Sökväg: Startsida / Info om funktionshinder / ADHD / Faktablad om ADHD / ADHD och damp i vuxen ålder

ADHD och damp i vuxen ålder

Den grupp av funktionshinder som kallas neuropsykiatriska, finns även representerade hos vuxna. Man trodde tidigare att MBD och senare DAMP eller adhd växte bort med åren, men nu vet man att dessa problem kvarstår i varierande grad hos flertalet vuxna, som fått dessa diagnoser som barn.

Enligt aktuell forskning kvarstår i vuxen ålder allvarliga problem hos 1/3 av dem som diagnostiserats i barndomen, 1/3 klarar sitt vardagsfungerande men mår inte särskilt bra, och 1/3 är symtomfria. Många får sina svårigheter diagnostiserade först i vuxen ålder och kan under lång tid ha sökt hjälp eller vårdats inom psykiatrin utan att ha fått adekvat behandling. Vid intervjuer med den hjälpsökande och anhöriga kan adhd-symtomen identifieras. Efter utredning kan lämpliga åtgärder erbjudas.

Kärnsymtomen vid ADHD

Kärnsymtomen hos vuxna med adhd är liksom hos barn svårigheter med uppmärksamhet , impulsivitet och överaktivitet. Gruppen vuxna är förmodligen mer heterogen än gruppen barn.

Uppmärksamhetsproblem

Uppmärksamhetsstörningen är det symtom som ofta finns kvar från barndomen hos vuxna med adhd. Det kan ofta ta sig uttryck i dagdrömmeri och svårigheter att komma igång med aktiviteter. När vardagen fungerar på rutin, allt flyter på och inget oplanerat inträffar märks inte problemen. När motivationsnivån är hög klarar man av sina uppgifter men det blir betydligt svårare att upprätthålla drivkraften när det är tråkigt och monotont. Uppgifter som skall utföras avbryts ofta av någon annan aktivitet, exempelvis avbryts den påbörjade städningen därför att man hittar en obetald räkning och i stället börjar fylla i giroblanketten. Städningen lämnas halvgjord. Uppmärksamhetsstörningen gör också att man har svårt att ta in ny information, lätt tappar fokus och är dålig på att lyssna. Man kan uppfattas som oengagerad och oförmögen till inlevelse i andras problem. Allt detta kan få konsekvenser i arbetet och det sociala livet, det kan också leda till svårigheter i parrelationer och i uppfostran av barnen.

Impulsivitet

Impulsivitet innebär svårigheter att ett hejda ett beteende, man saknar helt enkelt broms. Man har svårt för att styra sina impulser förnuftsmässigt, säger och gör saker vid fel tillfälle. Detta leder till problem i relationer, privat och i arbetsliv. Det kan i värsta fall leda till ensamhet och social isolering.

Hyperaktivitet

Det som hos barnen märks som en motorisk överaktivitet, dvs de kan inte sitta stilla, kan hos den vuxne upplevas som en inre oro och otålighet. Små motoriska tecken kan också finnas, man är rastlös, har svårt att varva ner, gungar på stolen, tuggar tuggummi, vippar med foten o s v. Rastlösheten tar mycket kraft och för med sig en onödigt hög muskelspänning. Det blir svårt att koppla av när tillfälle till pauser ges. Barn som är hyperaktiva och till detta har diagnosen trotssyndrom löper stor risk att drabbas av negativa konsekvenser av sitt funktionshinder som vuxna. De ”ställer ofta till det för sig” på ett allvarligt sätt och är illa rustade vad gäller förmåga till konfliktlösning.

