Vad är hjärnskador? - Lättläst
Här kan du läsa om hjärnskador
som man kan få när man är vuxen
Det kan hända mitt i livet.
Du eller någon i din familj får en hjärnskada.
Hur kommer det att bli, kanske du undrar.
Kan man bli bättre?
Vad kan jag göra?
Sådana frågar kanske du har.
Här kan du läsa lite mer om hjärnskador
och kanske få svar på några av dina frågor.
Hur många får hjärnskador och varför får de det?
Ungefär 70 tusen människor får skador på hjärnan varje år.
Det brukar kallas förvärvad hjärnskada.
Det betyder att man inte är född med skadan.
Man har heller inte fått den när man är mycket liten.
Det vanliga är att man får en skada en enda gång,
av ett slag mot huvudet eller efter en stroke.
Stroke kallas också slaganfall.
Du kan läsa mer om det längre ned i texten.
Man kan också få skador i hjärnan
av tumörer, knölar som man kan få av till exempel sjukdomen cancer.
Man kan också få skador i hjärnan
om man nästan har drunknat.
Då får inte hjärnan nog med syre och skadas.
Man kan också få skador på hjärnan om hjärtat stannat,
eller om man är diabetiker och fått insulinkoma.
Insulinkoma är när man blir medvetslös av för mycket insulin i kroppen.
Slaganfall eller stroke
Slaganfall eller stroke är det vanligaste sättet att få en hjärnskada på.
Ungefär 30 tusen människor får stroke varje år.
De flesta är äldre människor,
men en del kan vara yngre.
Ungefär var fjärde person är under 65 år.
Stroke ger mycket olika skador.
En del får bara en liten skada
medan andra kan få stora skador på hjärnan.
Stroke får man om något blodkärl i hjärnan börjar blöda.
Man kan också få stroke om blodet samlas i en propp.
Propp är vanligast.
Vid proppen får en del av hjärnan inte nog med blod.
Vid en blödning trycker blodet mot hjärnan och ger en skada.
Slag mot huvudet
Om man får ett slag mot huvudet kallas det också traumatisk hjärnskada.
Varje år händer det ungefär 22 500 personer.
Det händer mest unga män,
men också äldre människor.
Det vanligaste är att man är med om en trafikolycka,
eller att man fallit eller blivit slagen av någon.
Skadan kan vara liten som en hjärnskakning
eller större så man kanske aldrig får tillbaka medvetandet igen,
det vill säga aldrig vaknar upp.
Hur ser hjärnan ut?
Hjärnan kallas också encefalon på läkarspråk.
Den väger inte mer än 1,5 kilo.
Den är mjuk och har en veckad yta.
Hjärnan behöver mycket kraft
som den får från blodet.
En femtedel av blodet behövs i hjärnan.
Hjärnan skadas lätt och ligger därför skyddad innanför huvudets hårda skelett.
Hjärnan delas in i storhjärnan som kallas cerebrum av läkare,
lillhjärnan som kallas cerebellum
och hjärnstammen som kallas truncus encefali.
Storhjärnan är i två halvor, telencefalon
och en mellanhjärna som kallas diencefalon.
Ibland räknar man också med mitthjärnan, mesencefalon
som egentligen är översta delen av hjärnstammen.
Till hjärnstammen hör också bryggan som kallas pons,
och förlängda märgen som kallas medulla oblongata.
Varje hjärnhalva delas in i fyra lober.
Pannloben eller frontalloben ligger längst fram,
och bakom den ligger tinningloben som kallas temporalloben.
Sedan kommer hjässloben som kallas parietalloben
och längst bak finns nackloben som kallas occipitalloben.
Mellanhjärnan går över i hjärnstammen
som går över i förlängda märgen
som går över i ryggmärgen som ligger inne i ryggraden.
Lillhjärnan ligger bakom hjärnstammen och under storhjärnan.
Hjärnan och ryggmärgen kallas för det centrala nervsystemet
från vilket alla nerver i kroppen går.
Hur fungerar hjärnan?
Hjärnans olika delar gör olika saker.
Det är skillnad på de delar som ligger framme i hjärnan,
längre bak, i mitten och i höger och vänster hjärnhalva.
Delen framme i hjärnan gör att vi kan röra på kroppen, minnas, känna känslor och tänka.
Delen i mellanhjärnan och hjärnstammen gör
att vi andas, är vakna och känner lust.
Bakre delarna tar emot information,
sorterar informationen och försöker förstå den.
