Kultur och bildnings historik

Visste du att landstinget sedan lång tid tillbaka har satsat på kultur? Här kan du läsa om att Landstinget i Uppsala län sedan länge har arbetat för att medborgare och patienter ska få goda livsvillkor genom tillgång till kultur. Läs om hur landstinget arbetat med kultur och hälsa, om hur landstingets folkhögskola, kulturförvaltningen, länsbiblioteket och slottets konferensverksamhet tog form.

Wiks folkhögskola grundas 1876

Landstinget har en lång tradition av kulturfrämjande och bildningssträvanden. Folkbildning är en viktig fråga för landstinget. Den äldsta verksamheten vid Kultur i länet är landstingets folkhögskola. Folkhögskolan grundades redan år 1876. År 1926 flyttade skolan ut till Wiks slott som landstinget köpt år 1923 och skolan fick namnet Wiks folkhögskola. På den tiden hölls undervisningen i slottet, men på 1970-talet byggdes ett separat skolhus och så småningom flyttade undervisningen dit. Idag fungerar slottet som landstingets egen konferensverksamhet. Folkhögskolan håller ännu till på Wikområdet. Idag har skolan allmänna linjer i sin filial på Ulleråkersområdet. Ute på Wik har skolan sin estetiska profil med populära linjer för konst, skrivande och musik. De estetiska linjerna på Wiks folkhögskola tillkom på 1980-talet. 

Bild på skulpturklass på Wik i slutet av 1980-talet
Bilden ovan visar en skulpturklass på Wiks folkhögskola vårterminen 1986.

 

"Kulturell terapi" och "Kultur åt alla"

Idag är kultur och hälsa ett uttryck på modet. Men vårt landsting insåg tidigt att kultur kan leda till bättre hälsa. Redan 1954 startade en försöksverksamhet med vad som då kallades "bildningsterapi" vid åtta av landstingets inrättningar. Förebilden kom från England där Cultural Therapy var en etablerad behandlingsform. Terapiformen vände sig till de patienter som vårdades på sjukhus under lång tid. Försöken var lyckade och aktiveringsterapin - som kulturformerna senare kallades - blev kvar inom landstinget.

Terapi med kultur vid landstinget ansågs också viktigt för att uppfylla kulturpolitiska mål, menade tjänstemän och landstingspolitiker på 1970-talet. Landstinget såg som sitt ansvar att kulturverksamhet skulle vara tillgängligt för alla - kultur åt alla! Om vårdtiderna var långa så var många patienter berövade möjligheten att delta i samhällets aktiviteter. Det fanns en risk för passivisering som i sin tur försvagade jagkänslan och ökade upplevelsen av främlingskap, social isolering och maktlöshet, resonerade landstinget. Kulturen väcker istället patienters intresse och stimulerar till egna initiativ. Så kultur var bra för hälsan.

Dessa humanistiska idéer var grunden till dagens kulturarrangemang inom Kultur i vården som ännu ordnas av kultursekreterarna vid Kultur i länet. Under 1980-talet var Landstinget i Uppsala län något av en förebild för andra landsting med sin Kultur i vården-verksamhet. Ädelreformen (1992) innebar att kommunerna tog över mycket av ansvaret från landstinget för äldrevården och den sociala omsorgen. Reformen förde med sig att Kultur i länet fick lite mindre att göra med dessa frågor, men ännu lever Kultur i vårdens verksamhet kvar. Numera kan patienter och besökare lyssna till föredrag och musik eller se en teaterföreställning i någon av landstingets lokaler, ofta på Akademiska sjukhuset och inom psykiatrin. Våren 2012 arrangerades kultur under ett helt dygn på Akademiska sjukhuset.

 

En kulturnämnd inrättas 1971 och en kulturförvaltning tar form

I landstinget beslutar politikerna vad tjänstemännen ska genomföra. Landstinget består av olika politiska nämnder och styrelser. Mellan åren 1963 och 1973 fanns en kulturstipendienämnd i vårt landsting. Den hade till uppgift att dela ut kulturstipendier till olika kulturskapare.

År 1971 inrättades en särskild kulturnämnd. Målen för kulturen sades då gälla intern fortbildning, folkbildning, aktiveringsterapi samt den kulturella utvecklingen i länet. Det gällde även bidragsgivning, folkhögskoleundervisning, främjandet av teater, musik, konst och övrig kulturell verksamhet liksom att ge stöd åt kulturell verksamhet.

