Att undervisa elever med autismspektrumtillstånd (AST)

Både generell kunskap kring autismspektrumtillstånd (AST), och specifik kunskap om den enskilda eleven, är avgörande för att förstå och kunna möta de utmaningar man som pedagog ställs inför i skolan. Det är vanligt att elever med AST har en ojämn begåvningsprofil, som gör att eleven kan vara förvånansvärt stark i vissa ämnen samtidigt som hen har stora svårigheter i andra. Detta kan vara svårt att hantera pedagogiskt. Man bör också känna till att elever med AST har en betydligt senare social och känslomässig mognad än klasskamraterna. Det gör att det lätt kan bli missförstånd i den sociala interaktionen och eleven med AST kan riskera att hamna i en utsatt situation.

Under mellan- och högstadieåren får många en ökad medvetenhet om sin funktionsnedsättning. Dålig självkänsla och tonårsdepressioner är inte ovanliga. Självbiografier, skrivna av personer med AST, kan vara en god hjälp att få inblick i hur livet kan gestalta sig för dem. Se litteraturhänvisningar här på infotekets webbplats.

Specialpedagogiska skolmyndigheten, www. spsm.se, har mer information kring stödinsatser för elever med AST, samt studiepaket med inriktning NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar).

Individuella scheman 

Elever med AST har behov av att, på ett konkret och överskådligt sätt, veta vad de skall göra i skolan. Tydliga individuella scheman är den första och viktigaste anpassningen. Det är viktigt att man som lärare kontrollerar att eleven förstår den informationen som finns på schemat och att läraren anpassar schemat vid behov. Det bör stå i vilken lokal man ska hålla till och vem som undervisar. Många elever är hjälpta av bilder som åskådliggör schemat. Idag finns flera konstadfria sidor på nätet för att tillverka bildstöd, till exempel www.bildstod.se.

På lektionstid är det viktigt att eleven får reda på vad, hur, med vem och i vilken ordning saker ska ske/göras. Man kan skriva upp detta på tavlan eller låta eleven få informationen på sin bänk. Om syftet med uppgiften/aktiviteten är tydligt och begripligt för eleven brukar motivationen att delta öka. Det är bra att visualisera information och använda olika visuella stödstrukturer (tankekartor, tabeller, flödesscheman, begreppsscheman med mera) i undervisningen. Det är viktigt att försöka göra instruktioner så tydliga så att eleven snabbt kan känna att hen förstår vad som ska göras, vad eleven kan göra om hen inte förstår, och vad eleven ska göra då hen är färdig.

Behov av förberedelse

Eleven behöver förberedas på vad som kommer att hända. Detta kan klasslärare, elevassistent eller en mentor göra. Det kan innebära att ta emot eleven vid skoldagens början och gå igenom dagens schema. När förändringar måste göras är det särskilt viktigt att eleven får information om detta, t ex vikarie för lärare, inställda lektioner, ändrat schema etc. Även förändringar som brukar vara positiva för de flesta barn, såsom överraskningar, utflykter mm., kan upplevas stressande för eleven med AST. Det kan vara enklast att hantera tillvaron då det är som det brukar vara.

Innan skoldagen är slut kan man förbereda morgondagen genom att titta hur schemat ser ut. Man kan gå igenom om det är något ska med hem, som gymnastikkläder, böcker, meddelanden eller eventuella läxor/ uppgifter till nästa dag. På lågstadiet kan en kontaktbok mellan lärare och skola finnas i väskan för att underlätta kommunikationen mellan hem och skola.

Stressrelaterad trötthet

Elever med AST får ofta anstränga sig mycket för att klara skolans krav. Man ska vara tillsammans med många människor. Man ska börja och sluta arbete efter klockan snarare än när man avslutat uppgifter. Man ska hantera mängder av muntlig information. Man ska klara att översköljas av plötsliga ljud- och synintryck som är svåra att sortera och undertrycka. Allt detta är speciellt svårt för elever med AST. För många leder det till en stor trötthet som gör att de inte orkar hålla ihop hela dagen. En del barn är så uttröttade när de kommer hem att det blir ständiga utbrott där. Skolan kan ha svårt att känna igen föräldrarnas beskrivning av hur eleven fungerar hemma och vice versa. Lösningen kan ibland vara en anpassad/förkortad skoldag eller att man hittar anpassningar som gör att eleven gör av med mindre energi eller hittar vägar att fylla på med energi under dagen.