Höger hjärnhalva styr vänstra sidan av kroppen
och vänster hjärnhalva styr den högre sidan av kroppen.
Vänster hjärnhalva sköter språket, att vi kan tala och skriva.
Höger hjärnhalva gör att vi kan förstå hur stort något är,
och att vi kan förstå musik bland annat.
Nackloben gör att vi förstår vad vi ser.
Tinningloben gör att vi förstår vad vi hör.
Hjässloben gör att vi kan känna vad vi rör vid.
Pannloben gör att vi kan sätta igång och göra saker.
Där sitter också vår personlighet,
det som bestämmer hur vi är som människor
och hur vi är mot andra.
Här styrs också hur vi rör oss.
Lillhjärnan ska se till att musklerna gör saker i rätt ordning.
Många olika delar i kroppen hör alltså till olika delar av hjärnan,
medan till exempel långtidsminnet finns i alla delar av hjärnan.
Hjärnans olika delar samarbetar också med varandra.
De olika delarna i hjärnan styr alltså kroppen.
Det går till så att elektriska och kemiska signaler går genom tunna nervtrådar.
Hormoner styr också.
Hjärnans undre del, hypofysen,
styr hormoner som sköter vår ämnesomsättning,
det vill säga hur vi tar hand om näring som vi får i oss med maten.
Hypofysen styr också när kvinnor får mens.
Hur syns det att någon har en hjärnskada?
En skada i hjärnan kan ge många olika funktionshinder.
Funktionshindret kan synas utanpå eller vara osynligt för andra.
Man kan få svårt att röra sig eller tala, vilket syns.
Man kan få svårt att minnas och bli känslig för ljud och ljus,
vilket är osynliga funktionshinder för andra.
Man kan bli väldigt ledsen men också väldigt glad.
Många får väldigt lätt för att visa sina känslor,
och de kan lätt börja gråta.
En skada i vänster storhjärnshalva
gör att man får svårt att röra sig
och känna på högra sidan av kroppen.
Man kan också få afasi,
vilket gör att man har svårt att tala och skriva.
Man kan också få svårt att räkna.
En skada i höger storhjärnhalva
gör att man får svårt att röra sig
och känna på vänstra sidan av kroppen.
Man kan få svårt att planera och ordna saker,
man kan få svårt att förstå tid och hur stora saker är,
eller hur långt ifrån varandra saker är.
Man kan dessutom få svårt att förstå vilka problem och svårigheter man har.
Det som står här ovanför gäller för dem
som är högerhänta och de flesta som är vänsterhänta.
Högerhänt är när man alltid skriver bäst med höger hand
och vänsterhänt är när man alltid skriver bäst med vänster hand.
Hos en del av dem som är vänsterhänta
finns språket i höger hjärnhalva
och då blir skadorna annorlunda.
En skada i hjärnans framdel kan göra
att man får svårt att sätta igång att göra något,
att planera och ordna saker.
Man kan bli mindre blyg om man har varit det,
en noggrann person kan bli slarvig,
och man kanske får svårt att förstå vad man får göra och inte får göra.
Den här delen av hjärnan vet forskarna väldigt lite om.
En skada på kranialnerverna,
alltså de nerver som går direkt fån hjärnan ut i kroppen,
kan göra att man ser dubbelt,
får svårt att känna lukter
och svårt att se och att höra.
Skador i lillhjärnan gör att man får skakiga rörelser
och svårt med balansen.
Det brukar kallas ataxi.
Man kan också prata hackigt vilket brukar kallas dysartri.
En skada i hjärnan gör det ofta svårt för människan
att vara med i samhället som andra.
Det kan bli svårt att arbeta,
gå i skolan, sköta sitt hem och ha hand om sina pengar.
Skadan kan göra det svårt att vara tillsammans med andra människor.
En svårare skada kan göra att man har svårt att sköta sig själv,
att röra på sig eller att förstå viktig information.
En del människor med hjärnskador hamnar utanför samhället
och får det mycket svårt.
Till sist
Till sist vill vi säga att hjärnan är mycket svår att förstå.
Idag vet forskare mer än förut om hjärnan.
Det gör att vi vet mer om hjärnskador.
Men ännu vet vi inte tillräckligt mycket.
Det vi vet är att hjärnan kan laga sig själv
och att man kan hjälpa till med det.
Vi måste också lära oss hur man kan leva ett bra liv
trots att man har en hjärnskada.
