Regional tillväxt genom kreativitet
KRUT och Uppsala Tourism AB arrangerade heldagskonferensen "Regional tillväxt genom kreativitet" som hölls på Uppsala Konsert & Kongress den 5 maj 2010. Många intresserade slöt upp och lyssnade till intressanta föredragshållare på området. Dessutom medverkade utställare och företagare från runt om i Uppsala län som visade upp sina verksamheter och gav smakprov och scenframställningar under eftermiddagen.
Kreativiteten bland kulturföretagarna i Uppsala län är det inget fel på. Men det råder ibland svårigheter att förena kultur och näringar, varför det kan vara svårt att driva kulturföretag och vara entreprenör i kultursektorn. Anna Hag, opolitisk tjänsteman på Näringsdepartementet, berättade att det krävs nya arbetssätt för att stödja, hantera och förstå den kreativa sektorn och kulturnäringarna.
Företaget OperaSkoj arbetar med färgstark
operasång bland annat för barn. Foto: Gunnar Matti
Regeringen satsar sammanlagt 73 miljoner kronor i en handlingsplan för att stärka samverkan mellan kultur och näringsliv. Men redan arbetet med att förbereda handlingsplanen visade på att en del av de befintliga arbetsstrukturerna behöver utmanas, enligt Anna Hag.
Exemplet med Riksteatern
Birgitta Englin, vd på Riksteatern, inledningstalade på konferensen och gav många kloka insikter om samspelet mellan kulturen, ekonomin och samhället. Ett av de viktigaste budskapen hon gav var att organisationerna inte borde förhålla sig så reaktivt till utvecklingen utan istället agera proaktivt. Glokalisering innebär att det kan finnas en stor publik globalt sett även om den är liten lokalt och verksamheten är t.ex. regionalt förankrad.
Riksteatern ville vara "en arena för kreativitet och utveckling" och då måste man ta till sig den snabba globalisering som råder idag och som närmast ger upphov till en kulturrevolution rörande de normer och värderingar som råder, menade Birgitta. Hon betonade också idéerna om Wikonomics som handlar om massmedverkan och nya teknologier som wikier. Wikonomics handlar framför allt om fyra aspekter: öppenhet, dela med sig, peering och global aktion. Genom att dela med sig och vara jämlikar i ett globalt system sker ett skapande av ett mervärde. Men det är inte alltid principen om att dela med sig råder i kulturlivet, påpekade Birgitta, och menade att det istället ofta råder ett bevakande av rättigheter. Hon ställde den retoriska frågan om hur man då omsätter nätets "dela med sig" i praktiken och på teatern?
Ytterligare ett viktigt begrepp Birgitta Englin förde fram var empowerment - egenmakt. Det handlar då om att människor genom medverkan bygger upp sin självkänsla och sin inre upplevelse av makt att påverka sina förutsättningar. Därmed kan man bygga upp fungerande samspel och en känsla av samhörighet och solidaritet i en grupp eller en organisation. För att den kreativa sektorn ska kunna vara drivande i ekonomin krävs enligt Birgitta Englin att man ser till sådana tecken i tiden som råder och aktivt agerar och följer med i tiden. Hon menade också att det behövs ett stöd till forskning och utveckling i mötet mellan kultur och näringsliv.
Kulturnäringarna i statistiken
Det är inte heller helt enkelt att uppskatta den kreativa sektorn rent statistiskt. Det berättade Daniel Hallencreutz från analysföretaget Kontigo AB. En anledning är att det används en mängd olika definitioner i Sverige och utomlands för att fånga verksamheterna i statistiken, t.ex. Creative Industry, Kulturindustri, Upplevelseindustri, Kreativa sektorn etc. Organisationen Tillväxtanalys förordar begreppet ”kulturnäringar” samt en tydlig definition och Daniel fann fördelar med detta sätt att beräkna.
Ekonomi och kultur
Emma Stenström, som är företagsekonom och forskare på Handelshögskolan i Stockholm och på Konstfack, menade att det trots motsättningarna sker ett närmande mellan näringsliv och kultur. Kulturlivet har genomgått en ”ekonomisering” och näringslivet en ”kulturalisering”. Men det är samtidigt väsentligt, tyckte Emma, att behålla ett kritiskt perspektiv på den utveckling som nu sker i samhället och fråga sig vad det betyder att alla ska vara entreprenörer. Det är viktigt att komma ihåg att ordet tillväxt kan vara ekonomiskt såväl som handla om mänsklig och social tillväxt.
Här var publiken särskilt intresserad av det som kallas socialt företagande och samhällsentreprenörskap. Det innebär att företagandet även handlar om en social uppgift eller att entreprenören drivs av ett socialt patos.
Emma Stenström menade att kulturlivet i hög grad är entreprenöriellt. Många är företagare. Men det handlar även om vilken självbild man har. Det är inte självklart att se sig som företagare i kulturlivet och än mindre som arbetsgivare. Drivkrafterna bakom företagandet ligger ofta i "att få skapa" och företagandet blir då ett medel för detta. Drivkrafterna är djupa som att få uttrycka sig och vara passionerad i det man gör, men detta "labour of love" innebär även en risk att bränna sig. Många av kulturlivets entreprenörer är kollaboratörer och kombinatörer. I grund och botten handlar det enligt Emma Stenström om relationer. Företagandet här är socialt och handlar om nätverkande. Relationen kommer först, därefter kommer affärsidén!
Avslutningsvis kan vi efter denna konferens konstatera att regional tillväxt genom kreativitet kan sägas handla om att dela med sig, etablera sociala relationer, skapa affärsidéer och därmed ett mervärde som kommer många människor till del.
Text: Jeanette Wetterström