Vid 1970-talets början hade kulturen börjat anses så viktig att det behövdes en särskild politisk nämnd som arbetade med kulturfrågorna. Kulturen blev ett eget politikområde. Därmed var landstinget i Uppsala län tidigt ute med en egen kulturnämnd och nu började en mer samlad regional kulturpolitik att växa fram. De nationella kulturpolitiska målen formulerades under 1970-talet och landstingen fick i uppgift av staten att hantera kulturfrågorna regionalt. Därmed blev landstingen runt om i Sverige viktiga på kulturområdet för att utveckla och stödja regionala kulturverksamheter inom länen. Så blev det också i Uppsala län.

År 1979 gjordes landstingets utredning "Landstinget och kulturen" i länet och där drogs riktlinjerna upp för hur landstinget skulle arbeta med kulturen i länet. Därefter togs beslut i landstingsfullmäktige.

På 1980-talet skapades en egen kulturförvaltning vid landstinget i Uppsala som löd under kulturnämnden, från att först ha bestått av bara någon enstaka tjänsteman som arbetade med kulturfrågor på landstingets kansli. Med tiden fick kulturförvaltningen namnet Kultur i länet.

 

Landstinget börjar köpa in konst enligt 1%-regeln

Sedan 1970 har vårt landsting satsat på att köpa in och konstnärligt gestalta sina lokaler genom att tillämpa den så kallade enprocentregeln. År 1937 beslutade Sveriges Riksdag att en procent av kostnaderna vid statlig byggnation skulle satsas på konstnärlig utsmyckning. Efter några årtionden togs ett liknande beslut i landstinget i Uppsala län och det gäller numera både nybyggnationer och ombyggnationer.

Genom dessa konstinvesteringar ville man tidigt stödja konstnärlig verksamhet och försköna och förbättra miljön för personal, patienter, elever och besökande i landstingets lokaler. Inköpen rör konstverk, skulpturer och gestaltningsuppdrag för hela miljöer, t.ex. väntrum, korridorer och entréer. Bildkonst skapar upplevelser och förmedlar och kommunicerar idéer. Sådant önskade landstingets kulturpolitik att främja.

Bild från 1970-talet visar Konstfackelever som målar kulvert på Akademiska sjukhuset

År 1983 blev landstinget huvudman för det tidigare statliga Akademiska sjukhuset i Uppsala. Det innebar att landstinget fick ansvar för den konstnärliga gestaltningen av hela Akademiska sjukhusets alla lokaler, vårdavdelningar och utrymmen. År 2010 fanns drygt 19 000 konstföremål i landstingets ägo. 

Bilden till höger visar troligen elever från Konstfack som på 1970-talet målar källarkulvertar på Akademiska sjukhuset. Foto: Lasse Modin.

 

Kulturorganisationen

Genom åren har kulturförvaltningen sett olika ut. Till och med 1997 bestod t.ex. det nuvarande Kultur i länet av tre förvaltningar: en utbildningsförvaltning, en renodlad kulturförvaltning kallad Kultur i länet och en förvaltning för Wiks folkhögskola. På kulturförvaltningens ansvarsområde låg också två kulturstiftelser - Upplandsmuseet och Musik i Uppland - men dessa hade egna styrelser.

1 januari 1998 sammanfördes Wiks folkhögskola och Jällaskolans naturbruksgymnasium med kulturförvaltningen. Samma år övertog även Uppsala universitet huvudmannaskapet för Vårdhögskolan från landstinget. Det inrättades sedan en gemensam förvaltning kallad Kultur och Utbildning under en gemensam kultur- och utbildningsnämnd. Idén var att samla kultur- och utbildningsfrågor under en nämnd och i en förvaltning och det var en trend som kunde spåras till flera andra landsting.

År 1996 gav landstingsfullmäktige ett uppdrag åt dåvarande kultur- och folkbildningsnämnden att ta fram ett förslag till nytt kulturpolitiskt program för Landstinget i Uppsala län. Kulturstrategierna förverkligades 1998.

 

Länskonsulenter kommer till

År 1998/99 tillkom två konsulenter vid Kultur i länet, som arbetade länsövergripande med att stödja t.ex. kommunerna med kunskap och stöd. Konsulenterna verkar under namnen Dans i Uppland och Film i Uppland. Dans i Uppland är en samfinansiering mellan landstinget och Statens Kulturråd och Film i Uppland mellan landstinget och Svenska Filminstitutet. År 2010 tillkom även en bildkonstkonsulent.

