Vad föräldrar kan göra när man har ett barn med läs- och skrivsvårigheter

Att ha läs- och skrivsvårigheter kräver mycket energi av barnet, hemmet och skolan. Det är viktigt att man ser till hela barnet; svårigheterna med läsning och skrivning är bara en liten del av barnets egenskaper. Man bör sträva efter att stärka barnets självbild genom att utgå från dess starka sidor och ge positiva förebilder.

Som förälder undrar man ofta vad man kan göra för att hjälpa barnet i samband med den första läsinlärningen. Den ideella föreningen Kod-Knäckarna har i samarbete med forskare och praktiker utvecklat flera olika material, både informationsmaterial och arbetsmaterial, för föräldrar och lärare i förskola/skola. Övningarna kan göras i vardagen, både i hemmet och på förskolan, och kan innebära en trevlig, och utvecklande stund för barnet tillsammans med föräldern/pedagogen. Materialet är lättillgängligt och kan läsas, laddas ner och beställas från deras hemsida www.kodknackarna.se

Kodknäckarna har också rådgivningsmaterial skrivet för föräldrar till barn som även senare har svårigheter med läsinlärningen.

Skolarbete i hemmet, till vilket pris?

Den gemensamma tid man har efter skolans och arbetets slut ska användas till många saker. Barnets läxläsning kräver ofta mycket arbete av både barn och föräldrar. Extra läs- och skrivträning kan av hela familjen upplevas som påfrestande, till exempel när fritidsaktiviteter blir åsidosatta. Det är därför viktigt att det finns en balans mellan den träning som barnet behöver för att utvecklas i sin läsning och skrivning, andra läxor och fritidssysselsättningar. Hur denna balans ser ut är olika för olika barn och det är viktigt att man som förälder och lärare är uppmärksam på om barnet börjar tappa motivationen och lusten i skolarbetet.

Samarbete mellan skolan och föräldrarna behövs under hela skoltiden. Om ett barn har läs- och skrivsvårigheter eller andra problem som påverkar skolarbetet ska skolan upprätta ett så kallat åtgärdsprogram, där man gör upp en handlingsplan, prioriterar åtgärder och gör en tydlig ansvarsfördelning. Man kan exempelvis komma överens om att föräldrarnas ansvar är att skapa bra rutiner för läxläsning och att skolans ansvar är att anpassa läxorna efter eleven, informera om läxor och skicka hem dem i god tid. Blir det en kampsituation om läxor eller lästräning i hemmet ska man kontakta aktuell lärare för att tillsammans försöka förändra situationen. För en del kan det vara frågan om en bättre anpassning av läxorna, för andra om att upprätta kontrakt när det gäller läxläsning och lästräningen så att man till exempel får göra något man tycker om när man är klar.

När barnet blir äldre gäller det som förälder att uppmuntra självständigt arbete. Målet är att barnet i så hög utsträckning som möjligt ska klara skolarbetet på egen hand med hjälp av de alternativa verktyg som finns att tillgå. Detta kan vara att använda talsyntes för att lyssna igenom texter i vissa ämnen och att använda rättstavningsprogram i skrivuppgifter.

Läsningens tre ben

För barn med läs- och skrivsvårigheter är det viktigt att aktiviteter med läsning och skrivning är en kombination av tre delar: träning, kompensation och läsupplevelser. Fördelningen mellan dessa tre delar ser olika ut beroende på hur gammalt barnet är och var barnet befinner sig i sin läs- och skrivutveckling.

Träna

Lästräning sker alltid i samråd med ansvariga pedagoger och ser naturligtvis olika ut beroende på vilken ålder barnet/ungdomen har. Om barnet har fått speciell lästräning i hemläxa, uppmuntra till att göra den. Det kan exempelvis vara lästeknisk träning, lyssningsträning, träning av skrivrörelser för att etablera en god handstil, träningsprogram som man arbetar med på datorn eller en särskild text eller ordlista som barnet ska läsa högt för en vuxen.

