Uppsnabbat regionstyrelsen 27 februari 2018

2018-02-27

22 miljoner satsas på att förstärka arbetet mot psykisk ohälsa

Förstärkt primärvård och förbättrad tillgänglighet – Region Uppsala satsar nu 22 miljoner kronor ytterligare på sitt arbete mot psykisk ohälsa. Detta beslutade regionstyrelsen vid sitt möte, insatserna kommer att finansieras via riktade statsbidrag.

Bakgrunden är dystra fakta kring utvecklingen av psykisk ohälsa. I tjänsteutlåtandet konstateras bland annat att psykisk ohälsa idag är den främsta orsaken till sjukfrånvaro i västvärlden, och den vanligaste orsaken till att personer i arbetsför ålder står utanför arbetsmarknaden inom OECD. I Sverige står psykiska diagnoser för cirka 40 procent av alla pågående sjukskrivningar som ersätts av Försäkringskassan. Kostnaden för psykisk ohälsa i Sverige är idag, enligt OECD, cirka 70 miljarder kronor om året.

Utifrån dessa utmaningar har Region Uppsala, tillsammans med länets kommuner, genomfört en behovsanalys av området. Analysen har gett underlag för vilka målgrupper och områden som behöver prioriteras. Hit hör barn och unga, asylsökande och nyanlända, personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, personer med psykiska funktionsnedsättningar och personer med förhöjd suicidrisk. Viktiga områden är riskbruk och substansrelaterade sjukdomar, samt inkludering i arbetslivet.

De pengar som nu satsas föreslås gå till insatser som exempelvis att utveckla vården av barn och unga med missbruksproblem och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, att förebygga suicid och att förstärka insatser kring psykisk ohälsa på primärvårdsnivå.

Satsningen är en del av fördelningen av de specialdestinerade statsbidragen som har avsatts i regionplan, och som ska gå till fyra prioriterade områden: förbättrad tillgänglighet, förstärkt primärvård, personalåtgärder och digitalisering.

Alliansen yrkade på att sjukhusstyrelsen tilldelas 3,5 miljoner kronor av pengarna för förbättrat stöd och behandling för barn och unga med missbruk och beroende, yrkandet avslogs. Alliansen reserverade sig mot detta. Alliansen yrkade även att regiondirektören får återkomma med specifikation som redovisar hur pengarna totalt sett har fördelats. Detta fick bifall.

(C) yrkade att det skulle redovisas vilka specialdestinerade statsbidrag pengarna kommer ifrån, detta fick bifall.

Handlingsplan för barnets rättigheter har följts upp

Region Uppsala har följt upp sin handlingsplan 2013 – 2017 för att förverkliga barnets rättigheter. Grunden för policyn är FN-kommitténs principer för barnkonventionen, bland annat principen att alla barn har samma rättigheter och är lika värda.

Enligt handlingsplanen ska Region Uppsala säkerställa sådant som att barnkonventionens principer och artiklar ska finnas i alla styrdokument och beslutsprocesser. Bland annat har två utbildningsfilmer tagits fram, och det finns möjlighet att anlita barnrättsombud för fördjupning inom området.

Uppföljningen visar att mål och aktiviteter delvis har genomförts. En handlingsplan för åren 2018 – 2020 kommer att tas fram av regiondirektören, dit förs kvarvarande utvecklingsområden.

Region Uppsala genomför ett EU-handslag

Region Uppsala ska, tillsammans med Uppsala kommun och Länsstyrelsen i Uppsala län, genomföra ett så kallat EU-handslag. Det beslutade regionstyrelsen vid sitt möte.

EU-handslaget är ett initiativ från regeringen som syftar till att stärka delaktigheten, kunskapen och engagemanget kring beslut som fattas på EU-nivå. Initiativet lanserades som ett resultat av en utredning som visade att EU-kunskapen i samhället är låg och att informationstillgången i EU-relaterade frågor måste förbättras.

