Alternativa verktyg vid läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

I dagens samhälle blir information via text allt viktigare. Många möten och telefonsamtal har ersatts av e-post och att man skickar texter till varandra. Har man svårt att läsa text eller att uttrycka sig via skrift blir det ett handikapp. För den som har svårt att läsa och skriva blir det svårt att på samma villkor som andra få tillgång till kunskap, information i samhället, att fylla i blanketter eller att i skolan visa vad man kan. Då kan alternativa verktyg vara ett sätt att lyckas.

Vad är alternativa verktyg?

Länge har inriktningen enbart varit att personer med läs- och skrivsvårigheter ska träna sin läsning och skrivning, men med ny kunskap och ny teknik har utvecklingen av alternativa verktyg ökat hastigt. Alternativa verktyg är tekniska lösningar som på något sätt hjälper personer med läs- och skrivsvårigheter att kringgå sina svårigheter. Med alternativa verktyg kan man få tillgång till innehållet i en text trots att man har svårt att läsa och man kan redovisa sin kunskap eller meddela sig trots att man har svårt att skriva.

För vilka personer?

Många personer med stora läs- och skrivsvårigheter kan ha nytta av alternativa verktyg. Vilka lösningar eller strategier man behöver är dock individuellt. Generellt gäller dock att alternativa verktyg ska sättas in så tidigt som möjligt.

Vilka alternativa verktyg finns?

Det finns idag en uppsjö av olika alternativa verktyg. Utvecklingen pågår ständigt och en lista över lämpliga verktyg blir fort förlegad. Som förälder kan man orientera sig på nätet, till exempel på Skoldatatekets hemsida eller på intresseföreningarnas hemsidor (se nedan) men man kan också kontakta skolans specialpedagog för att få mer hjälp.

Alternativa verktyg delas ofta in i två grupper, lågteknologiska respektive högteknologiska verktyg. Ett bra råd är att man först provar de lågteknologiska verktyg som finns att tillgå.

Lågteknologiska verktyg: En del lösningar är inte alls tekniskt avancerade och räknas till lågteknologiska verktyg. Det kan till exempel vara läslinjal som ramar in just det ordet man ska läsa, kopior av en kamrats eller lärarens anteckningar, en egen lärobok att få stryka under i och/eller att någon läser högt för barnet/ungdomen.

Högteknologiska verktyg: Arbetssätten kan också vara högteknologiska och bygger då på mer avancerad teknisk utrustning, tex. dator, Ipad eller smartphone.

Ett verktyg som de flesta redan använder är mobiltelefonen. Denna kan man spela in ljud med, fotografera med och även använda som kalender eller påminnelse. Det finns också möjlighet att ladda ner en hel del extra program till telefonen. Många med läs- och skrivsvårigheter har stor nytta av inspelningar av olika slag där man lyssnar på en text istället för att själv läsa den. Texten kan finnas på cd, mp3, som e-bok eller i ett speciellt system, kallat DAISY, som är anpassat för ändamålet.

Med ett enkelt dikteringsprogram kan man också tala in ord och meningar som förvandlas till text och kan redigeras och skickas till andra personer eller program.

I datorn finns möjlighet att använda ordbehandlingsprogram där man kan få tillgång till ordböcker, rättstavningsprogram på svenska och engelska. Det finns också program där man får det man skriver uppläst i olika mängd: ett ljud eller ord i taget eller hela texten. Taligenkänning där man kan tala in sin text i datorn istället för att skriva den är också under utveckling. Med en skanner kan man skanna in text från böcker eller lösblad till datorn så att man kan arbeta med den i ordbehandlare eller få den uppläst med talsyntes. Ett fickminne är en liten bandspelare som man kan använda för att tala in det som är viktigt istället för att anteckna. Idag används oftast mobiltelefonen för detta syfte.

Strategier

Ett annat viktigt sätt att kompensera för läs- och skrivsvårigheter är att försöka vara steget före. Det kan handla om pedagogiska strategier som att få hem läxor i god tid så att den som har läs- och skrivsvårigheter kan hinna höra eller läsa en text flera gånger. Många använder sig av strategin att låta en kompis eller vuxen läsa igenom det skrivna för att kontrollera stavning och meningsbyggnad. Det är också vanligt att någon läser högt för barn med lässvårigheter så att de ska få till sig innehållet i en text utan att behöva läsa själva.

