Mera om Film i Uppland
Samtal med Louise Bown en vacker höstdag 2005 i konstförrådet på Kultur i länet. Gunnar Matti ställde frågorna och sammanställde svaren.
Hur ser din bakgrund ut och varför jobbar du som filmkonsulent?
- I mitten av 1980-talet flyttade jag till Uppsala för att studera olika museiämnen. Vid den tiden ville jag arbeta på museum och läste därför konsthistoria, litteraturvetenskap och etnologi. Jag gick även Kulturvetarlinjen.
- Då var det mycket lättare att få jobb så redan under studierna i konstvetenskap fick jag möjlighet att jobba som guide på olika museer. Jag föreläste även i konst- och kulturhistoria. I tio år var jag knuten till Bror Hjorths hus och jag har även arbetat på Gustavianum och Universitetshuset. Också på slott som Gripsholm och Skokloster har jag guidat.
- Under 90-talet blev jag alltmer intresserad av modern konst. Inte minst var jag fascinerad över att den införlivade andra medier som t.ex. foto och videofilm. Rörliga bilder kom allt mer in i den moderna konsten och jag började gilla videokonst och installationer. Detta var en ingång till mitt nuvarande yrke.
- Intresset för film växte parallellt med mitt intresse för konst. Jag har varit medlem i Uppsala Filmstudio i många år och 1995 började jag arbeta mera professionellt med film i och med att jag började engagera mig i Uppsala Internationella Kortfilmfestival. Jag satt i styrelsen men deltog i stor utsträckning i det praktiska festivalarbetet. I två år var jag kassör och 1997 blev jag festivalledare.
|
Louise utanför biografen Royal i Uppsala. Den hette tidigare Sandrews. |
|
- Arbetet med Uppsala Kortfilmfestival var krävande men var samtidigt mycket kreativt och roligt. Jag har lärt mig mycket om film, framför allt kortfilm, tack vare detta engagemang. Festivalarbetet gav inblick i branschen och jag knöt många kontakter under denna tid, med filmskapare, institutioner, ja med filmbranschen i stort. Detta jobb var oerhört värdefullt och gav mig en god grund att stå på. Utan dessa tre år med filmfestivalen skulle jag nog aldrig fått jobbet som filmkonsulent.
- 1997 utlyste landstinget den nyinrättade tjänsten som filmkonsulent. Till min förvåning fick jag jobbet och i februari 1998 tillträdde jag tjänsten på Kultur i länet.
Är det någon filmgenre du föredrar?
- Tidigare drogs jag till ganska konstnärliga filmer som på engelska kallas ”Arthouse Film”. Nu är jag mera allätare och kan uppskatta alla slags filmer bara de är välgjorda och bra inom sin genre.
Har du någon favoritfilm?
- Jag har många favoritfilmer, t.ex. Thelma och Louise som grep tag i mig, den var välspelad och dessutom har jag en förkärlek för road movies.
- Flera av Dogma-filmerna är jag väldigt förtjust i; Festen av Thomas Vinterberg är nog bäst av dem, men jag tycker också om det Lars von Trier gör.
- En period var jag helt insnöad på kinesisk film. Farväl min konkubin av Chen Kaige samt In the Mood for Love och 2046 av Wong Kar Wai är några filmer som betytt mycket för mig.
 |
Här poserar Louise vid ingången till den klassiska biosalongen Spegeln som ligger vid Fyrisån. |
Har du någon favoritregissör?
- Lars von Trier och Peter Greenaway är två av dem. Överlag tycker jag om regissörer som är visuellt medvetna, som är bildskapare. Wong Kar Wai har jag redan nämnt. Jag dras till regissörer som tillför filmkonsten något nytt.
- Jane Campion (Pianot) och Sally Potter som gjorde Orlando är två kvinnliga regissörer som gjort intryck på mig. Av klassikerna kan jag nämna Jean Luc Godard och Alfred Hitchcock. Jag har även en faiblesse för klassiska stumfilmer från 1920-talet av t.ex. von Pabst och Murnau. Det fanns en subtilare och mer suggestiv kraft i stumfilmerna, särskilt från slutet av 20-talet precis innan ljudfilmen kom. Filmkonsten var förvånansvärt utvecklad redan då.
 |
Slottsbiografen spelar en viktig roll i svensk filmhistoria. Det var nämligen här Ingmar Bergman i sin ungdom upptäckte tjusningen med rörliga bilder. |
Tycker du att film är en konstart?