Sedan tidigare är det klart att Uppsala kommun under 2018 och 2019 genomför aktiviteter kopplade till detta, som nu Region Uppsala ansluter sig till. Det är bland annat kunskapshöjande aktiviteter för förtroendevalda, och insatser för att förbättra kompetensen kring vilka olika typer av EU-finansiering som finns.

Region Uppsalas åtaganden kopplade till EU-handslaget ska konkretiseras i en kommande handlingsplan för internationell lyskraft.

Strategisk inriktning för Akademiska sjukhusets lokalförsörjning antagen

Nu har regionstyrelsen fastställt den strategiska inriktningen och de bärande principerna för Akademiska sjukhusets lokalförsörjning. Bland annat gäller nu principen om en-patientrum.

Bakgrunden är att det har saknats ett framåtsyftande dokument som hanterar Akademiska sjukhusets lokalbehov på lång sikt, och som tar hänsyn till olika förutsättningar (så som att sjukhusområdets yta är begränsad, samtidigt som Akademiska ska ligga i framkant vad gäller både forskning, utveckling och behandling).

Huvudprincipen är att Akademiska sjukhuset är en kunskapsorganisation med verksamhet för hälso- och sjukvård, samt forskning och utbildning, på flera platser inom Uppsala län. Till detta kopplas fyra bärande principer. Lokalerna ska vara generella – så flexibla att de kan möta även behov som inte är fullt kända idag. Lokalerna ska vara baserade på skilda flöden – det ska gå att separera professionella och publika flöden, öppenvård/slutenvård med mera. En bärande princip är också en-patientrum – något som bidrar till integritet och minskar behovet av kringlokaler. Lokalerna ska också fungera för nya arbetssätt, med funktionella vårdadministrativa ytor.

Förslaget innehåller också en lokalstrategi som bland annat specificerar vilken verksamhet som ska prioriteras på själva sjukhusområdet. Det är akutsjukvård som kräver det stora sjukhusets alla resurser, och specialiserad och högspecialiserad vård med samverkan mellan olika verksamheter eller runt avancerad utrustning för diagnostik och behandling.

Vård som inte är beroende av samverkan och samutnyttjande av resurser kan placeras utanför sjukhusområdet. Exempel på sådan verksamhet är geriatrisk rehabilitering, öppenvårdsmottagningar inom specialmedicin och ögonmedicin samt planerad kirurgi.

I samband med att strategin och principerna antogs gavs även ett antal nya uppdrag till regiondirektören. Bland annat att tillse att fastighetsutvecklingsplaner utanför Akademiska sjukhuset samordnas, så att bassjukvård från Akademiska sjukhuset kan samlokaliseras med övriga vårdorganisationen i enlighet med Akademiska sjukhusets lokalförsörjningsplan och kommande lokalförsörjningsplaner för Lasarettet i Enköping, Primärvård, Hälsa och habilitering samt Folktandvården.

Regiondirektören får också i uppdrag att utveckla hur samverkan, efterfrågan och kapacitetsutnyttjande i sjukvårdsregionen påverkar Region Uppsala och Akademiska sjukhuset vad gäller långsiktiga investerings- och lokalförsörjningsbehov.

Ett annat uppdrag till regiondirektören är att, i dialog med sjukhusledning och kollektivtrafikförvaltningen, säkerställa att Region Uppsala kan försörja Akademiska sjukhuset med kollektivtrafik på ett bra sätt.

Inget nytt vad gäller avgifter för hjälpmedel

Vårdstyrelsen beslutade i mars 2016 att öppna för en diskussion kring länsgemensamma riktlinjer för individuellt förskrivna hjälpmedel – vilken avgift är rimlig för den enskilda patienten för sådant som hörapparater och rullstolar?

Man inväntade en statlig utredning på området, som kom fram till att den statliga regleringen på området inte bör öka. Något särskilt beslut tas nu inte vad gäller avgiften för hjälpmedel, regionstyrelsen beslutade istället att frågan om dessa avgifter ska hanteras som en del av den kommande översynen av Region Uppsalas samlade patientavgifter.