Kan alternativa verktyg göra att läs- och skrivutvecklingen försenas?

Att använda alternativa verktyg betyder inte alls att man har gett upp tanken på att läs- och skrivförmågan kan förbättras. Men i väntan på att läs- och skrivförmågan utvecklats tillräckligt mycket behöver man hitta andra vägar för att svårigheterna inte ska bli ett hinder för kunskapsinhämtande eller för uttrycksförmågan. Det finns forskning som tyder på att man utvecklas i sin läs- och skrivförmåga av att få tillgång till alternativa verktyg.

Vad behövs för att det ska fungera?

En bedömning av språk-, läs- och skrivförmåga måste ligga som grund för planeringen. Denna kan inledningsvis göras av skolans specialpedagog/lärare. Därefter behöver eleven och den närmaste omgivningen beskriva vilka problem i vardagen som man behöver kompensera för. Man behöver diskutera alternativa lösningar, vilken motivation eleven har samt vilka omkringresurser som finns. Att använda alternativa verktyg är något som både individen och ofta omgivningen måste öva sig på. Omgivningens attityd är viktig, liksom tillgång till teknisk support. Det finns alltid risk att tekniken krånglar. Är man då inte väldigt motiverad eller har stöd från omgivningen är det lätt att ge upp.

När ska man börja?

Börja så tidigt som möjligt! Det tar tid att lära sig att använda alternativa verktyg. Nya metoder bör införas successivt. Ju tidigare man börjar introducera datorer och annan teknik i undervisningen desto bättre chans att det ska fungera bra för eleven. Motivation hos eleven och tron på att man kan lära sig nya saker är mycket viktigt för att man ska lyckas.

Vart vänder jag mig?

Generellt gäller att skolan ska tillhandahålla alla verktyg som krävs för att eleven ska klara sina skoluppgifter, både i skolan och i hemmet. Detta gäller till exempel talsyntes och rättstavningsprogram. Specialpedagogen/läraren genomför en pedagogisk bedömning och kommer med råd utifrån denna.

Logopeder arbetar också med läs- och skrivsvårigheter. Hos logopeden görs en bedömning av språk-, läs- och skrivförmåga. Där får man också råd om vilket/vilka slags alternativa verktyg som kan behövas. Har man fler funktionsnedsättningar än läs- och skrivsvårigheter/dyslexi kan ibland också habiliteringen hjälpa till i valet och utprovningen av verktyg.

Inom en del landsting kan alternativa verktyg förskrivas till exempel av logopeder. Reglerna för om/hur man kan beviljas hjälpmedel från hjälpmedelscentralen skiljer sig åt mellan olika landsting. I Uppsala beviljas endast i undantagsfall alternativa verktyg vid läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.

På flera dyslexicentra har man byggt upp mycket kunskap om alternativa verktyg. SPSM, Specialpedagogiska skolmyndigheten, erbjuder specialpedagogisk rådgivning till skolpersonal. I flertalet kommuner spelar Skoldatateket en viktig roll i att sprida kunskap om datorstöd i undervisningen. 

För personer som inte längre går i skolan (>20 år) gäller olika regler i olika landsting. Kontakta logopedmottagningen i ditt hemlandsting för mer information om vad som gäller för dig.

Vid högskolestudier finns möjlighet till stöd, under förutsättning att det finns ett intyg där det framkommer att dyslexi föreligger. Intyget skrivs av logopeder eller av intygsgivare som har godkänts av Högskoleverket.

Författare: Helena Wandin, logoped

Reviderat av Malin Appelqvist, länslogopedi, Akademiska sjukhuset

Faktagranskat av Astrid Frylmark, OrdAF AB, Härnösand

Version: 2015-05-01

-------------------

Faktatexten får skrivas ut, kopieras och spridas fritt till intresserade. Den får däremot inte säljas eller publiceras i andra sammanhang utan tillstånd från Infoteket om funktionshinder.