Hur går en autismutredning av barn till?
Barn som misstänks ha svårigheter inom autismområdet, fångas som regel upp via personal på förskolan eller av distriktssköterska på barnavårdscentral. Föräldrar kan också ha reagerat på tecken hos barnet som försenad eller annorlunda tal- och kommunikationsutveckling, svårigheter i kontakter med andra barn, med bristande förmåga att förstå dagliga rutiner som toa besök och svårigheter att delta i måltider, men också kring beteenden som är av upprepande karaktär eller svårigheter att avbryta pågående aktivitet eller sysselsättning. Barnen brukar också visa svårigheter med blickkontakt dvs svårigheter att veta att de skall söka andras ansikten/ögon för att få information för att lättare förstå och avläsa andras känslor och uttryck.
BVC-psykolog tillsammans med barnläkare gör en bedömning av barnets svårigheter och finns misstanke om kontaktstörning dvs svårigheter inom autismområdet skickas en remiss på barnet för vidare utredning.
I Uppsala län finns en överenskommelse mellan habiliteringen och barnpsykiatrin att habiliteringen gör utredning på små barn med misstanke om autism då Barn- och ungdomshabiliteringen också står för behandlingsinsatserna. I övriga landet kan det vara barnhabilitering eller barnpsykiatri som gör utredning om autism.
Utredning av autism
Utredningen sker i samarbete mellan yrkeskategorierna specialpedagog, psykolog och läkare. För att få en uppfattning om barnets svårigheter tittar man på barnets förmåga att kommunicera, interagera socialt, begåvning och aktivitetsnivå.
Vid utredning av barn med misstänkt autism används diagnoskriterier enligt DSM
IV och ICD-10 som är internationella manualer för olika diagnoser. För att fastställa diagnos görs en strukturerad anamnes eller djupintervju kring barnets utveckling. Man gör också en strukturerad lekobservation och en observation av barnet under mer fria former. För den strukturerade observationen finns ett antal framtagna modeller. Under den fria lekobservation görs iakttagelser mer kring vilka aktiviteter och saker barnet spontant använder, om barnet varierar sin lek eller sysselsättning, om barnet radar med saker, organiserar eller visar mer konstruktiv lek. Alla observationer som görs bedöms åldersrelaterat, dvs man jämför med vad barn i motsvarande ålder brukar göra eller leka med.
Den strukturerade intervjun görs tillsammans med föräldrar eller någon annan närstående som känner barnet och dess utveckling väl. De vanligast förekommande intervjuunderlagen som används är ADI och DISCO. Utifrån intervjun kategoriseras svaren på frågorna och intervjuaren bedömer svårigheterna enligt diagnosmanualen DSM IV eller ICD-10.
Den strukturerade lekobservation som används är ADOS. ADOS står för Autism Diagnostic Observation Schedule och finns i fyra moduler. Den är utarbetad av i USA av Cathrine Lord och Michel Rutter, och de fyra modulerna används utifrån barnets språkliga nivå.
- Modul 1 används för barn som befinner sig på förspråklig nivå eller använder enstaka ord
- Modul 2 används av barn eller ungdomar som talar i fraser
- Modul 3 används för de som talar flytande (barn, ungdom)
- Modul 4 används för de som har flytande tal (ungdomar, vuxna)
Man skattar sedan svårigheterna inom de områden där man misstänker svårigheter för barn med autism brukar finnas dvs. socialt samspel eller social interaktion, förmåga till kommunikation, lek och fantasi och förmågan att förhålla sig till leksaker.
ADI (Autism Diagnostic Interview, Lord &Rutter) är en djupintervju med 110 frågor rörande social interaktion, kommunikation och beteende. När man bedömer barn med autism används ovanstående instrument för att bedöma graden av svårigheter. Man kategoriserar sedan autism i mild, måttlig eller svår form. Det finns också ett annat vanligt förekommande skattningsformulär som heter CARS (Childhood Autism Rating Scale) som fungerar lite på liknande sätt. Man intervjuar föräldrarna och kategoriserar svaren i givna alternativ som ger olika poäng och sedan får man fram grad av autism.
Utredning och begåvning
Kognitiva svårigheter är inte nödvändigt för att ställa autismdiagnos hos barn med autism men olika brister i kognitiva förmågor förekommer ofta vid autism. Barn med autism visar ofta nedsatt eller avvikande kognitiv förmåga vilket påverkar deras inlärning. Som mått på kognitiva förmågor används olika psykologiska begåvningstest eller utvecklingsskalor.
Kring de små barnen kan det vara svårt att genomföra en begåvningsutredning. Begåvning eller kognitiv förmåga är svår att säkerställa på barn i förskoleålder i allmänhet på barn med autism i synnerhet. Erfarenhet av barn med autism krävs av den psykolog/pedagog som genomför bedömningen och anpassning av situation och strategi krävs för att genomföra bedömningen. Wechslers skalor kan användas från 5 års ålder. Utvecklingsbedömningar som PEP (Psychoeducational profile) och Griffiths får tjäna som underlag för att hitta barnets aktuella utvecklingsnivå i yngre åldrar. Barn med autism uppvisar generellt en ojämn utvecklingsprofil. Om barnet får behandling i ett mångsidigt intensivträningsprogram blir det efter en period av träning enklare att genomföra en regelrätt testning eftersom barnet då lärt sig principerna för inlärning.
Medicinska aspekter
Efter sammanställning av bedömningen tas ställning till om en mer omfattande medicinsk utredning som röntgen, magnetresonanstomografi (MRT), elektroencephalografi (EEG), blod-, och urin- och ryggmärgsvätskeprover behöver göras. En neurologisk bedömning och ett medicinsk status av specialistläkare på Habiliteringen görs alltid.
Författare: Gunilla Bromark, Habilitering för barn och vuxna i Uppsala län
Faktagranskad av: Anne-Liis von Knorring, professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Akademiska Sjukhuset