Uppsnabbat regionstyrelsen 30 maj 2017

Regionstyrelsen behandlade Regionplan och budget 2018-2020 vid sitt sammanträde på tisdagen. Nettokostnaden för regionens verksamhet år 2018 beräknas till cirka 10,9 miljarder kronor. Det innebär att budgeten växer med cirka 500 miljoner kronor från föregående år.

Nettokostnaden för regionens verksamhet 2018 budgeteras alltså till cirka 10,9 miljarder kronor. Av detta går den absolut största delen till hälso- och sjukvård, cirka 8,9 miljarder kronor. Anslaget till kollektivtrafiken ligger på cirka en miljard kronor, till den regionövergripande verksamheten anslås drygt 700 miljoner kronor. Kulturen får cirka 110 miljoner kronor.

I budgeten finns en särskild satsning på att öka antalet AT-läkare och ST-läkare i Region Uppsala. Budgeten uttrycker också en viljeinriktning att satsa mer på primärvården.

Regionplan och budget är ett politiskt styrdokument som inriktar hela Region Uppsalas verksamhet. Dels för det kommande budgetåret 2018, dels för den kommande treårsperioden. Regionfullmäktige kommer att behandla regionstyrelsens förslag till budget vid sitt sammanträde i juni.

Allianspartierna, (SD) och (V) reserverade sig till förmån för egna budgetförslag.

15 av 24 miljömål visar positivt resultat, ytterligare åtta går åt rätt håll men för långsamt. Region Uppsalas miljöredovisning för år 2016 redovisades på regionstyrelsen.

Miljöredovisningen för år 2016 följer upp målen som är satta i miljöprogrammet för år 2015 – 2018. Detta program har tre övergripande miljömål: minskad klimatpåverkan, en hälsosam och giftfri miljö samt en hållbar och effektiv resursanvändning. Här finns också en vision om att Region Uppsala ska bli fossilbränslefritt till år 2020.

15 av de listade 24 miljömålen visar alltså positiva resultat. Exempelvis har kollektivtrafiken en högre grad av fossilfria drivmedel, vilket minskar organisationens klimatpåverkan. Ftalatinnehållande förbrukningsvaror har fasats ut och målen för energibesparing har överträffats. Två byggnader har certifierats enligt Miljöbyggnad Guld, medan ett projekt för rening av läkemedelsrester har fått hållbarhetspris.

Åtta mål går åt rätt håll men inte tillräckligt fort. Det finns fortfarande förbättringsmöjligheter för personalens tjänsteresor och patienternas resor till vården. Att öka andelen ekologiska textilier och se över användningen av vissa förbrukningsvaror är också fortsatta utmaningar.

Utsläppen av de växthusgaser som kan mätas minskade med cirka 11 procent år 2016 jämfört med år 2015. Den största utsläppsminskningen står kollektivtrafiken för, då allt fler trafikföretag ökat sin andel biodrivmedel.

Med anledning av att helikopterplattan på Akademiska sjukhuset var stängd första halvåret 2016, och att lustgasreningsanläggningen var ur funktion stor del av 2016, så har det påverkat mängden ambulanstransporter respektive utsläpp av lustgas. Dessa brister har haft en relativt liten påverkan på de totala utsläppen och är nu åtgärdade.

Regionstyrelsen beslutade att en upphandling av exporttjänster för så kallade R7e-arkiv ska genomföras, regiondirektören får i uppdrag att genomföra denna upphandling.

Enkelt uttryckt är ett R7e-arkiv ett arkiv som gör det möjligt att långsiktigt arkivera elektronisk information i enlighet med gällande lagar och riktlinjer.

Informationen kan till exempel vara vårdinformation i systemet Cosmic. När verksamheten inte längre behöver denna information ska den överföras till ett slutarkiv. Det juridiska ansvaret för handlingarna övergår då till Arkivmyndigheten.

Från den 1 januari 2015 stärktes dåvarande landstingets ansvar för att följa upp privata vårdgivare, i och med ändringar i kommunallagen. I november 2015 antog fullmäktige ett program för uppföljning av privata vårdgivare 2016-2018. Detta ska för första gången återrapporteras till fullmäktige i september.

De huvudsakliga syftena är att granska, följa upp och utvärdera den medicinska kvaliteten, och att kontrollera faktureringsunderlagen för utbetald ersättning.