- Film är definitivt konst när den fungerar. Då kan film vara ett fantastiskt konstverk. Film i sig rymmer flera intressanta komponenter och det är spänningen eller balansen mellan dessa olika komponenter som lyfter en film, som överraskar och överväldigar tittaren. Det är viktigt att helheten fungerar och de ingående delarna - som skådespeleri, klipp, ljus, musik och bildberättande - ska fungera ihop trots att de är så olika. Kompositionen är A och O för en film.
- Man blir upplyft av en bra film och som all god konst gör den oss medveten om oss själva. God konst blottlägger alla de frågor som handlar om det mänskliga livet – det mänskliga dilemmat. Film är ett medium med ett enormt ”sug” och det tack vare de rörliga bildernas kraft och suggestivitet.
- Något som är så fascinerande med film är att man aldrig vet vad som kommer att hända när man sätter sig i en biografstol. Ingenting avslöjas i förväg.
- En annan bra sak med film är att den är demokratisk. Den inbjuder vem som helst. Biografer finns ju nästan överallt och är lätt tillgängliga för de flesta.
- En bidragande orsak till filmens attraktionskraft är att den tillhandahåller vår tids form av sagor. I filmen skapas nya sagor och epos och detta har en stor lockelse för många.
Vad har Film i Uppland för målsättning med sin verksamhet?
- Kort uttryckt vill Film i Uppland berika filmlivet i länet. Tonvikten ligger på barn och ungdomar. Film i Uppland vill på olika sätt stödja verksamheten inom filmområdet. Vi erbjuder filmverkstäder och filmpedagogisk verksamhet för barn och lärare. Vi ger stöd till festivaler, filmskapare och filmorganisationer.
- Film i Uppland vill öka kunskapen och kompetensen inom filmområdet för olika grupper.
|
Fyris är en liten mysig biograf vid S:t Olofsgatan nära Universitetshuset. Den har funnits i många år och är känd för att visa kvalitetsfilmer. |
 |
Berätta lite om dina visioner, mål, i din roll som filmkonsulent
- Jag vill erbjuda ett bättre filmpedagogiskt stöd till skolorna. Vidare vill jag få större resurser att hjälpa filmare i länet, inte bara med ekonomiskt stöd utan också kunskapsmässigt. I relation till det behov som finns är Film i Uppland akut underbemannat. Det mesta av arbetet, administrativt, organisatoriskt, och i viss mån pedagogiskt, håller jag i själv, men för verkstäder och större pedagogiska projekt anlitar jag filmpedagoger
- I Uppsala finns inget produktionscentrum inom filmen. Det finns för få samarbeten och alla håller på sitt. Det saknas en samarbetsstruktur och jag skulle vilja bidra till ett bättre samarbete mellan olika aktörer inom filmbranschen. Jag önskar att Film i Uppland kunde växa med olika kompetenser.
Vad tror du om filmens framtid i Sverige?
- Filmintresset är stadigt och stort. Nya digitala tekniker ökar möjligheten till filmskapande och leder till att många fler gör film eftersom det är mycket enklare och billigare än förut. Det har också tillkommit många nya filmfestivaler. Eftersom jag vurmar mycket för kortfilm och dokumentärfilm tycker jag det är glädjande att intresset för dessa filmtyper ökat de senaste åren. Den nya tekniken har också möjliggjort filmvisning på internet. Många nya webbplatser som erbjuder film har sett dagens ljus och det finns sidor på nätet som t.ex. utan kostnad visar kortfilm av god kvalitet.
- Filmintresset bland barn och ungdomar är alltjämt mycket stort, fr.a. i åldersgruppen 15-24 år och det blir allt vanligare, inte minst bland de unga, att se filmer i datorn och via internet. Det finns även ett starkt intresse för att själv göra film hos barn och ungdomar.
Har du några tips till nybörjaren? Vilka fallgropar är vanligast?
- Många vill säga alldeles för mycket vilket leder till för långa och sega filmer. Man måste våga klippa hårdare i filmen; ”Kill your darlings” är ett gott råd. Många upprepar sig. Har de hittat på en rolig scen gör de om den gång på gång. Det är vanligt att nybörjaren underskattar sin publik och blir övertydlig.
- Ett allmänt fenomen är att filmerna – också de professionella – är för långa idag. Också kortfilmerna är ofta för långa. Det är berättelsen som måste styra längden. Idag görs film ofta efter vissa givna mallar som säger att en långfilm ska vara si och så lång, med plats för si och så många reklamavbrott, vilket är förödande för kvaliteten.