Läxor

Läxor kan bli övermäktiga för barnen och fungera som konfliktutlösare hemma. Det kan ibland finnas anledning att inte ge hemläxor. Många gånger har det visat sig lyckosamt att låta barnet göra läxor på fritids i stället. Det kan också föra det goda med sig att tiden på fritids blir mer strukturerad för barnet.

Raster, matsituation, gymnastik och andra mindre strukturerade inslag i skoldagen

Ostrukturerade inslag i skoldagen kan vara betydligt svårare att klara av än ren lektionstid. Raster, som är rekreation för klasskamraterna, är oförutsägbara och därför stressande. Några elever kan behöva en alternativ rastaktivitet, till exempel att sitta i biblioteket eller få sitta i klassrummet och rita. Ett reservarbete, det vill säga en uppgift som eleven tycker om att arbeta med kan också vara ett sätt för vila och psykisk återhämtning. Ett vilrum, där man kan dra sig undan för att återhämta sig eller arbeta enskilt, kan vara en tillgång. Några elever uppskattar raster, om de i lugn och ro får lära sig de rastaktiviteter som är populära, så att de kan delta.

Matsalen är ofta en rörig miljö. En bestämd sittplats i matsalen, att äta någon annanstans, eller att äta före eller efter övriga elever, kan underlätta. Många elever med AST är så begränsade i sitt val av mat att särskild hänsyn måste tas till detta. Man kan i samråd med hemmet bestämma lämpliga maträtter för att eleven överhuvudtaget ska få i sig mat i skolan.

I kapprummet brukar det vara bra att ha en bestämd krok för kläderna. Placering av klädkrok och elevskåp kan gärna ligga litet avskilt.

Omklädning till gymnastik och duschning kan också vara känsliga situationer och eleven kan känna sig utsatt. Det gäller att hitta bästa lösningen. Man kan kanske hitta ett eget omklädningsutrymme eller byta om före övriga elever. Ibland kanske man får acceptera att eleven inte kan duscha och/ eller att enskild idrottsundervisning är det bästa möjliga.

Sociala berättelser och seriesamtal

Många elever med AST behöver få skolans ”umgängesregler” förklarade för sig. De kan inte förväntas uppfatta dessa intuitivt. Lekregler behöver också förklaras tydligt, kanske t o m skriftligt för att eleven skall kunna vara med och leka på raster, delta i gympa mm. Somliga blir hjälpta av att ha en egen ”regelbok”. Sociala berättelser och seriesamtal är metoder som utvecklats för att hjälpa barn med bland annat AST att förstå vad som händer i olika sociala situationer och vad man kan göra i sådana situationer.

Motivation och speciell anpassning av undervisning

En del elever med AST har svårt att mobilisera motivation för skolarbete som inte ligger i linje med vad de är intresserade av. Deras studieresultat kan därför bli sämre än vad som motsvarar deras intellektuella förmåga. En pedagogisk strategi kan vara att utgå från elevens specialintressen och använda dessa som ”draghjälp”. För eleven kan det dessutom fungera självförtroendehöjande att få arbeta med det man kan mycket om.

Kreativa, ”fria” skrivuppgifter tillhör ofta det som är allra svårast för elever med AST. Som pedagog bör man därför bistå med tydliga instruktioner om hur detta ska gå till genom att t.ex. tillhandahålla en relativt detaljerad disposition/struktur.

Ytterligare en svårighet, särskilt för yngre elever, kan vara att ta till sig muntliga instruktioner. De hinner inte uppfatta och bearbeta allt de hör. Korta och tydliga instruktioner, gärna även skrivna, brukar fungera bäst. Försök undvika att tala i bilder och liknelser.

En hjälp när man planerar för eleven är att hen behöver ha svar på: "de sju frågorna"

  1. Vad ska jag göra nu?
  2. Var ska jag vara?
  3. Med vem ska jag vara?
  4. Hur länge ska det hålla på?
  5. Vad ska hända sedan?
  6. Vad ska jag ha med mig?
  7. Varför ska jag göra det?

 

Handledning

Som lärare till en elev med AST ställs man ofta inför nya utmaningar och problem. Då kan det vara av största vikt att ha tillgång till professionell handledning för att komma vidare..

Faktagranskare:
Ulrika Aspeflo, logoped, specialpedagog och författare.

Version 2017-01-10

----------------------

Faktatexten får skrivas ut, kopieras och spridas fritt till intresserade. De får däremot inte säljas eller publiceras i andra sammanhang utan tillstånd från Infoteket om funktionshinder.