma miljö är i centrum.

Tack alla ni, kursdeltagare och personal, som deltagit och fortfarande deltar i skolans verksamheter och för vår historia vidare.

Text: Agnetha Wåhlin

Följ oss