Cancerplan kompletteras med cancerpreventionsplan

Regionstyrelsen beslutade att Cancerplan 2016 – 2018 ska kompletteras med Cancerpreventionsplan för Uppsala-Örebro sjukvårdsregion 2017 – 2018.

Prevention lyfts som ett viktigt område redan i Cancerplan 2018 – 2018, bland annat mot bakgrund av att cirka 30 procent av all cancer enligt WHO kan förebyggas genom goda levnadsvanor. Den plan som nu antogs ska konkretisera dessa preventiva intentioner.

Den fokuserar på de levnadsvanor och beteenden som har störst påverkan på risken att drabbas av cancer; tobaksrökning, övervikt och fetma, fysisk aktivitet, matvanor, alkohol, solvanor och amning.

Region Uppsala svarar revisorer om implementering av riktlinjer

Region Uppsalas revisorer har, tillsammans med övriga revisorer i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion, genomfört en översiktlig granskning av arbetet med politiska riktlinjer inom samverkansnämnden och de ingående landstingen/regionerna.

Uppdraget har avgränsats till de inriktningar som antagits 2015 - 2016, vilket bland annat har berört diabetes och missbruksvård. Utifrån granskningen har revisorerna sedan kommit med ett antal rekommendationer. Exempelvis att man bör tydliggöra var samverkansnämndens mer allmänt hållna rekommendationer ska konkretiseras. En annan rekommendation är att det bör finnas en dialog kring förväntningar på uppföljning och återrapportering, när det gäller politiska viljeinriktningar.

I sitt svar, som antogs av regionstyrelsen, skriver Region Uppsala bland annat att en dialog kring uppföljning och återrapportering nu har startats i och med samverkansnämndens möte i juni 2017, där processen för de politiska viljeinriktningarna diskuterades.

Förslag om Bastjänstgöring för läkare

Region Uppsala har fått yttra sig över betänkandet Bastjänstgöring för läkare.

Betänkandet tar sin utgångspunkt i de förslag om en ny sexårig läkarutbildning och ett avskaffande av allmäntjänstgöringen (AT) som presenterades i Läkarutbildningsutredningens betänkande För framtidens hälsa – en ny läkarutbildning. Översynen har lett fram till bedömningen att det finns ett behov av en strukturerad introduktion till svensk hälso- och sjukvård, och att denna introduktion ska utformas som en obligatorisk fristående del i läkarnas specialisttjänstgöring. Introduktionen ska benämnas bastjänstgöring (BT).

Region Uppsala instämmer i huvudsak med utredningens förslag, men lämnar några synpunkter. Bland annat att det behöver förtydligas att bastjänstgöringen ska införas som en helt fristående första del innan specialiseringen (ST) påbörjas, och att den formella prövningen av BT måste göras separat och ligga till grund för ett beslut om läkaren kan gå vidare i sin ST.

Positivt med betänkande över bostadsbyggande

Region Uppsala har fått yttra sig över betänkandet En gemensam bild av bostadsbyggnadsbehovet, och är positiva till förslaget.

Utredningen föreslår bland annat att det ska bli lättare att skapa en gemensam bild över behovet av bostäder på nationell, regional och lokal nivå. För att detta ska ske föreslås att Boverket beräknar behovet av bostäder i hela landet och presenterar dessa resultat på länsnivå, medan de regionalt utvecklingsansvariga regionerna genomför dialoger med kommunerna grundade på Boverkets beräkningar, i syfte om att nå en samsyn om behovet av nya bostäder i länets kommuner.

Region Uppsala tycker alltså att förslagen är bra och påpekar att då regionen får en något tydligare roll i bostadsförsörjningsfrågan så bidrar detta till en stärkt samordning med planeringen av infrastruktur i länstransportplanen, och med trafiksörjningsprogram för kollektivtrafiken. Några större kostnader är enligt utredningen inte förknippade med förslaget, det antas att ansvaret för de regionala dialogerna inte kostar mer än maximalt 50 000 kronor per år.

