Vad är bipolär sjukdom?

Bipolär sjukdom innebär att man svänger i stämningsläge, man är ibland deprimerad, ibland hypoman eller manisk och har ibland neutral sinnesstämning, det vill säga utan symtom. Maniska och depressiva symtom kan förekomma samtidigt, det vill säga en blandepisod. Tidigare kallades en typ av bipolär sjukdom, bipolär I, för manodepressiv sjukdom.

Bipolär depression

Bipolär depression En bipolär depression skiljer sig från vanliga depressioner på flera sätt. Insjuknandet sker snabbare, från några timmar till ett par veckor. Vanliga depressioner utvecklas under 1-2 månader. Initiativlöshet, dålig energi och ångest är ofta värre än själva nedstämdheten. Ökad sömn är vanligt vid bipolär II depression, medan vid vanliga depressioner brukar istället sömnen minska. Debuten sker ofta före 20-årsåldern, men vanliga depressioner har ofta debut efter 20-årsåldern. Det brukar också vara många episoder vid bipolär depression. Det är viktigt att se skillnad på bipolär depression och vanlig depression då behandlingen ofta är annorlunda. Eftersom många söker hjälp när de är deprimerade fast de har bipolär sjukdom så kan de då få felaktig behandling.

Hypoman episod

Hypoman episod brukar innebära att man pratar mer än vanligt, att tankarna går snabbare, att sexualdriften ofta är ökad, att man klarar sig med mindre sömn, är mer energisk och tycker att man mår bättre än vanligt. Man kan oftast sätta upp gränser för vad man gör, men många upplever att man ibland ”gör bort sig”, till exempel i relationer eller genom att slösa med pengar. Det förekommer att man är mer lättirriterad. Vänner och anhöriga kan uppfatta att man är mer intensiv och speedad.

För många är hypomana episoder enbart positiva, till exempel för konstnärer som blir mer kreativa.

Manisk episod

Manisk episod innebär att man blir så överaktiv att man tappar verklighetskontakten, får storhetsidéer, gör av med för mycket pengar, blir förälskad i fel person eller startar projekt som är ogenomförbara. Man blir definitionsmässigt psykotisk och gör saker som man ångrar efteråt på grund av omdömeslöshet. En del kan förlora körkortet på grund av fortkörning när man är manisk och andra kan börja dricka för mycket alkohol och bli aggressiva när de är maniska. Aggressiviteten kan ingå även utan alkohol. Oftast krävs sjukhusvård akut.

Det är viktigt att känna igen tidiga tecken så att man snabbt kan söka hjälp. Ibland har man en överenskommelse med sin läkare så att man kan öka medicineringen själv. Tidiga tecken för anhöriga brukar vara att man pratar mer än vanligt. För patienten är det vanligast att man märker att man sover sämre och inte tycker att man behöver så mycket sömn.

Vid tecken på maniskt insjuknande är det viktigt att man har sådan insikt så att man sjukskriver sig från arbetet, ej dricker alkohol, ej kör bil och ej gör större inköp.

Olika former av bipolär sjukdom

  • Bipolär I innebär depressiva och maniska episoder.
  • Bipolär II innebär depressiva och hypomana episoder.
  • Bipolär II½ innebär en variant av bipolär II där svängningarna sker mycket snabbt.
  • Bipolär III innebär att läkemedel mot depression utlöst en mani.
  • Bipolär IV innebär att man ständigt har hög energinivå, arbetar till exempel mer än de flesta, men ibland går ner i snabba och djupa depressioner.
  • Bipolär V innebär att man haft mer än fem återkommande depressioner med mycket irritabilitet och rastlöshet i symtombilden. Ofta finns en ärftlighet för bipolär sjukdom.


Bipolär I och II är erkända diagnoser i internationella diagnossystemet. De övriga är inte erkända på samma sätt och det förekommer att även läkare inom psykiatrin inte tycker att dessa diagnoser är meningsfulla. Många har dock väldigt god erfarenhet av att det är meningsfulla diagnoser då dessa kan behandlas med gott resultat med olika stämningsstabiliserande läkemedel.

Diagram bioplär sjukdom

Illustrationen är hämtad ur Nya Bipolärboken och publicerad med tillåtelse av förlaget Affecta Publishing.

Orsaker till bipolär sjukdom

Det finns en viss ärftlighet vad gäller bipolär sjukdom som är större än för vanliga depressioner. Det man ärver är en sårbarhet. Ibland är det yttre händelser såsom stress eller störning av sömnen som utlöser bipolära symptom. De hormonförändringar som kvinnor genomgår efter barnafödande kan också utlösa bipolär depression.

Förekomst

Bipolär I sjukdom är lika vanligt hos män som kvinnor medan bipolär II sjukdom är vanligare hos kvinnor. Förekomsten av bipolär I med depression och mani någon gång i livet är ca 1% av befolkningen. De övriga bipolära diagnoserna är vanligare och olika undersökningar tyder på att det är 2-4% av befolkningen som har någon av dem.