Som underlag för planeringsarbetet på tjänstemannanivå antog regionstyrelsen en strategi för 2016-2018 i februari 2016. En uppdaterad version av denna antogs nu för åren 2017-2019. Strategin har samma huvudsakliga inriktning som den tidigare beslutade versionen.

Regionstyrelsen beslutade i april 2016 att anta en handlingsplan för patientsäkerhet i Region Uppsala 2016-2018. En reviderad version antogs nu för åren 2017-2019. Det är små ändringar jämfört med tidigare version.

Regionstyrelsen beslutade i mars 2016 att anta Region Uppsalas handlingsplan för att minska vårdrelaterade infektioner åren 2016-2018. Planen ska revideras årligen. Den antogs nu för åren 2017-2019, med små ändringar jämfört med tidigare version.

Regionstyrelsen har utsett pristagarna av Region Uppsalas forskningspris 2016.

Fyra priser om vardera 10 000 kronor vardera delas ut för patientnära forskning som har bidragit till betydelsefulla förbättringar i hälso- och sjukvården.

Region Uppsalas forskningspris 2016 tilldelas:

Gunilla Enblad, professor och överläkare i onkologi, får priset för sin forskning om lymfom. Hon har på ett utomordentligt sätt kunnat omsätta preklinisk forskning till kliniska studier där resultaten därefter kunnat ligga till grund för kliniska tillämpningar.

Bertil Lindahl, professor och överläkare inom kardiologi, får priset för sin forskning rörande biomarkörer för diagnostik och prognos av akut hjärtinfarkt och andra akuta och kroniska hjärtsjukdomar.

Mia Ramklint, universitetslektor och överläkare i psykiatri, får priset för sin forskning om bristande känsloreglering och dålig impulskontroll hos patienter inom psykiatrin samt i vilken mån olika livshändelser påverkar symtomutveckling.

Inger Sundström Poromaa, professor och överläkare inom gynekologi och obstetrik, får priset för sin forskning inom kvinnors psykiska hälsa och sambandet med könshormoner.

Region Uppsala har fått yttra sig över Region Örebros utvecklingsstrategi för Örebro län.

Region Uppsala tycker att strategin är tydlig och genomarbetad, och i stort ligger i linje med de utmaningar och prioriterade områden och åtaganden som har identifierats i Regional utvecklingsstrategi (RUS) för Uppsala län.

Några påpekanden har dock Region Uppsala. Strategin bör tydligare lyfta fram samverkan inom sjukhusregionen, och även infrastrukturella satsningar utanför Örebro län. Utbyggnad av fyrspår på järnvägen Uppsala-Arlanda och Arosstråket Enköping-Uppsala skulle knyta samman regionen öst-västligt och öka tillgängligheten till bland annat Arlanda för transporter från Örebro län. Region Uppsala anser också att landsbygdsperspektivet och kulturens betydelse för hållbar utveckling kan komma fram tydligare i strategin

Trafikanalys har haft regeringens uppdrag att se över de transportpolitiska målen. De har sammanfattat sitt uppdrag i rapporten Ny målstyrning för transportpolitiken (2017:1).

Trafikanalys gör bedömningen att de befintliga preciseringarna av transportpolitiken på ett relativt bra sätt konkretiserar de transportpolitiska målen, men att de är för många. Trafikanalys föreslår därför att regeringen årligen redovisar tre transportpolitiska prioriteringar, som stödjer regeringens övergripande prioriteringar och riksdagens transportpolitiska mål.

Region Uppsala har fått yttra sig över Trafikanalys rapport och instämmer helt i utredningens förslag.

Enköpings kommun har låtit Region Uppsala yttra sig över fördjupad översiktsplan för Enköpings stad. I sitt yttrande kommer Region Uppsala med ett antal synpunkter.

Region Uppsala har tagit fram en ny Regional utvecklingsstrategi (RUS) som beslutades av regionfullmäktige i februari 2017. Enköpings kommun bör visa hur deras översiktsplan bidrar till dessa regionala mål. Vidare anser Region Uppsala att Enköpings kommun bör visa hur översiktsplanen bidrar till de regionala målen i trafikförsörjningsprogrammet (TFP), antaget av regionfullmäktige i september 2016.

Vidare anser Region Uppsala bland annat att kommunen bör lokalisera bostäder och verksamheter inom en 400 meters radie från befintliga hållplatser i busstråket mellan Uppsala och Bålsta, i så stor utsträckning som möjligt. Gustav Adolfs plan bör pekas ut som strategiskt viktig. Spårreservat för ytterligare två spår på Mälarbanan bör också pekas ut.

