Vad är läs- och skrivsvårigheter? - uppdaterat
De flesta vuxna läser text utan ansträngning. När man väl lärt sig att läsa är det faktiskt omöjligt att låta bli när man ser ett skrivet ord. Att känna igen det skrivna ordet är så automatiskt att vi inte kan stoppa det. För personer med läs- och skrivsvårigheter fungerar det inte så.
Prova att titta på ordet som är skrivet i fetstil och låt bli att läsa det… bord… Om vi ser skrift på ett främmande språk eller nya facktermer kan vi få anstränga oss lite men det är inget problem att avläsa ens påhittade ord som ”savol”. För personer med läs- och skrivsvårigheter fungerar det inte så. Att läsa text går då inte automatiskt. Man kanske ofta läser fel eller också måste man lägga så mycket energi på att avläsa texten att innehållet går förlorat. Det kan också ta mycket lång tid att läsa. Ofta är det även svårt att skriva korrekt. Bokstäver och hela ord försvinner. Tanken går snabbare än pennan så att det inte blir ett riktigt sammanhang i det som skrivs. Svårigheterna kan se olika ut för olika personer med läs- och skrivsvårigheter men det gemensamma är att läsning och skrivning inte går lika lätt som det gör för de flesta. Några kan inte alls få ut något av en text eller uttrycka sig i skrift.
Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi
Läs- och skrivsvårigheter är ett övergripande begrepp som beskriver att en person har svårt med läsning och/eller skrivning. Det kan finnas många olika orsaker till att man har svårt att läsa och skriva. Möjliga orsaker kan vara syn- eller hörselnedsättning, språkstörning, understimulans, bristfällig undervisning eller begåvningshandikapp. Även stora koncentrationssvårigheter påverkar läs- och skrivinlärningen. Svårigheterna kan vara mindre eller större. För en del barn kan detta innebära att det tar längre tid att lära sig läsa och skriva, men att man så småningom får en fungerande läsning och skrivning.
Dyslexi eller specifika läs- och skrivsvårigheter innebär också läs- och skrivsvårigheter men har en annan förklaringsmodell. I forskningen finns olika definitioner på dyslexi. Ledande forskare är dock överens om att ordet dyslexi ska användas när det finns betydande svårigheter med läsning och stavning som har sin grund i brister i systemet som hanterar språkljud. Dessa svårigheter innebär kortfattat att man får svårt att skifta fokus från språkets innehåll (vad det betyder) till form (hur det låter och ser ut). Detta innebär att det blir svårt att koppla respektive språkljud till respektive bokstav och att så småningom få en automatisk läsning. Dyslexi är en funktionsnedsättning där ärftlighet ofta spelar en roll, där någon i släkten har eller har haft liknande svårigheter och/eller svårigheter med språket. Svårigheterna kvarstår upp i vuxen ålder.
Andra vanliga svårigheter
Många barn och vuxna med läs- och skrivsvårigheter har också andra svårigheter. En del svårigheter är nära knutna till språkförmågan, till exempel svårigheter att snabbt hitta ord eller att uttala ord och meningar tydligt.
Det är också vanligt att man har brister i sin förmåga att hålla talat språk i arbetsminnet.
Många med läs- och skrivsvårigheter har också problem inom matematiken. Lästal blir svåra eftersom man måste lägga all sin energi på att avläsa texten i stället för att lösa det matematiska problemet. Man kan också ha svårt med att lära in multiplikationstabeller och omvandlingar. De svårigheter personer med dyslexi har med matematik ska dock inte förväxlas med dyskalkuli.
Läsning och skrivning hos personer med adhd /add och Asperger syndrom
Många med andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar till exempel adhd/add och Aspergers syndrom har också läs- och skrivsvårigheter. Det är dock inte alltid lätt att avgöra vad som är orsaken till svårigheterna. För barn med adhd kan svårigheterna med läsning bero på att läsinlärningen är för mentalt krävande och att de inte klarar att hålla koncentrationen tillräckligt länge för att läsa noga eller för att läsa hela texten ordentligt. Barnen med Aspergers syndrom har oftast lättare att klara av det lästekniska, att få ihop bokstäverna till ord. De kan ha svårare med läsförståelsen, eftersom de har svårt att tolka innehållet i texten.
Hur blir det i skolan?
Man får svårigheter med sitt skolarbete om man inte kan hämta in kunskaper genom text eller redovisa vad man kan genom att uttrycka sig i skrift. Det är då skolans uppgift att i samarbete med föräldrarna hjälpa eleven att hitta andra vägar till kunskapsinhämtning och kunskapsredovisning. Det är viktigt att göra en kartläggning av språk, läsning och skrivning för att förstå vilka följder läs- och skrivsvårigheterna får och vilka krav på läsning och skrivning som finns i barnets miljö. Man måste sedan vidta åtgärder så att glappet mellan den faktiska läs- och skrivförmågan och kravet på läsande och skrivande blir så litet som möjligt. Att ha svårt att läsa och skriva får inte bli ett hinder i utvecklingen eller inlärningen. Elever med läs- och skrivsvårigheter behöver både hjälp att kompensera sina svårigheter och hjälp att träna sin läsning och skrivning.
Lär man sig aldrig läsa och skriva?
Beroende på vilka svårigheter man har och hur stora de är utvecklas läs- och skrivförmågan olika mycket. För många med dyslexi följer svårigheterna med hela livet även om man kanske lär sig läsa så pass att man klarar sig bra i samhället. En del kan fortfarande inte läsa snabbt eller stava rätt i vuxen ålder.
Hur blir det sedan?
Personer med läs- och skrivsvårigheter är lika olika som andra. Har man läs- och skrivsvårigheter får man kämpa mer än andra. Det är viktigt att omgivningen förstår detta och att man också får ägna sig om sådant som man tycker om eller är bra på.
Författare: Helena Wandin, reviderat av Malin Appelqvist, länslogopedi, Akademiska sjukhuset
Faktagranskat av Astrid Frylmark, OrdAF AB, Härnösand