Medicinering vid adhd (add)

Läkemedelsbehandling av adhd ska ses som en del i ett vidare behandlingsprogram när psykosociala och pedagogiska stödåtgärder, såsom föräldrautbildning samt anpassningar i förskola och skola visat sig vara otillräckliga. Medicineringen kan bidra till att barnet blir mer mottagligt för dessa insatser och har större nytta av dem.

Innan läkemedelsbehandlingen påbörjas ska individuellt utformade behandlingsmål tydligt utformas. Läkemedelsbehandlingens effekt och eventuella biverkningar ska fortlöpande utvärderas.

Läkemedel som används vid adhd kan delas in i två större grupper: centralstimulerande mediciner och Atomoxetin. Bägge ökar mängden av vissa signalsubstanser i hjärnan. Detta görs antingen genom att ämnets återupptag till den frisättande cellen blockeras, varvid en större mängd av signalsubstansen når den mottagande nerven eller genom att mängden av signalsubstans som frisätts ökar.

Centralstimulerande läkemedel (CS)

De centralstimulerande läkemedlen är metylfenidat och amfetamin. Enligt Läkemedelsverket är metylfenidat förstahandspreparat vid medicinsk behandling av okomplicerad adhd.

Centralstimulerande mediciner påverkar hjärnans förmåga att öka koncentrationen och minska impulsiviteten. Medicineringen påverkar vissa så kallade signalsubstanser i hjärnan, i första hand dopamin och noradrenalin. Flera studier har gjorts om effekten av medicinering med CS av barn och ungdomar med adhd. Dessa studier visar att man, hos 70-80 % av de barn och ungdomar som behandlats, noterat en förbättrad koncentrationsförmåga och minskad impulsivitet och motorisk hyperaktivitet.

De långsiktiga effekterna av behandling med CS är ännu ofullständigt utvärderade. På kort sikt kan man dock se goda effekter på barnets/ungdomens möjligheter att tillgodogöra sig utbildning och att anpassa sitt beteende socialt.

Centralstimulantia är narkotikaklassade, men behandlingsdosen för ett barn med adhd är cirka en hundradel av den dos en missbrukare använder. Självklart upplever barnet ingen som helst ruseffekt av dosen. Flera studier visar att behandling med CS inte ökar risken för framtida missbruk av centralstimulerande preparat. Tvärtom så visar klinisk erfarenhet och vetenskapliga studier att risken för missbruk snarast minskar.

Den i särklass vanligaste biverkningen vid behandling med centralstimulerande medel är minskad aptit. Det är inte heller ovanligt med insomningssvårigheter och orolig sömn. Behandlingsdosen titreras alltid in för att tillse att eventuella biverkningar alltid ska bli så små som möjligt.

När man väl beslutat sig för att behandla med CS ska behandlingsresultatet fortlöpande utvärderas för att ta ställning till om behandlingen ska fortgå, förändras eller avbrytas. Tidigare kunde endast barnneurologer och barnpsykiatriker förskriva metylfenidat utan licens. Från och med år 2009 har även läkare i vuxenpsykiatri och rättsmedicin den möjligheten. Övriga läkare kan förskriva läkemedlet genom att söka licens.

Metylfenidatprodukter

Concerta är en okrossbar depåtablett (kapsel), med ett yttre lager från vilket metylfenidat frisätts snabbt och ett ihåligt utrymme från vilket metylfenidat frisätts långsammare. Kapseln tas på morgonen i samband med frukost och ger effekt under cirka 12 timmar.

Equasym Depot är också en långtidsverkande medicin, som ger effekt under cirka åtta timmar. Av den aktiva substansen, metylfenidat, frisätts 30 % omedelbart och 70 % efter cirka fyra timmar. Kapseln kan sväljas hel eller öppnas så att innehållet kan strös på till exempel sylt/mos eller yoghurt. Equasym Depot ska ges på morgonen i samband med frukost.

Medikinet och Ritalin Depotkapslar innehåller metylfenidat fördelat på 50 % med snabb frisättning och 50 % med långsammare frisättning (efter cirka 4 timmar). Medicinen verkar cirka 6-8 timmar. Kapseln tas på morgonen och ska intas tillsammans med frukost. Den kan sväljas hel eller öppnas och innehållet fördelas över till exempel en liten mängd sylt/mos. Medikinet och Ritalin finns även som korttidsverkande tabletter med en effekt på cirka 4 timmar.

Amfetaminprodukter

Amfetaminpreparat rekommenderas inte som förstahandsalternativ, utan endast om effekten av metylfenidat bedöms som otillräcklig.

Elvanse (lisdexamfetamin), som nyligen har godkänts för behandling av adhd hos barn/ungdomar, är ett amfetaminpreparat. Det har en aminosyra, lysin, som kopplats på en dexamfetaminmolekyl vilket gör att amfetaminet blir verksamt först efter att aminosyran spjälkats av. Detta sker i långsam takt och effekten beräknas sitta i under cirka 12 timmar. Elvanse ska tas på morgonen.

Metamina (dextroamfetamin) och Amfetamin (amfetaminsulfat), finns i tabletter på 5 mg. Effekten sätter in efter ungefär 0,5-1 timme efter intag och den största effekten ser man efter cirka två timmar. Preparaten måste därför ofta doseras 2-3 gånger per dag. Bägge preparaten är licensbelagda.

Atomoxetin

Strattera (Atomoxetin) ökar främst halten av noradrenalin i hjärnan, men även i viss utsträckning halten av dopamin, då specifikt i de främre delarna av hjärnan. Medicinen kan ges en gång per dygn då effekten kvarstår under 24 timmar. Man börjar med en låg dos under en vecka för att sedan öka till beräknad behandlingsdos. Det är viktigt att veta att effekten av medicinen ofta inte kommer förrän efter 4-6 veckors behandling, ibland ytterligare något senare.

Strattera är inte ett centralstimulerande läkemedel och är därför inte narkotikaklassat. Strattera kan därför förskrivas av alla läkare med förskrivningsrätt.

Övriga läkemedel

Ibland kan man se att mediciner som framställts för helt andra ändamål, till exempel klonidin och guanfacin, som är mediciner för att behandla högt blodtryck, kan ha positiva effekter vid adhd. De kan bara skrivas ut på licens.
Antidepressiva läkemedel kan ibland även minska symptomen på adhd. Bupropion är ett sådant preparat som kan lindra både depression och adhd.
Det finns en mängd olika läkemedel som verkar på olika sätt. Det är därför oerhört viktigt att ta ställning till vilka symptom man vill behandla. Dessutom har vissa så kallade naturläkemedel prövats med varierande resultat. I dag prövas till exempel essentiella fettsyror (omega-3 och omega-6). Studier visar att dessa kan påverka uppmärksamhet, koncentration och minne.

Författare:
Najah Khalifa, barnneurolog och habiliteringsläkare, Akademiska sjukhuset i Uppsala
Henrik Pelling, överläkare barn- och ungdomspsykiatri, Akademiska sjukhuset i Uppsala

Faktagranskare:
Marcus Westin, överläkare barn- och ungdomspsykiatri

Version: 2014-10-01

------------------------------

Faktatexten får skrivas ut, kopieras och spridas fritt till intresserade. De får däremot inte säljas eller publiceras i andra sammanhang utan tillstånd från Infoteket om funktionshinder.