Förskola - skolbarnsomsorg
Förskoleverksamheten är till för barn som inte börjat skolan och bedrivs i form av förskola (daghem), familjedaghem (dagmamma) och öppen förskola.
Gällande bestämmelser och rekommendationer
Barn vars föräldrar förvärvsarbetar eller studerar har rätt till plats i någon typ av förskoleverksamhet från ett års ålder. Om föräldrarna är arbetslösa eller föräldralediga har barnet rätt till plats ett begränsat antal timmar i veckan utifrån sitt eget behov. Från fyra års ålder har alla barn rätt till avgiftsfri plats i förskola minst 525 timmar per år. Om barnet har behov av särskilt stöd i sin utveckling har det rätt till en avgiftsfri plats i förskola (upp till 15 timmar per vecka) utifrån sitt eget behov om inte behovet tillgodoses på annat sätt. Kommunerna har skyldighet att ta reda på vilka barn det kan gälla, informera föräldrarna och verka för att barnet verkligen utnyttjar den anvisade platsen. Samma skyldigheter för barn som behöver särskilt stöd har kommunen när det gäller skolbarnsomsorg (fritidshem eller familjedaghem för skolbarn).
Det är tydligt uttalat i skollagen att både förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen ska utgå från varje barns behov och att ”barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling skall ges den omsorg som deras speciella behov kräver”.
Också i läroplanen för förskolan sägs att hänsyn ska tas till barns olika förutsättningar och behov och att barn som behöver särskilt stöd ska få det. Arbetslaget ska ge stimulans och särskilt stöd till de barn som befinner sig i svårigheter av olika slag. När det gäller skolbarnsomsorgen finns motsvarande rekommendationer i läroplanen för grundskolan.
Hur ska behovet av särskilt stöd tillgodoses?
En viktig tradition inom den svenska förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen är att barn med olika typer av svårigheter ska kunna få det extra stöd de behöver inom ramen för den reguljära verksamheten så att man inte ska behöva tillgripa särlösningar av olika slag. Detta förutsätter kunskap hos personalen och en hög kvalitet på verksamheten. Precis som andra barn har barn med behov av särskilt stöd rätt att få sina behov tillgodosedda i en grupp som ligger så nära hemmet som möjligt.
Extra stödinsatser som kan vara aktuella är handledning och fortbildning till personalen, resursperson till barnet, minskning eller annan anpassning av barngruppsstorleken och ibland anpassning av lokalerna. Det ordinarie arbetslaget har det pedagogiska ansvaret för att barnet verkligen blir integrerat i gruppen även om man bedömt att det behövs en resursperson för barnet.
Förskolan bör göra en individuell utvecklingsplan/åtgärdsprogram för att planera och följa upp det pedagogiska arbetet med barnet. Ett nära samarbete med föräldrarna genom daglig kontakt och regelbundna utvecklingssamtal är nödvändigt. Ibland kan barnet behöva särskild träning som ett komplement till förskoleverksamheten och det är då en fördel om detta kan integreras på ett naturligt sätt i den dagliga verksamheten. Ett nära samarbete och kunskapsutbyte mellan förskolan och habilitering eller barnpsykiatri är angeläget.
Vart ska man vända sig?
Rätten till olika stödinsatser är inte ovillkorlig utan en bedömning sker i det enskilda fallet. Avsaknad av resurser är inte ett giltigt skäl till att neka ett barn stödinsatser som det behöver. Som förälder bör man i första hand vända sig till förskolechef/rektor/föreståndare eller motsvarande för att framföra sina önskemål och krav. Är man missnöjd bör man vända sig till den tjänsteman eller nämnd i kommunen som är ansvarig för förskoleverksamheten eller skolbarnsomsorgen.
Skollagen