Tummen upp för Enköpings fördjupade översiktsplan

Region Uppsala har fått lämna synpunkter på granskningsversionen av Förslag till fördjupad översiktsplan för Enköpings stad. Region Uppsala har tidigare fått lämna synpunkter på en remissversion, och konstaterade då bland annat att planen bör visa hur den bidrar till att nå de regionala målen i Regional utvecklingsstrategi (RUS). De synpunkter som framfördes då har i stort beaktats i den nya planen.

Den fördjupade planen har fått ett par nya fokusområden, bland annat Hållbart resande som tydliggör kommunens ambitioner för hållbara transporter. Region Uppsala finner här att planeringsprinciperna är både tydliga och relevanta för kommunens fortsatta arbete.

Region Uppsala positiv till godsstrategi för Stockholmsregionen

Region Uppsala har fått komma med synpunkter på förslag till godsstrategi för Stockholmsregionen. Godsstrategin fokuserar på tre strategiska områden: Tillgänglig transportinfrastruktur av god kvalitet i hela regionen. Urbana miljöer med god och klimatsmart försörjning av varor och materiel. Samt: Stärkt förståelse för godstransporternas systemeffekter.

Region Uppsala ställer sig positiv till förslaget och ställer sig bakom utmaningarna, strategierna och handlingsområdena. Några påpekanden finns, bland annat saknar Region Uppsala att handlingsområdena i strategin inte ger prioritetsordning eller konkreta förslag på hur intentionerna ska uppnås.

Inom ramen för En bättre sits-samarbetet kommer en storregional godsstrategi att tas fram, med ambitionen att antas under våren 2019.

Positivt med utredning om minoritetspolitik

Region Uppsala har fått yttra sig över remissen Nästa steg – förslag för en stärkt minoritetspolitik.

Region Uppsala är positiva till utredningen och instämmer i att den finlandssvenska gruppen inte ska erkännas som en nationell minoritet. I flera delar berör inte utredningen Region Uppsala, som därför väljer att inte kommentera hela utredningen.

Region Uppsala har förslag vad gäller läkemedel

Region Uppsala har fått yttra sig över delbetänkandet Finansiering, subvention och prissättning av läkemedel – en balansakt (SOU 2017:87). I sitt yttrande konstaterar Region Uppsala att delbetänkandet ger en mycket bra bakgrund till det system vi har idag, men saknar konkreta förslag att ta ställning till. Därför lyfter handläggaren några generella synpunkter och förslag.

Region Uppsala anser exempelvis att uppdelningen mellan öppenvård och slutenvård ska tas bort, avancerad hemsjukvård har tagit bort dessa gränser. Läkemedel bör prissättas och tillhandahållas utifrån de förutsättningar som är optimala för läkemedlet och patienten.

Ansvaret mellan landstingen/regionerna och staten för läkemedelsförmånskostnader bör vidare regleras med ett långsiktigt perspektiv. Årliga förhandlingar ger inte de bästa förutsättningarna.

Region Uppsala sena med att lämna ut handlingar

I ett yttrande till Justitieombudsmannen (JO) konstaterar Region Uppsala att en klagan inlämnad till JO är korrekt: en person begärde ut ett avtal från Region Uppsala i mitten av september, men fick ut handlingen först efter cirka tre månaders tid.

Bakgrunden till dröjsmålet är, enligt Region Uppsala, hög arbetsbelastning för regionens jurister i kombination med flera utlämningsärenden samtidigt. Därtill måste kontakter tas med inblandade anbudsgivare för att reda ut sekretessaspekter av utlämnandet.

Även om det finns orsaker till fördröjningen konstaterar regionstyrelsen att handläggningen av ärendet inte har skett i enlighet med gällande lagstiftning (tryckfrihetsförordningen), som poängterar skyndsamhetskravet. Även handläggande jurist är väl medveten om detta, skriver Region Uppsala i sitt yttrande till JO.

Kontakt