Samsjuklighet

Vuxna med adhd orkar med stigande ålder inte alltid att upprätthålla de strategier de använt sig av för att bemästra sin svårigheter, det tar för mycket energi. Konsekvensen blir att andra symtom visar sig, såsom fysiska smärtor, depression, ångest, fobier eller paniksyndrom. I ett försök att bemästra svårigheterna är det lätt att utveckla missbruk. Förutom missbruk av alkohol och narkotika kan man se andra slags missbruk såsom shopping- spel- eller sexmissbruk. Det är inte ovanligt t att man blir storrökare eller storkonsument av kaffe eller Coca Cola. Sömnstörningar är vanliga liksom en rubbad dygnsrytm. Bland de som får diagnosen bipolärt syndrom/ manodepressivitet tidigt i livet är personer med adhd överrepresenterade. Överlappning med autismspektrumstörningar och andra neuropsykiatriska diagnoser behandlas i separat faktablad.

Könsskillnader

Kvinnor med adhd uppvisar mindre tydliga tecken på hyperaktivitet och kan därför vara svårare att identifiera. Det kan t o m vara så att de som barn tett sig underaktiva. Särskild forskning har ägnats åt flickor och kvinnor med adhd. Forskningen visar att risken för missbruk och kriminalitet är mindre hos kvinnor än hos män men man har istället en högre grad av somatisering, och många har en hög ångestnivå. Kvinnor återfinns oftare inom psykiatrin under andra diagnoser. Om det finns ett samband mellan adhd och s k utmattningsdepression är i dagsläget ej utrett.

Positiva sidor

I dagens komplicerade samhälle kan funktionshindret adhd bli till ett handikapp. I miljöer där det behövs kreativa idésprutor, handlingsmänniskor och nytänkare kan funktionshindret bli en styrka. Det är av vikt att man får kunskap om det egna funktionshindret och beaktar det vid studie- och yrkesval.

Diagnostik

Av de vuxna som önskar bli utredda för adhd har några som barn fått diagnosen MBD. Mycket kunskap har dock tillförts under senare år, varför det kan det vara viktigt att ånyo titta på diagnos och utredningsunderlag när den vuxne söker hjälp. Eftersom symtombilden ofta ser annorlunda ut bör man rekonstruera barndomstiden samt göra en bredare behovs- och funktionsbeskrivning. Det är viktigt att utredningen utesluter andra psykiatriska diagnoser som kan förväxlas med adhd. Andra neuropsykiatriska funktionshinder såsom Aspergers syndrom och Tourettes syndrom måste även beaktas. Allt detta är av stor betydelse om man har medicinering i åtanke.

Stöd och behandling

Efter noggrann utredning och fastställande av adhd-diagnos finns möjlighet att få läkemedelsbehandling. Det vanligaste läkemedlet är någon form av centralstimulantia vilket kräver licens från läkemedelsverket till förskrivande läkare. Alternativ kan vara vissa moderna antidepressiva preparat. Ett värdefullt stöd för personen själv är att få en god kunskap om det egna funktionshindret – det är viktigt både för den enskilde och anhöriga. Över huvud taget är utbildningsinsatser viktiga och kan även riktas till andra i nätverket såsom arbetsgivare och myndighetspersoner. Det vore önskvärt att kunna erbjuda anhörigstöd och parsamtal eftersom adhd-symtomen kan leda till relationsproblem. I en kognitiv terapi kan den enskilde få tillfälle att utveckla strategier för att mildra konsekvenserna av funktionsnedsättningen. Om problemen är omfattande kan stöd i vardagen och olika hjälpmedel vara påkallat (till exempel hjälpmedel för att underlätta planering, tidspassning, ekonomihantering). Detta nödvändiggör samordning av insatser. Ett bra arbetssätt är att kalla till nätverksmöte där samtliga inblandade är representerade och då göra en gemensam planering.

Lästips:

• Vuxna med DAMP/ADHD, Beckman Vanna, 1999
• Vuxna med DAMP/ADHD (dokumentation av ett projekt 1998-99), Sääf Göransson Karin, 2000
• Vuxna med ADHD/DAMP i ett hjälpmedelsperspektiv, Hellström Agneta, 2001
• Rätt till en ljusnande framtid. Gymnasieelever med svårigheter av DAMP-karaktär, RBU i Västmanland, Ölmer Inger, 1998

Författare: Ulla Åberg, Habilitering för barn och vuxna och Anne-Mari Ahl, Neuropsykiatriska vuxenenheten