 

Länsbiblioteket övertas av landstinget

År 2000 blev Länsbibliotek Uppsala en del av organisationen efter att ha utretts i samband med de kulturpolitiska strategierna vid slutet av 1990-talet. Länsbiblioteket bildades i Uppsala år 1945, men hade länge Uppsala kommun som huvudman medan landstinget finansierade verksamheten. Stadsbibliotekarien fungerade också som länsbibliotekarie, men i och med omorganisationen inrättades en särskild tjänst som länsbibliotekarie, som till 100 % kunde fokusera på de länsövergripande biblioteksfrågorna och stödja personalen på kommunbiblioteken ute i länet.

Från år 2010 och under två år ingår Länsbibliotek Uppsala ett särskilt samarbete med länsbiblioteket i Gävleborg för att bilda ett regionbibliotek på försök. Chef är länsbibliotekarien i Uppsala län.

 

Det nuvarande Kultur i länet skapas

År 2002 övertog kommunen ansvaret för Jällaskolan. Därmed upphörde förvaltningen vid landstinget att ha ansvar också för utbildningsfrågor och blev en renodlad kulturförvaltning. År 2003 bildades så den nuvarande organisationen Kultur i länet. Samtidigt bildades återigen en renodlad kulturnämnd. Organisationen styrs än idag av en politiskt tillsatt kulturnämnd.

Förnyade kulturpolitiska strategier antogs av landstingsfullmäktige år 2005. Kulturstrategierna bildar det viktigaste styrdokumentet för landstingets kulturinsatser. Men inför 2013-2014 har kulturnämnden antagit en Regional kulturplan för Uppsala län, som landstingsfullmäktige har fattat beslut om. Det innebär en hel del förändringar på kulturens område. Landstinget får ett större inflytande över fördelningen av de statliga kulturpengar som går till länet och Kultur i länet samordnar det arbetet inom Uppsala län.

 

Projektet KRUT - om Kreativ utveckling

Åren 2008-2010 ägde Kultur i länet projektet KRUT, som står för Kreativ utveckling. Det drevs med medel ur EU:s regionala utvecklingsfond. Projektet inriktade sig på den kreativa sektorns förutsättningar, företagande och entreprenörskap. Projektet syftade till att skapa tillväxt i regionen och hölls tillsammans med Regionförbundet i Uppsala län i samverkan med flera andra län i Östra Mellansverige.

 

Bidragsgivning till kulturen

Kulturstrategerna vid förvaltningen har också arbetat med att handlägga landstingets bidragsgivningar för kulturella verksamheter, något som är en betydelsefull del av kulturenhetens arbete vid Kultur i länet. Där arbetar man också för att värna kulturen i hela länet och med regional utveckling.  

Annan bidragsgivning som länge skett via landstinget är bidragen till ungdomsorganisationer i länet samt till studieförbunden. Landstinget har också sedan länge lämnat årliga anslag till organisationer som främjar kultur i Uppsala län. Det kan till exempel vara kulturstiftelser. 

 

Wiks Slott och Konferens

Sedan 1 mars 2005 förhyr kulturnämnden av Landstingsservice även Wiks slott och konferens. Sedan dess ligger verksamheten på Kultur i länets ansvar. Wiks slott och konferens är en fristående enhet skild från folkhögskolan på Wik och utgörs av slottet, köket och hotellbyggnaderna på Wik. Skolan och konferensverksamheten var tidigare invävda i en och samma ekonomi, men drivs idag som separata resultatenheter, även om de har tätt samröre med varandra.

Bild på receptionsdisken på Wiks slottKonferensnäringen kom till på Wik under 1980-talet för att fylla ut en del tomma lokaler. Landstinget sköt till extra medel för att rusta upp och hyra ut. Vid övertagandet år 2005 formades en ny driftsorganisation på Wik och Kultur i länet satsade på design och på att ge hotellen en ny utformning.

Bilden till höger: Receptionen efter ombyggnationen. Foto: Jeanette Wetterström.

Receptionen förnyades och köket satsade på ett nytt koncept med förnyade menyer, ekologiska råvaror och vegetariska alternativ för att ge en hög kvalitet på upplevelsen.

 

Namnbyte på förvaltningen

I juni 2014 bytte förvaltningen namn till Kultur och bildning.

 

Bild på Wiks slott
Bilden ovan: Wiks slott. Foto: Jeanette Wetterström

Text efter arkivstudier och intervjuer: Jeanette Wetterström, Kultur och bildning