Att leva på sin talang

I november 2009 var det dags för det tredje KRUT-seminariet och denna gång i Enköpings kommunhus. Det handlade om konsten att leva på sin talang och kreativitet.

Det är en konstart i sig självt att skapa värde och överleva på marknaden. Det förstår vi efter att ha lyssnat till några kreatörer när vi återigen samlades för att lära oss om de kreativa näringarnas villkor. En som lyckats med konsten att leva på sin talang är konstnären Linda Nordfors som bildat Sveriges första konstbyrå.

Man måste våga sälja sig själv, sälja sitt hjärta, menar Nordfors, men ändå behålla det unika uttrycket. Även skapa värde för kunden – och tala kundens språk. Affärsvärlden är de bokstavstrognas värld och där räknas marknadsandelar och varumärken. Affärsidén hos konstbyrån är alltså att bygga varumärken med konst. Så man behöver lära sig att tala kundens språk och tänka ”värde” liksom att lära sig sälja vad man har att erbjuda. Det tog åtta år för Nordfors att själv lära sig sälja, en alldeles för lång tid, anser hon. Därför varvar hon sin tid som konstnär med att ge kurser och utbildningar. Vanliga säljutbildningar är inte särskilt anpassade då teknikerna inte alltid är gångbara i konstsammanhang. Men Linda Nordfors lärde sig sälja, driva sin konstbyrå med vinst och hon behöver aldrig söka bidrag för sin verksamhet. Hon har arbetat med kända varumärken som Läkerol, Libresse och Armani. Linda Nordfors
Linda Nordfors har startat Sveriges första konstbyrå och lever på sin konst.

Det är alltså skillnad mellan att vara bidragssökande kulturskapare och lära sig att överleva på en marknad. Det finns möjligheter att söka ekonomiskt stöd regionalt hos Landstinget, Länsstyrelsen eller Regionförbundet. Men kunder är viktigare än bidrag! var den slutsats Lars Strand drog efter att under många år ha bedömt projektansökningar hos Länsstyrelsen. Vissa stirrar sig blinda på bidragsmöjligheten istället för att söka affärsmöjligheterna, säger han.

Inom filmbranschen i Sverige är det svårt att få bidrag, särskilt som ung regissör, berättar filmaren Pierre Wilén. En långfilm är ett dyrt projekt i mångmiljonklassen. I Hollywood kommer investeringarna oftast i form av riskkapital, men i Sverige är vi mer fokuserade på offentligt stöd, säger Wilén. Det blir oftast produktioner av mindre filmprojekt och kortfilmer och det offentliga stödet kan då ligga på 10-12 000 kronor. För många kreatörer tar det lång tid att etablera sig i de branscher de har valt att verka i och det är vanligt med ett ”brödjobb” på vägen dit. Fast det är kärleken till det de sysslar med som är drivkraften, behovet av att skapa och uttrycka sig. Det är den drivkraften som skapar värdet.

Filmaren Pierre Wilén berättade om sin skapande drivkraft. Foto: Paulina Lundberg

Pierre Wilén

Text: Jeanette Wetterström

Kontakta KRUT i Uppsala län

För frågor om KRUT-projektet Uppsala län kontakta

Lars B Andersson
tel: 018-611 62 60
Kontaktformulär

Ansvarig för innehållet: Jeanette Wetterström, Kultur i länet
Sidan uppdaterades den 04 december 2009

Landstinget i Uppsala län

Om webbplatsen