Arbeta tillsammans med högläsning. Sitt bredvid varandra så att barnet kan se boken och följa med i texten när du läser. Markera var du är med fingret eller med linjal. Att läsa högt tillsammans och utelämna vissa ord eller fraser för barnet att läsa kan vara ett bra sätt att träna läsningen och behålla uppmärksamheten på läsningen. Man kan också läsa varannan mening, vartannat stycke eller varannan sida, eller låta barnet läsa sista sidan i kapitlet. Diskutera gärna hur texten är upplagd, svåra ord och egna erfarenheter. Detta bidrar till en förbättrad läsförståelse.

Kompensera

För barn/ungdomar med dyslexi är det viktigt att så tidigt som möjligt föra in hjälpmedel eller, som de numera kallas, alternativa verktyg i vardagen. Målet är att barnet/ungdomen på sikt ska bli självständig i sitt skolarbete, det vill säga att kunna ta till sig en skriven text med hjälp av uppläsningsverktyg och att kunna uttrycka sig skriftligt med hjälp av bland annat rättstavningsprogram. Läs- och skrivsvårigheterna ska inte vara ett hinder för inlärning eller uttrycksförmåga.

Det tar lång tid att lära sig använda alternativa verktyg, och man måste också träna sig på det. I början kan det kännas krångligare än utan teknik, men ge inte upp! Barnet/ungdomen ska använda alternativa verktyg både i skolan och i hemmet för bästa effekt. Ju äldre barnet blir desto viktigare är det att alternativa verktyg finns att tillgå. När man går på högstadiet eller gymnasiet ska ungdomens fokus ligga på kunskapsinhämtning och inte på läs- och skrivträning.

Även som förälder är det bra att hålla sig orienterad om vilka verktyg som finns för elever med dyslexi. Det kommer nya verktyg hela tiden både i form av programvaror till dator och i allra högsta grad i form av appar. Kontakta gärna skolans specialpedagog eller kommunens skoldatatek för att få mer hjälp. (För mer information, läs också ”Alternativa verktyg vid läs- och skrivsvårigheter/dyslexi”).

Som förälder hemma kan man också hjälpa sitt barn både med studiestruktur och med läxor. Läs gärna LÄSK-pärmen för konkreta råd kring anpassning i skolan och i hemmet. Hjälp barnet genom att läsa textstycken högt för barnet i till exempel NO- och SO-ämnen där det är mycket text att ta sig igenom. I matematiken kan man läsa högt och diskutera lästalen. Uppmuntra att barnet använder datorn till skrivuppgifter. Använd också gärna rättstavningsprogram som är anpassat för personer med dyslexi. Programmet medför också i sig ett inlärningsmoment för barnet. Uppmuntra barnet tidigt att använda rätt fingersättning på tangentbordet.

Uppleva

Böcker, berättande och läsning stimulerar barns/ungdomars språkutveckling och ökar framför allt ordförrådet. Att läsa högt kan man göra långt upp i åldrarna! På så sätt får barnet tillgång till samma böcker som jämnåriga, trots att de inte kan läsa dem själva. Uppmuntra barnet att låna böcker på biblioteket med ett innehåll som intresserar dem. Bibliotekspersonalen hjälper gärna till att hitta böcker, eller att få till tekniken. Låt barnet lyssna på inspelade skönlitterära böcker, så kallade ljudböcker. Det finns också talböcker med text, där barnet kan lyssna och samtidigt se texten på datorn, plattan eller smartphone.

Alternativa behandlingsmetoder

Att ha läs- och skrivsvårigheter innebär ofta ett långsiktigt arbete och svårigheterna kan inte ”botas” genom snabba insatser där läs- och skrivträning inte ingår. Var därför kritisk till de ”quick fix” metoder som florerar på området. Var framförallt uppmärksam på om metoderna har ingått i forskningsprojekt eller ej och om dessa har använt sig av kontrollgrupper.

På svenska dyslexiföreningens hemsida finns en artikel om detta: vetenskap, beprövad erfarenhet och humbug av Bodil Andersson och Peter af Trampe (2005).

 

Författare: logoped Cecilia von Mentzer

Reviderat av Malin Appelqvist, länslogopedi, Akademiska sjukhuset

Faktagranskat av: Astrid Frylmark, OrdAF AB, Härnösand

Version: 2015-05-01

---------------------

Faktatexten får skrivas ut, kopieras och spridas fritt till intresserade. Den får däremot inte säljas eller publiceras i andra sammanhang utan tillstånd från Infoteket om funktionshinder.