Förväxlingsrisk

Det vanligaste är att de som ej har maniska skov först betraktas som rena depressioner, eftersom man inte berättar om de hypomana skoven som inte upplevs som något problem. Det behandlas då med en rad olika antidepressiva mediciner, ofta med dåligt resultat. Många av dessa kommer på remiss till psykiatrin, där det är vanligare att man hittar rätt diagnos, även om det kan ta tid att diagnostisera rätt.

En annan förväxlingsrisk är med adhd som skall finnas från tidig barndom. Båda diagnoserna kan ha överaktivitet som symtom.

Trötthet och passivitet kan också ha kroppsliga orsaker varför det kan vara bra att ta blodprover för att utesluta detta.

Om adhd och bipolär sjukdom förekommer samtidigt så brukar man ofta behandla den bipolära sjukdomen först för att se hur mycket som kvarstår av adhd:n. Personer med schizofreni har ibland även bipolära svängningar och då brukar man sätta diagnosen schizoaffektiv sjukdom.

Behandling

Det finns en rad olika behandlingar för bipolär sjukdom såsom läkemedel, psykoterapi och utbildning. Det bästa är att använda en kombinerad behandling med inslag av alla dessa tre typer. Med rätt behandling mår de flesta bra utan återfall.

Läkemedelsbehandling

Nästan alla får god effekt av läkemedelsbehandling, men man måste pröva sig fram till rätt sorts medicin, vilken ofta är en kombination av flera läkemedel. De tre huvudgrupperna som används är litium, antiepileptisk medicin och neuroleptika. Dessutom kan det behövas direkt symtomlindring med sömnmedicin eller ångestdämpande preparat.

Litium är ett grundämne som använts mot bipoläritet i över 50 år och är fortfarande för många patienter den bästa medicinen. Tidigare använde man högre doser av litium, vilket hade allvarliga biverkningar. Det gällde framför allt njurarna. Sedan man har gått ner till lägre doser de senaste tio åren så är det nästan ingen som har fått någon allvarlig påverkan på njurarna. Sköldkörteln påverkas ibland, men det kan kompenseras med adekvat medicin. För att kontrollera om man fått påverkan på njurar eller sköldkörteln så ska regelbundna prover tas. Litium hjälper både mot maniska och depressiva skov.

Valproat (Ergenyl, Orifiril eller Absenor) har bäst effekt vid mani och blandtillstånd. Medicinen bör ej ges till kvinnor i fertil ålder då det kan påverka ovarierna, så att det kan bli svårt att bli gravid. Lamotrigin (Lamictal) ges mot bipolär depression och har för de flesta inga biverkningar. Det måste dock trappas upp långsamt för att undvika hudbiverkningar.

Om hudbiverkningar uppstår måste medicinen utsättas för att undvika hudsjukdom.

Karbamazepin (Hermolepsin, Tegretol) kan ges både akut och förebyggande mot främst manier. Topiramat (Topimax) ges ibland som tillägg och kan också ha effekt mot alkoholmissbruk. En biverkan som många uppskattar är viktnedgång. Neuroleptika är en antipsykotisk medicin som även hjälper mot manier och vissa sorter även mot depressioner, det kan ges både akut och förebyggande.

Antidepressiva läkemedel kan ges mot akut depression, men effekten är ofta sämre än vid vanlig depression. En del har dock tydlig effekt. Det gäller att hitta rätt läkemedel utifrån den symtombild man har. Det finns en pågående debatt om hur länge antidepressiva läkemedel skall användas, då de också kan göra stämningsläget mer instabilt på sikt. Det är viktigt att noga utvärdera både effekt och biverkningar.

Elbehandling används vid svåra fall, främst vid depressioner men även vid blandepisoder och ibland vid manier.

Psykoterapi kan ha effekt tillsammans med läkemedelsbehandling.

Kognitiv beteendeterapi har visat sig ge den bästa effekten, men även interpersonell terapi och dynamisk korttidsterapi kan ha effekt och stödterapi är ofta viktigt att ha vid instabila lägen. Psykoterapi kan man få inom psykiatrin, men det finns också landstingsmedel som gör att man kan gå hos privata psykoterapeuter.

Patientutbildning

 

Patientutbildning vet man ger färre återfall. Man kan läsa böcker och lyssna på föreläsningar samt delta i diskussioner. Man har nytta av undervisning både från olika experter och från andra patienter.

Att gå med i en patientförening kan också vara till hjälp.

Författare: Sven Granat, specialistläkare i psykiatri.

Faktagranskare: Lars Häggström, specialistläkare i psykiatri.

Version: 2014-10-01

---------------

Faktatexten får skrivas ut, kopieras och spridas fritt till intresserade. Den får däremot inte säljas eller publiceras i andra sammanhang utan tillstånd från Infoteket om funktionshinder.