Region Uppsala uppehåller sig också särskilt vid Bredsandsområdet, Haga med flera utvecklingsområden vid Mälaren. Här finns svårigheter att skapa en attraktiv kollektivtrafik, området ligger på ett sådant sätt att bussar måste köra med skaftkörning (det vill säga åka ner och vända och köra tillbaks på samma väg). Det blir ineffektivt och dyrt. Området ligger cirka fem kilometer från centrala Enköping, och risken är överhängande att området riskerar att bli till stor del bilburet.

Region Uppsala vill även att Enköpings kommun avsätter en procent av byggkostnader till konstnärlig gestaltning, och uppmanar privata byggaktörer att göra detsamma. Det är därtill av yttersta vikt att översiktsplanen anger hälso- och sjukvård som innehavare av ett väsentligt allmänintresse.

(SD) reserverade sig mot beslutet och yrkade avslag.

Region Uppsala har fått yttra sig över Kulturdepartementets promemoria Kultursamverkan för ett Sverige som håller ihop. Kultursamverkansmodellen är en statlig modell för att fördela statliga verksamhetsbidrag till regional kulturverksamhet. Den har existerat sedan 2011. Region Uppsala ser positivt på mycket i promemorian, men framför vissa synpunkter.

Region Uppsala ser med oro på att andelen öronmärkta statliga medel ökar. Det vore bättre om bidragen till regional kulturverksamhet i större mån bestod av generella bidrag, där regionerna själva svarar för sina regionala prioriteringar. Det är viktigt med konstnärlig frihet och att upprätthålla principen om armlängds avstånd mellan politiska beslut och konstnärligt innehåll.

Vidare bedömer Region Uppsala att vissa skrivningar medför ekonomiska konsekvenser som inte beaktas. Inga nya verksamhetsområden bör tillföras kultursamverkansmodellen, utan att motsvarande pengar också tillförs. Modellen har inneburit en ökad administration för den regionala nivån, och är redan i sitt utgångsläge ekonomiskt sett anorektisk.

Region Uppsalas revisorer har genomfört en uppföljning av en tidigare genomförd granskning (2013) av risken för driftstopp i regionens informationssystem. Revisorerna gör bedömningen att de åtgärder som noterades 2013 medger fortsatt god beredskap att hantera oplanerade avbrott och störningar. Redundans finns uppbyggt och beredskapsfunktioner är införda och bedöms fungera.

Revisorerna har dock ett antal önskemål, så som att färdigställa den informationsklassning som innebär att det finns en samsyn om vilka system som ska prioriteras vid avbrott.

I sitt svar skriver Region Uppsala bland annat att arbetet med informationsklassning pågår, och att en katastrofplan för IT kommer att färdigställas. Man noterar också att Region Uppsalas IT-direktör kommer att få i uppdrag att se över om dagens organisation av IT är den mest lämpliga. Detta bland annat utifrån samhällets förändring med tilltagande digitalisering.

Region Uppsalas revisorer har genomfört en granskning av samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. Granskningen har genomförts för att se om regionstyrelsen säkerställer en tillräckligt god samverkan mellan länets kommuner och Region Uppsala.

Den sammanfattande bedömningen är att regionstyrelsen inte säkerställer detta. Det saknas tydliga mål som möjliggör uppföljning av samverkan mellan regionen och kommunerna, anser revisorerna. Dessutom är ansvarsfördelning, system och rutiner för planering och uppföljning inte tillfredställande.

I sitt svar till revisorerna konstaterar Region Uppsala att revisorerna lyfter viktiga utvecklingsområden. Region Uppsala anser att det nu finns två pågående processer som kan ligga till grund för styrning och uppföljning av samverkan med länets kommuner. Dels själva bildandet av Region Uppsala, dels den nationella överenskommelsen mellan staten och SKL (Sveriges Kommuner och Landsting), "Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2017".

I och med bildandet av Region Uppsala den 1 januari 2017 finns nu förbättrade möjligheter till samverkan genom regionala samråd. Samrådet HSVO (hälsa, stöd, vård, omsorg) består av politiska representanter från länets kommuner, sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen. Inom den nationella överenskommelsen kommer det under år 2017 också att ske en fördjupad kartläggning av målgruppen 0-24 år.

I november 2016 beslutade sjukhusstyrelsen om en förstärkning av barn- och ungdomspsykologer på första linjens nivå. Första linjen definieras som lätt till medelsvår psykisk ohälsa.