Förskoleklass och grundskola
Alla barn och ungdomar i Sverige har rätt till utbildning i form av förskoleklass, grundskola, och gymnasieskola. För barn som inte kan följa undervisningen i grundskola finns särskilda skolformer.
Förskoleklass
Alla barn har rätt till avgiftsfri allmän förskola minst 525 timmar per år från och med höstterminen det år de fyller fyra år. Vissa kommuner erbjuder plats i förskoleklass även för yngre barn. Precis som när det gäller förskoleverksamheten ska särskilt stöd ges till de barn som behöver det. Detta framgår av skollagen. Plats ska erbjudas så nära barnets hem som möjligt och kommunen ska verka för att barnet utnyttjar den anvisade platsen.
Grundskolan
Gällande bestämmelser
Grundskolan är, i motsats till förskoleklassen, obligatorisk eftersom barn har skolplikt från och med höstterminen det år de fyller sju år. Det framgår mycket tydligt av skollagen, skolförordningen och läroplanen för det obligatoriska skolväsendet att hänsyn ska tas till barn i behov av särskilt stöd. Alla barn har rätt till en likvärdig utbildning som ska ge dem kunskaper, färdigheter och främja deras utveckling till ansvarskännande samhällsmedborgare och särskilt stöd ska ges till elever med svårigheter att nå målen. Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov och kan aldrig utformas lika för alla. Läraren ska särskilt uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd och rektor har det yttersta ansvaret för att barnet får det stöd det behöver.
Vilka stödinsatser kan vara aktuella?
Ett flertal olika stödinsatser kan vara aktuella för att kompensera barn som har svårigheter i skolarbetet. Eleven kan t ex ha rätt till stödundervisning, specialpedagodiska insatser och anpassad studiegång. I första hand ska stödet ges i den klass eller grupp eleven tillhör, men om det finns särskilda skäl till det, i så kallad särskild undervisningsgrupp.
Betyg
Om det finns särskilda skäl kan läraren vid betygssättning bortse från enskilda mål som ska ha uppnåtts. Betyg kan ersättas av skriftliga omdömen där det också framgår vilka stödåtgärder som vidtagits.
Utvecklingssamtal
Minst en gång per termin är skolan skyldig att anordna utvecklingssamtal mellan elev, föräldrar och lärare. Detta gäller alla barn. När det gäller barn med svårigheter kan dessa utvecklingssamtal behöva äga rum oftare.
Åtgärdsprogram
Om en elev behöver särskilda stödinsatser är skolan skyldig att upprätta ett skriftligt åtgärdsprogram som beskriver barnets förutsättningar och behov, anger klara och tydliga mål för skolarbetet och hur dessas ska uppnås. I åtgärdsprogrammet som bör följas upp regelbundet bör också de särskilda stödinsatser som barnet behöver för att nå målen beskrivas.
Det är viktigt att eleven själv och föräldrarna blir delaktiga i arbetet med åtgärdsprogrammet och att det blir ett hjälpmedel för att planera och följa upp det pedagogiska arbetet. Som förälder kan man begära att ett åtgärdsprogram upprättas.
Elevvårdskonferens
Ett viktigt forum för skolans planering och samarbete kring barn i behov av särskilt stöd är elevvårdskonferensen. Både föräldrar och personal kan ta initiativ till en sådan. Vid elevvårdskonferensen kan man mötas för att diskutera vilken typ av stöd barnet behöver och hur det ska utformas. Bland annat kan man besluta om att ett åtgärdsprogram ska upprättas och även följa upp detta.
Skolskjuts
Barnets hemkommun är skyldig att se till att eleven får kostnadsfri skolskjuts om det behövs på grund av exempelvis elevens funktionsnedsättning eller på grund av skolvägens längd. Om barnet är skolplacerat i annan kommun är det den kommunen som svarar för skolskjutsen.
Skolgång i annan kommun
Om barnet utifrån förälderns önskemål är skolplacerat i annan kommun ska hemkommunen ersätta den mottagande kommunen för kostnaderna för utbildningen (med vissa begränsningar).
Om man är missnöjd
De stödinsatser som här beskrivits är inga absoluta rättigheter utan behovet bedöms individuellt av rektor. I olika kommentarer till lagstiftningen har statsmakterna uttryckt att rätten till särskilt stöd inte får göras beroende av om barnet har en diagnos utan det är behovet i sig som ska vara vägledande. Inte heller får stödet vara beroende av om skolan anser sig ha resurser eller ej. Barn i behov av särskilt stöd ska prioriteras i resurstilldelningen och det är skolledningens ansvar att göra det. Om man som förälder tycker att ens barn inte får det stöd det behöver ska man i första hand vända sig till rektor och begära en elevvårdskonferens där man som förälder framför preciserade krav och önskemål. Om skolan gör en annan bedömning bör man begära att denna motiveras och att garantier ges för att behovet av särskilt stöd kommer att tillgodoses på detta sätt. Om man trots detta inte tycker skolan tar sitt ansvar kan man vända sig till den nämnd i kommunen som har ansvar för skolan med en skrivelse där man preciserar kraven. Om inte heller detta leder till resultat som man är nöjd med kan man anmäla skolan till Skolverket som har tillsynsansvar över landets skolor. Om det gäller beslut om särskild undervisningsgrupp kan man dessutom överklaga till Skolverkets ansvarsnämnd.
Mer information kan fås från Skolverket www.skolverket, telefon 08-723 32 00